Hoppa till huvudinnehåll

Får den räddade saimenvikaren Tobias stanna på Högholmen? Planerna för bassängen klarnar i slutet av året

En saimenvikare tittar sorgset upp ur en inomhusbassäng.
Än så länge bor saimenvikaren Tobias i en bassäng på Högholmens djursjukhus. En saimenvikare tittar sorgset upp ur en inomhusbassäng. Bild: Korkeasaari/ Annika Sorjonen saimenvikare,sälar,Högholmen

I slutet av juli hittades en saimenvikare vid en sommarstuga i Puumala. Vikaren var trött, oskygg för människor och hade sår på huvudet, eventuellt på grund av att han fastnat i ett fisknät. I dag mår Tobias bra, men han får inte återvända till Saimen. Hans framtid hänger på huruvida Högholmen får tillstånd att bygga en bassäng för saimenvikare.

I slutet av augusti kom beslutet från Egentliga Finlands NTM-central. Den räddade saimenvikaren skulle inte få åka tillbaka hem till Saimen.

- Vi har testat vikaren för sjukdomar som man vet att är farliga för sälar generellt, men eftersom saimenvikaren är så utrotningshotad är myndigheterna rädda för att den skulle ta med sig en sjukdom till Saimen som vi inte ens vet att existerar, säger Sanna Sainmaa, veterinär vid djursjukhuset på Högholmen.

Saimaannorpan kuutti hiekalla
Tack vare det aktiva skyddet som inleddes år 1979 har saimenvikarstammen vuxit. Saimaannorpan kuutti hiekalla Bild: Petri Vironen / Yle saimenvikare,Puumala

För tillfället bor Tobias i en egen bassäng på sjukhuset, men Högholmen skulle gärna ha honom kvar och bygga en bassäng för honom i djurparken.

- Vi utreder ärendet. Vi har börjat planera var bassängen skulle kunna vara och jag är nog optimistisk för att det ska lyckas, säger Sainmaa.

Nina Trontti, chef för djurvård och -skydd vid Högholmen, säger till Yle att planeringen är på god väg. Kostnadsberäkningarna är på hälft och beslut om bassängbygget kan förväntas tidigast i slutet av året.

- Vi kommer att skicka en ansökan till NTM-centralen senast nästa vecka. Nu senast har vi varit till Sverige och bekantat oss med lämpliga bassängmodeller där.

Enligt lagen måste bassängen vara minst 200 kvadratmeter stor med ett genomsnittligt djup på tre meter.

En annan saimenvikare i dåligt skick - finns en möjlighet att vikaren skickas till Högholmen

Kuten Tobias var inte ensam om att stranda vid en stuga i Puumala under sommaren. Saimenvikaren Sanelma strandade också vid stugan, men efter skötsel var vikaren i tillräckligt bra skick för att återvända hem.

I slutet av oktober hittades Sanelma än en gång i dåligt skick. Högholmen är färdig att ta emot Sanelma ifall myndigheterna anser att vikaren inte kan överleva vintern ute i naturen.

Saimaannorpan kuutti kurkistaa vedestä.
Saimenvikaren tillbringar cirka 80 procent av sin tid i vattnet. Saimaannorpan kuutti kurkistaa vedestä. Bild: Petri Vironen / Yle vikare,saimenvikare,sälar

De två vikarna och händelserna kring dem har också väckt diskussion om hur Högholmen kan spela en roll i bevarandet av den utrotningshotade arten.

Saimenvikaren har fått stor hjälp av frivilliga och antalet vikare har stigit med en tredjedel under det här decenniet. För tillfället finns det ungefär 400 saimenvikare.

Saimenvikarens största hot är fiskeredskap och främst nätfiske, eftersom vikarna ofta fastnar i nätet och drunknar. I juli samlade ett medborgarinitiativ för att förbjuda nätfiske på saimenvikarens utbredningsområde 50 000 underskrifter och kommer att tas upp i riksdagen.

"Tredje saimenvikaren under de senaste tio åren"

Under 90-talet och i början av 2000-talet bodde det tre gråsälar i djurparken - Kalle, Moppe och Anjovis. De bodde i en bassäng framför björnarnas bur.

I dag är den gamla sälbassängen en sandlåda, eftersom den inte längre fyller kraven för hur stor en bassäng för sälar måste vara.

Det är framförallt gråsälar och östersjövikare som vårdas på viltdjurssjukhuset på Högholmen. Saimenvikare är mer sällsynt.

- Jag tror att det här är den tredje saimenvikaren som kommit hit under de senaste tio åren. Dom som har kommit tidigare har varit i så dåligt skick att transporten hit har varit sista droppen för dom och de har dött på vägen, berättar Sainmaa.

Saimenvikaren Tobias har däremot haft turen med sig. Han klarade transporten bra och lärde sig snabbt att äta självständigt.

Även om framtiden ännu är oklar mår han bra och lever ett lugnt liv i sin bassäng. Enligt Sainmaa är han lugn, till skillnad från gråsälarna som ofta har mer temperament.

Till skillnad från många andra sälarter är saimenvikarna inte så sociala.

- De lever inte i grupp och föredrar att vara ensamma, säger Sainmaa.

För att Högholmen ska kunna erbjuda ett permanent hem för Tobias måste djurparken ansöka om ett undantagstillstånd. Högholmen kan ansöka om tillståndet först då de har lämpliga anläggningar för vikaren.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen