Hoppa till huvudinnehåll

Analys: För att återta initiativet måste vänsterpartierna våga tala om skatter

Antti Rinne talar i en mikrofon, medan Li Andersson lyssnar bredvid.
Antti Rinne och Li Andersson på en av regeringens första presskonferenser. Antti Rinne talar i en mikrofon, medan Li Andersson lyssnar bredvid. Bild: EPA-EFE/KIMMO BRANDT Yle,kommentarer,johan ekman

Just nu ser det ut som om regeringens vänsterpartier under statsminister Antti Rinnes ledning sytt in sig i en finanspolitisk säck som vävts på de borgerliga partiernas villkor. Om de inte hittar ett sätt att ta sig ut ur den blir det ideologiska existensberättigandet svårare.

Så länge klimat- och invandringsfrågan dominerar verkar De gröna och Sannfinländarna gynnas medan Socialdemokraterna och Vänsterförbundet tappar mark. Frågan är hur regeringens röda block kommer att återta initiativet?

Ett sätt vore att gå in på en av politikens ideologiska kärnor, det vill säga skattepolitiken.

Men det är här problemen uppkommer. Priset för att överhuvudtaget hålla regeringsmakten verkar nämligen vara att låta bli att utmana de borgerliga partiernas finanspolitik.

Dilemmat summerades upp bra av Vänsterförbundets riksdagsledamot Jussi Saramo när jag talade med honom häromdagen:

“Trots att regeringens skattepolitik och ekonomiska politik ur min synvinkel sett är anspråkslös, så är den här regeringens program så mycket bättre än den förra regeringens, att jag tror att åtgärderna börjar märkas också i det folkliga stödet”.

Men åtgärder som den nya vårdardimensioneringen och att höja de lägsta pensionerna kostar pengar. Och om sysselsättningen och därmed inkomstskatteintäkterna inte ökar och målsättningen att balansera statsbudgeten håller, blir frågan hur reformerna ska finansieras.

I Finland existerar en sällsynt skatterabatt för de förmögna

Genast efter valet visste Centerns representanter i regeringsförhandlingarna, ledda av avgående statsministern Juha Sipilä, att socialdemokraternas svängrum var litet. Därför såg de till att binda Antti Rinne vid en överenskommelse. Den uteslöt möjligheten till en högre skatteprocent för de förmögnaste i samhället genom att skärpa dividendbeskattningen för icke-börsnoterade bolag.

I en intervju med Helsingin Sanomat berättade riksdagsledamot Esko Kiviranta öppet hur man resonerade: “Socialdemokraterna är realpolitiker och utgår ifrån att man gör vad man kan”, sade Kiviranta.

Vidare förklarar Kiviranta att när Rinne förstod att Centern inte skulle gå med på eftergifter i skattepolitiken, så slängde den blivande statsministern de rödare skattekraven i Ständerhusets papperskorg.

En sällsynt skatteeftergift åt de förmögnaste

I Finland existerar en sällsynt skatterabatt för de förmögna. Cirka 40 procent av dividendinkomsterna i Finland betalas ut skattefritt. I praktiken är det här möjligt genom att inkassera pengar via ett icke-börsnoterat bolag. Då får man som dividend lyfta 8 procent av bolagets nettoförmögenhet så att 75 procent av summan upp till 150 000 euro är skattefri. 77 procent av dessa dividender lyfts av den förmögnaste 4 procenten i samhället. Det här är en internationell anomali som får de flesta nationalekonomer att skrapa sig i huvudet. Enligt uppskattningar kan staten gå miste om 400 miljoner i året på grund av nämnda skattefrihet.

Antti Rinnes regering behöver ändå skatteintäkter för att kunna genomföra inkomstöverföringar som ska möjliggöra regeringsprogrammets målsättning att minska på ojämlikhet och inkomstskillnader.

Men att skärpa beskattningen av löner är svårt eftersom speciellt medelinkomsttagare betalar relativt mycket i skatt på sin lön. Då återstår att höja olika konsumtionsskatter, vilket regeringen ska göra för över 700 miljoner euro. Och konsumtionsskatterna är som känt plattskatter.

Utan betydande kompromisser skulle möjligheten till en center- vänsterregering antagligen ha begravts, så Rinnes pragmatism är måhända förståelig. Men skatter och finanspolitik borde enligt all logik höra till ett partis ideologiska kärna.

Att vänsterpartierna inte med framgång lyckats genomdriva målsättningar på ett så pass viktigt område är ett bakslag för trovärdigheten. Om intäkterna inte ökar återstår att öka på låntagningen eller att komma med något nytt förslag. Eller ett nygammalt. Kanske någon till och med funderar på att återinföra en förmögenhetsskatt?

Artikeln har editerats 12.11 kl. 20.11. Den här förtydligande meningen om skattefria dividender lades till "Då får man som dividend lyfta 8 procent av bolagets nettoförmögenhet så att 75 procent av summan upp till 150 000 euro är skattefri. 77 procent av dessa dividender lyfts av den förmögnaste 4 procenten i samhället."

Läs också

politik + politiker + EU-politik + invandrarpolitik + säkerhetspolitik + regeringspolitik + lönepolitik + politiska kriser + budgetpolitik + ekonomisk politik + socialpolitik + stimulanspolitik + migrationspolitik + kommunalpolitiker + politisk historia + politisk aktivitet + alkoholpolitik + pensionspolitik + internationell politik + politiska fångar + politiska utnämningar + politiska ledare + politiska ungdomsorganisationer + Finlands politik