Hoppa till huvudinnehåll

”Jag vill värna om tvåspråkigheten i Finland” – språkambassadören Johanna Kiviniemi besöker finska skolor och berättar varför svenskan är viktig

I bakgrunden en kvinna som föreläser i ett klassrum. I förgrunden sitter skolelever i sina skolbänkar.
Johanna Kiviniemi föreläser om svenska språkets betydelse för gymnasielever i Paimion lukio. I bakgrunden en kvinna som föreläser i ett klassrum. I förgrunden sitter skolelever i sina skolbänkar. Bild: Yle/Pontus Nyqvist språk,svenska,klassrum,elever,språkambassadörer

Åbobon Johanna Kiviniemi besöker finska skolor och berättar om de fördelar som svenska språket gett henne i såväl yrkes- som privatlivet. Föreläsningarna är en del av projektet Språkambassadörerna som startade i höst. I måndags besökte Kiviniemi Paimion lukio i Pemar.

Språkambassadörerna består av frivilliga svensk- och finskspråkiga personer som har en unik språkberättelse som publiken får ta del av.

Tanken är att publiken ska få en förståelse för varför det är gynnsamt att kunna tala de båda inhemska språken i Finland.

Svenskans roll i utbildning och yrke

Johanna Kiviniemi har själv en finsk bakgrund, men har bland annat lärt sig svenska genom att studera biokemi vid Åbo Akademi. I måndags besökte Kiviniemi Paimion lukio, det finskspråkiga gymnasiet i Pemar.

I sin föreläsning betonade hon framför allt vikten av det svenska språket när det kommer till val av utbildning och sitt framtida yrke, något som snart är aktuellt för gymnasieeleverna.

En kvinna står vid ett skrivbord med papper i handen. I ett klassrum.
Johanna Kiviniemi. En kvinna står vid ett skrivbord med papper i handen. I ett klassrum. Bild: Yle/Pontus Nyqvist språk,svenska,språkambassadörer

- Jag tänker att eftersom Sverige ändå är den näst största exportmarknaden för oss, så är det viktigt när vi vill finansiera vårt samhälle genom att sälja våra tjänster och produkter utomlands att vi också kan göra det på svenska. Och jag har själv märkt att det är väldigt viktigt att kunna tala svenska med sina svenskspråkiga kunder, säger Kiviniemi som i dag arbetar som expertöversättare.

Svenskan en fördel inom många områden

Kiviniemi har själv positiva erfarenheter av att studera på svenska.

En fördel med att studera biokemi vid Åbo Akademi var att undervisningsgrupperna var mindre än vid Åbo universitet, vilket innebar att de svenskspråkiga studenterna hade större möjlighet att delta i exempelvis de praktiska övningarna.

På den finska sidan var det ofta många studenter som fick se på när andra gjorde, eftersom tiden inte räckte till för att alla skulle få pröva på allting.

Det här vet Kiviniemi eftersom hon hade flera vänner som samtidigt studerade biokemi vid Åbo universitet.

I dag talar Kiviniemi fem språk flytande, men svenskan har ändå en särskild ställning. Till exempel är hon gift med en finlandssvensk man, och sonen går i en svenskspråkig skola.

- Jag vill värna om tvåspråkigheten i Finland och jag tycker att svenska språket är en väldigt viktig gemensam faktor, det är det som vi har gemensamt med de övriga nordiska länderna.

De nordiska flaggorna.
Norden är viktig för oss, anser Johanna Kiviniemi. De nordiska flaggorna. Bild: Johannes Jansson/norden.org Norden,flaggor

- Om ingen längre kan svenska eller studerar svenska i Finland så vad är det då som gör att vi är med i Nordiska rådet och att vi hör till Norden? Jag tycker att det är väsentligt att vi också talar svenska i Finland.

Projektet Språkambassadörerna (Kielilähettiläät) leds av Jaan Siitonen och har 50 ambassadörer. Under tre år, 2019-2021, ska de göra drygt 300 besök på sina hemorter och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper om det andra inhemska språket. Språkambassadören kan vara född i Finland eller invandrare.

- Jag tycker att det är viktigt att vi kommer till skolorna och att andra också kommer till skolorna, eftersom det ofta är som lärarna säger att ’ni studerar för livet’, men sedan kan det ändå bli lite oklart vad framtiden och livet kommer att innebära. Då gäller det kanske att komma med konkreta exempel på varför jag senare i livet märkte att det faktiskt var viktigt att kunna svenska, finska… ja vilket ämne som helst, säger Kiviniemi.

Vill lära sig svenska

Andraårseleverna Kasperi Kaukonen och Julia Hämäläinen vid Paimion lukio har deltagit i Kiviniemis föreläsning och är båda överens om att svenska är ett viktigt språk att kunna.

- Jag tänker att det är jätteviktigt, för det är Finlands andra språk och här finns många finlandssvenska människor och vi måste respektera dem, att de pratar svenska, säger Kaukonen.

I fjol jobbade Kaukonen en månad i Sverige och lärde sig tala bättre svenska där, och efter gymnasiet siktar han på att börja studera statsvetenskap i Stockholm.

- Det är min dröm just nu, säger han.

Två gymnasieelever i röda tröjor står bredvid varandra, framför en röd vägg.
Kasperi Kaukonen och Julia Hämäläinen tycker att Kiviniemis föreläsning var givande. De anser båda att det är bra att kunna svenska i Finland. Två gymnasieelever i röda tröjor står bredvid varandra, framför en röd vägg. Bild: Yle/Pontus Nyqvist elever,julia hämäläinen

Också Julia Hämäläinen tyckte att Kiviniemis föreläsning var intressant, eftersom hon tycker om att lyssna på när andra talar svenska.

- Jag har en dröm om att i framtiden tala flytande svenska. Jag har svenskspråkiga vänner så jag vill tala med dem, säger hon.

Oro över minskat intresse för svenska

Också svensklärare Tuula Niittyvaara är nöjd med Kiviniemis besök. Hon tycker att det är trevligt att få gäster till skolan som föreläser på svenska och påminner om att också svenskspråkiga finns i det här landet.

- Det finns många här i Pemar till exempel som inte har kontakt med svenskspråkiga, säger hon.

Niittyvaara uttrycker en viss oro över att elever idag har så krävande studier att svenskan ofta blir åsidosatt. Ofta säger eleverna att de klarar sig bra på engelska.

Fotoporträtt av en kvinna, Tuula niittyvaara.
Lärare Tuula Niittyvaara är orolig över att allt färre gymnasieelever skriver svenskan i studentskrivningarna. Fotoporträtt av en kvinna, Tuula niittyvaara. Bild: Yle/Pontus Nyqvist språk,svenska,lärare,tuula niittyvaara

- De har så mycket annat att göra så de vill kanske inte koncentrera sig på svenskan. Det har blivit allt mer krävande att få dem att studera svenska, säger Niittyvaara som har jobbat som lärare i över trettio år.

- Men visst finns det många duktiga och samvetsgranna studenter här på gymnasiet som är intresserade av svenska språket, men antalet som skriver till exempel studentprovet i svenska har minskat.

Därför upplever Niittyvaara att sådana här besök där svenskan uppmärksammas är viktiga, och även eleverna är positivt inställda till dem.

- Responsen är alltid positiv. De är mycket glada över att vi har haft gäster här, men det är lite svårt för mig att säga om det på något sätt främjar studier i svenska. Visst kan det hända hos någon, men inte kan man säga att de flesta börjar studera svenska mycket mera nu.

- Men det är kanske ändå viktigt att ge dem lite positiva upplevelser av svenska, så därför är jag absolut för alla sådana här projekt.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland