Hoppa till huvudinnehåll

"Barnmorskan drog ner mina byxor och sade att barnet kommer nu" - varje år föds närmare 200 barn oplanerat utanför sjukhuset

En nyfödd baby.
Saga Bäckman föddes vid riksväg 25 på väg till från Hangö till Lojo sjukhus. En nyfödd baby. Bild: Privat nyfödda,saga meriläinen

Vägförlossningarna verkar ha kommit för att stanna i och med att förlossningsenheterna har blivit färre. Det är en automatisk följd av centraliseringen, säger Mika Gissler på THL.

De senaste åren har närmare 200 barn fötts oplanerat utanför sjukhusen. Ett av dem är Jessica Bäckmans dotter Saga Bäckman, som kom till världen på riksväg 25 halvvägs mellan Hangö och Lojo.

- Vi skämtade om att barnet skulle födas i en ambulans. Men ändå, fast jag tyckte att vi for i tid, så hann vi inte. Allt hände så snabbt, säger Jessica Bäckman nästan ett år efteråt.

En mamma, pappa och barn vid ett bord.
Matias Meriläinen, Jessica Bäckman och dottern Saga Bäckman. En mamma, pappa och barn vid ett bord. Bild: Yle/Taisto Lapila familj,barn (familjemedlemmar),mödrarådgivningar,saga meriläinen

Dottern Saga var beräknad att födas på juldagen 2018.

Två dagar senare började Jessicas känna av värkar. Vid midnatt beslöt hon och sambon Matias Meriläinen att det var dags att köra de 80 kilometrarna till sjukhuset i Lojo.

Ute var det en tjock dimma och vägen var hal. Jessica låg i baksätet och kände hur det tryckte neråt allt mer.

Eftersom hon visste vad det betydde beslöt hon och Matias att ringa efter en ambulans för att få en trygghet.

- Jag kunde inte röra på mig eftersom det gjorde så ont och jag kommer ihåg att jag skakade.

När ambulansen mötte dem vid en bensinstation i Karis fick Jessica Bäckman bäras över till den.

- Akutskötaren sade i mikrofonen att det inte är så bråttom ännu. Sedan tog det kanske en minut och så sade han att nu är det bråttom, ni får gärna skicka en barnmorska.

Akutvården samarbetar med förlossningsavdelningen

Det är i sådana här situationer som akutvårdens fältchef tar kontakt med förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus.

Fältledningens ambulans plockar sedan upp en barnmorska och åker iväg för att möta den ambulans där mamman befinner sig.

Samarbetet mellan akutvården och förlossningsavdelningen har pågått i lite över ett år. Det här året har en barnmorska ryckt ut tio gånger. Fyra av de gångerna har barnet fötts i ambulansen.

En av de som åker ut på vägen är barnmorskan Marjut Heikintalo. Hon råkade också vara på jobb den där dimmiga natten den 28 december, när Jessica Bäckmans dotter var på väg att födas på vägen till sjukhuset.

- När fältledningen ringer tänker jag mest på vem det är jag kommer att möta och om barnet kommer att födas vid vägen eller inte. Adrenalinet börjar pumpa, säger hon.

En skrämmande situation för mammorna

Meningen är att erbjuda en extra trygghet, eftersom akutvårdarna inte nödvändigtvis har varit med om en motsvarande situation tidigare.

- Finland är ett stort land och avstånden till sjukhusen har blivit längre. Det här är ett sätt att hjälpa upp situationen, förklarar Marjut Heikintalo.

Samtidigt får ambulanspersonalen undervisning för att bättre kunna hantera kommande förlossningar på vägen till sjukhuset.

En barnmorska vid ambulanser.
Marjut Heikintalo har förlöst två barn i ambulansen det här året. En barnmorska vid ambulanser. Bild: Yle/Taisto Lapila barnmorska,barnmorskor,Lojo,akutvård,marjut heikintalo

För Marjut Heikintalo handlar det också mycket om att skapa lugn i en situation som kan vara väldigt skrämmande för mamman.

- När jag kommer fram till ambulansen brukar jag försöka få ögonkontakt med föderskan och så säger jag vad jag heter och att jag är här för att hjälpa dig.

Efter det undersöker hon livmodermunnen för att avgöra hur långt förlossningen är igång. Ofta hinner de fram till sjukhuset, men ibland får ambulansen stanna vid vägrenen eftersom barnet redan är på väg.

- Meningen är att vi åker ut för att hämta föderskan till sjukhuset. Men alltid hinner vi inte fram.

"Jag går inte med på att föda i en ambulans!"

För Jessica Bäckman gick det just precis så. När Marjut Heikintalo mötte dem på riksväg 25 konstaterade hon snabbt att barnet var på väg.

- Barnmorskan drog ner mina byxor och sade att vi inte hinner till sjukhuset, att barnet kommer nu. Jag kommer ihåg hur jag sade nä, att det här går inte, jag går inte med på att föda i en ambulans, berättar Jessica.

- Jag var rädd, det sade jag flera gånger. Men barnmorskan var helt suverän och hon sade att det här klarar du hur bra som helst. Hon lugnade ner mig massor och utan henne skulle jag nog inte ha klarat det.

En nyfödd baby i sin mammas famn i en ambulans.
Jessica Bäckman och dottern Saga, som är alldeles nyfödd. En nyfödd baby i sin mammas famn i en ambulans. Bild: privat nyfödda,ambulanser

Förlossningen gick snabbt och dottern Saga föddes vid vägrenen utan några större problem.

Och trots att förlossningen skedde utan smärtlindring och det var trångt och ljust i ambulansen, så slutade det hela som tur bra, säger Jessica Bäckman.

- Fast det gick bra för oss, så är det ju inte en självklarhet att allt går bra när man föder så här - och dessutom i sådan raketfart.

Allt fler föds på vägen då avstånden ökar

De senaste 20 åren har förlossningsavdelningarna i Finland halverats till 23 stycken. En av de mest uppenbara följderna av centraliseringen är att avstånden för att föda har blivit längre.

Det här syns också i statistiken över förlossningar som har skett på vägen till sjukhuset eller oplanerat utanför sjukhuset.

År 1998 föddes 23 barn på vägen till sjukhuset och 21 oplanerat utanför sjukhuset. År 2018 var motsvarande siffror 76 och 98.

- Det handlar om små tal, under 200 per år. Men trenden är att antalet har ökat och en orsak är centraliseringen, säger forskningsprofessor Mika Gissler från Institutet för hälsa och välfärd THL.

"Beslutsfattarna har inte tagit hänsyn till vägförlossningarna"

Trygghet och säkerhet har varit ledord då man har fattat beslut om att stänga mindre förlossningsenheter.

Argumentet har bland annat varit att personalen på små enheter inte har möjlighet att upprätthålla kunskaper för att hantera vårdkrävande fall eftersom förlossningarna är så pass få.

Därför kräver regeringens jourförordning att det måste ske minst 1 000 förlossningar per år för att en förlossningsenhet får finnas kvar.

Så här har förlossningsavdelningarna minskat

På 20 år har förlossningsavdelningarnas antal i Finland halverats.

År 1990 fanns det 49 förlossningsenheter. I dag finns det 23 stycken.

Regeringens jourförordning kräver att det ska födas 1 000 barn per år för att en enhet ska få fortsätta finnas till.

Sex av de 23 förlossningsenheterna fyller inte jourförordningens krav.

Av dem har fyra specialtillstånd för att fortsätta verksamheten: förlossningsenheterna i St Michel, Kemi, Rovaniemi och Kajana.

Förlossningsenheten i Mariehamn omfattas inte av jourförordningen och för enheten i Villmanstrand finns inget specialbeslut om verksamheten.

Men Mika Gissler menar att den främsta orsaken till att man stängt små enheter är pengar.

- Det är mycket dyrt att ha en en förlossningsenhet eftersom man ska tredubbel jour med förlossningsläkare, barnläkare och anestesiläkare.

Samtidigt menar han att beslutsfattarna bara har sett på trygghetsfrågan ur en vinkel eftersom vägförlossingarna bevisligen har ökat.

- Antalet oplanerade förlossningar har ökat från en per tusen till närmare fyra per tusen, så det är något man inte har tagit hänsyn till i kalkylerna.

Symptomen behandlas i stället för orsaken

I västra Nyland skedde det till exempel inga vägförlossningar när Ekenäs bb ännu fanns. Efter att det stängdes år 2008 har de varit en till två om året, säger Mika Gissler.

- Det är ett fenomen som kommer automatiskt eftersom vägarna är långa.

Han tycker att det är bra att flera sjukvårdsdistrikt har ett system där barnmorskor åker ut och assisterar ambulanspersonalen då det finns en risk att ett barn föds på vägen till sjukhuset.

Men det handlar om att hantera symptomen av centraliseringen och inte själva orsaken till vägförlossningarna, säger han.

- Det är ju lite konstigt att man gör så, men samtidigt är det ju bra att man får den bästa möjliga servicen då det sker.

Förlossningsupplevelsen påverkas

Också Mariette Pontán, som är styrelsemedlem i Finlands Barnmorskeförbund, säger att barnmorskorna som assisterar ambulanspersonalen är ett exempel på hur förlossningsvården har förändrats i Finland.

- I Sverige har det gått så långt att de på vissa ställen förbereder familjerna hur man ska göra om babyn föds på vägen. Och det här är något som vi inte vill att ska ske här.

Hon menar överlag att det på alla förlossningssjukhus uppstår situationer där mammor kommer in i sista minuten.

- När tiderna förändras så måste vi ju förändras med dem, det har blivit vardag för oss.

De snabba förlossningarna kan i sin tur leda till att förlossningen inte blir så lugn och behaglig som man önskar sig, fortsätter Mariette Pontán.

- Det pratas mycket om upplevelsen av förlossningen och hur den påverkar det kommande familjelivet. Visst finns det också där saker som man borde fundera på.

Ta inte modell av Sverige

I Sverige har man centraliserat förlossningsvården i ett tidigare skede och där har debatten kring följderna av den pågått ett tag.

Speciellt i Stockholmstrakten kan det vara svårt att få en plats för att föda och barnmorskorna är stressade över situationen.

Mika Gissler på THL har följt med situationen i Sverige väldigt noga.

- Där har man stängt många enheter och man har till och med skickat kvinnor till Finland för att föda och det är ganska extremt. Vår situation är nog bättre.

I Sverige är födslarna per kvinna fler än i Finland. Mika Gissler påpekar att samma stress och resursbrist kan uppstå också här, om antalet födslar blir fler och resurserna samtidigt inte ökar.

Kan vi dra några lärdomar av det som skett i Sverige?

- Det handlar om planering, planering, planering. Man måste se till att det finns tillräckligt med barnmorskor dygnet runt.

En kalkylerad risktagning

Medicinalrådet Timo Keistinen på social- och hälsovårdsministeriet har aktivt jobbat för att centralisera vården i Finland.

Med tanke på vägförlossningarna har man gjort en kalkylerad risktagning när man stängt förlossningsavdelningar runt om i Finland, säger han.

Men han understryker att det samtidigt handlar om att kunna ge så bra och snabb vård som möjligt - och det går bättre på stora sjukhus med större beredskap, säger han.

- Jo, det är säkert en risktagning. Men man måste komma ihåg att det handlar om någon promille som föds på vägarna, medan man behöver ett snabbt kejsarsnitt 10-20 gånger oftare.

"Vägförlossningarna går oftast bra"

Keistinen poängterar dessutom att en tredjedel av vägförlossningarna sker i huvudstadsregionen där avstånden till sjukhusen är korta.

Som orsak nämner han att där bor många familjer med annan kulturell och språklig bakgrund och samspelet med rådgivningen inte alltid fungerar optimalt.

Därför vet inte mammorna alltid när de ska bege sig till sjukhuset.

- Samtidigt måste jag säga att så gott som alltid går förlossningarna vid vägen eller i ambulansen bra och det kanske blir en berättelse för släkten om hur bråttom man hade.

Men det är ju i högsta grad en riskförlossning?

- Jo det är klart!

Artikeln har tillfogats en rättelse 11.11.2019 kl 11.30. I rubriken stod det missvisande att närmare 200 barn årligen föds på vägen till sjukhuset. Rubriken är ändrad till att det föds närmare 200 barn oplanerat utanför sjukhus.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle