Hoppa till huvudinnehåll

Inköpen av antibiotika har minskat med en knapp tredjedel på ett årtionde

Läkemedel
I Finland ordinerades det år 2017 nionde minst antibiotika i Europa, i förhållande till befolkningens storlek. Läkemedel Bild: Ingvar Björk antibiotika,tabletter,läkemedel,mediciner

Minskningen är störst bland småbarn, enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten FPA – och det finns en klar orsak till det här.

Antalet antibiotikainköp har minskat med 29 procent under perioden 2008–2018.

År 2008 köptes det antibiotika 3,2 miljoner gånger men år 2018 var motsvarande siffra bara 2,3 miljoner. Ett inköp kan i princip innehålla mer än en antibiotikakur, men gör oftast inte det.

Sjukhus, anstalter och vårdhem är inte med i den här statistiken från FPA, utan uppgifterna gäller till exempel då en finländare själv går till apoteket för att köpa antibiotika.

Mest minskade antibiotikaanvändningen bland 0–4-åringar. Det handlar om en nedgång på hela 60 procent enligt en sammanställning som läkemedelsbolaget Pfizer har gjort på basis av data från FPA.

Resultatet är i linje med en vetenskaplig studie som publicerades tidigare i år, och som tittade på tidsperioden 2008–2016.

Brister i datamaterialet

Pfizer och studien tar ändå inte i betraktande att flera antibiotikapreparat för småbarn har tagits bort ur det statliga ersättningssystemet, och därmed inte heller syns i statistiken. Det påpekar FPA för Svenska Yle.

Det innebär att den exakta nedgången bland småbarn kanske inte är 60 procent. Troligen ger siffran ändå en ganska korrekt bild av den verkliga förändringen.

Bland 5–17-åringar var minskningen 43 procent och bland över 65-åringar var den 17 procent, enligt datamaterialet.

Vaccin gav positiv förändring

Orsaken till att antibiotikakurerna har minskat mest bland småbarn är enligt experter att pneumokockvaccinet togs med i det allmänna vaccinationsprogrammet, och att det har blivit vanligare att ta influensavaccin.

Det innebär bland annat att färre småbarn insjuknar i öroninflammationer, som ofta behandlas med antibiotika.

Under de senaste åren har det i offentligheten talats om överdriven antibiotikaanvändning som leder till att bakterier får ökad motståndskraft mot antibiotika. Svenska Yle berättade till exempel om det i mars i fjol.

Då konstaterade överläkare Asko Järvinen att det är en myt att antibiotikakuren alltid ska tas till slut. Han fick också stöd av forskning som publicerades i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Asko Järvinen
Överläkare Asko Järvinen (arkivbild). Asko Järvinen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,asko järvinen

Antibiotika är effektiv mot bakterieinfektioner men kan inte påverka virus. Trots det förekommer det att läkare ordinerar antibiotika också mot virussjukdomar.

En orsak till den ökade antibiotikaresistensen är just att antibiotika används för mycket.

Enligt världshälsoorganisationen WHO är antibitiotikaresistens ett av de stora globala hoten i världen. Det väntas år 2050 leda till fler dödsfall än vad cancer gör.

Årligen dör mer än 700 000 personer i infektionssjukdomar som antibiotika inte längre biter på.

År 2017 ordinerades det i Finland nionde minst antal antibiotikadoser i Europa, i förhållande till befolkningens storlek, enligt data från smittskyddocentret ECDC. Minst antibiotika skrevs det ut i Nederländerna, Estland och Sverige.

Artikeln baserar sig delvis på en artikel skriven av Kaisa Uusitalo.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes