Hoppa till huvudinnehåll

Kommer vi att få se 100 meter på skidor på VM och OS i framtiden? Ja, hoppas åtminstone Jennie Lindvall och Matias Strandvall: ”Intressant och publikvänligt”

Supersprint-tävling.
Är supersprinten framtiden för skidsporten? Supersprint-tävling. Bild: Yle längdskidåkning,supersprint

Supersprint på skidor också på stortävlingsnivå? Varför inte, konstaterar Jennie Lindvall och Matias Strandvall för Yle Sporten efter att den historiska touren kört igång i Östersund. Men Glenn Lindholm håller fötterna på jorden: Det skulle innebära att något annat faller bort, säger han.

– En jättehäftig upplevelse, säger en uppenbart nöjd Jennie Lindvall då Yle Sporten når henne per telefon i Muonio, där FSS-åkarna har träningsläger för tillfället.

På lördagen var IF Åsarna-åkaren nämligen med och skriva historia då den första touren i supersprint på skidor körde igång i svenska Östersund.

För Lindvalls del resulterade premiären i en semifinalplats. Ett överraskande bra resultat – åtminstone om man frågar henne själv.

– Jag hade nog inte alls räknat med det. Det var ju svårt att veta hur det skulle gå då man aldrig prövat på det tidigare. Nog visste jag att jag är bra på att spurta och så, men att det skulle gå så där bra … jag hade väl räknat med typ kvartsfinal, säger Lindvall.

Se video på Lindvalls åk här:

I åttondelsfinalen slutade Lindvall tvåa bakom endast svenskan Lina Korsgren.

– Hon hade trillat i prologen, så jag hade ingen aning om hur snabb hon var. Och så var hon ju sjukt snabb. Så jag blev väl lite chockad där först då jag insåg att det faktiskt är full fart som gäller nu. Men det kändes ändå tryggt att åka det första heatet, berättar Lindvall.

Kvartsfinalen var mer dramatisk. Lindvall staplade i starten och hamnade efter resten av fältet.

– Då kände jag bara ”shit, tappade jag det redan nu”, men bestämde mig samtidigt för att bara köra på för fullt och se hur långt det räcker. Och det räckte ju med en tåspets, skrattar Lindvall, som gick vidare till semifinal efter fotogranskning.

"Blev glatt överraskad"

I semifinalen missade hon i starten igen – eller som Lindvall själv beskriver det: hade ytterligare en ”shit”-upplevelse – och den här gången kunde hon inte rädda loppet. Hon kom i mål som fyra då endast de två bästa gick till final.

Men som helhet får debuten absolut tummen upp.

– Man var nära publiken, det är snabb takt på det hela och dessutom jättebra stämning mellan åkarna. Bra arrangerat och riktigt roligt att vara med, säger Lindvall.

Hon får medhåll av FSS-tränaren och den tidigare landslagsåkaren Matias Strandvall.

– Jag blev glatt överraskad. Hon kunde ju helt realistiskt ha gått till final. Även om starterna blev misslyckade såg det bra ut, säger han till Yle Sporten.

Matias Strandvall utbildar sig till tränare på Norrvalla.
Matias Strandvall. Matias Strandvall utbildar sig till tränare på Norrvalla. Bild: Yle längdskidåkning,Vörå,Norrvalla Folkhälsan,Österbotten,rullskidåkning,Matias Strandvall,campus norrvalla

Formatet får också tummen upp av Strandvall.

– Det är väldigt publikvänligt. Alla förstår vad det handlar om. Alla vet hur långt 100 meter är och hur hårt 50 km/h är, vilket de åkte på slutet. Att se vem som faktiskt är snabbast är ju alltid något som också intresserar. Jag ser ett marknadsvärde i det här, säger Strandvall.

VM och OS nästa?

Han är inte ensam. Efter tävlingen på lördagen har flera medier lyft fram det nya spännande tävlingsformatet.

Hufvudstadsbladets Marcus Lindqvist skriver att ”supersprinten är något som tilltalar nästan alla som är intresserade av skidsport” och att det kunde vara ett ”lyckat tillskott i världscupen – och kanske i framtiden VM”.

Aftonbladets Kristoffer Bergström går ännu längre. ”I OS kan supersprinten sannerligen höra hemma”, skriver han i en kolumn med rubriken "det här är framtiden".

Lindvall och Strandvall håller med.

– Alla släktingar som såg på tävlingen i Östersund har konstaterat att det där ju var jätteroligt att titta på. Publikmässigt tror jag att det lockar nya tittare, tror Lindvall.

– Jag hoppas att det skulle få fotfäste. Åtminstone ser jag hellre supersprint än skicross med längdskidor, som också diskuterats. Jag håller tummarna för att en dag se 100 meter skidor på VM och OS, säger Strandvall.

"Uppfyller inte ännu kraven"

Men hur sannolikt är det att det blir verklighet?

– Tävlingsformen uppfyller inte ännu kraven för att ens bli en del av världscupprogrammet, slår Yle Sportens skidexpert Glenn Lindholm fast.

– Det krävs en hel del finslipning av tävlingsformen ännu och dessutom kommer det att ta några år för grenen att bli känd och trovärdig, fortsätter han.

Ett stort problem är enligt Lindholm också att tävlingsprogrammet i stortävlingarna redan i dagens läge är digert. Det tävlas i sprint, lagsprint, individuella distanser, stafetter – och en supersprint kan bli svår att klämma in.

– Man skulle alltså vara tvungen att slopa någon nuvarande tävlingsgren för att introducera en ny, säger Lindholm.

Glenn Lindholm, enhetschef, FSI, hösten 2014
Glenn Lindholm. Glenn Lindholm, enhetschef, FSI, hösten 2014 enhetschef

I nuläget är det inte heller det internationella skidförbundet Fis som arrangerar touren i supersprint.

– Det kommer de knappast att göra heller i första taget, tror Lindholm.

Starten – utmaning och möjlighet

Gällande tävlingsformatet är den största utmaningen, enligt Lindholm, att man i samband med starten kunde röra på sig.

– Det som jag reagerade mest på var startproceduren och möjligheten att ”fuska”. Alla idrottare startade inte från en stillastående position och då får man genast en fördel. Det här måste man se över för att öka trovärdigheten i grenen, säger han.

Matias Strandvall håller delvis med.

– Det kommer man nog aldrig att kunna eliminera helt och hållet, tror han och förklarar:

– I friidrott är det lätt då man kan ha sensorer i startblocken. Men i skidåkning blir det svårt att övervaka.

Istället ser han det som ett moment där åkarna kan träna på att bli bättre.

– Man såg hur framför allt herråkare i Östersund fällde övre kroppen och således chansade med starten. Det sa jag också till Jennie här efteråt. Att hon måste våga göra likadant i framtiden. Det är viktiga tiondelar det handlar om.

Kläbo vill vara med

Något som talar för att supersprinten kan etablera sig i skidvärlden är faktumet att det redan finns landslagsåkare som visat intresse för att pröva på vingarna på 100 meter. Den norska stjärnan Johannes Hösflot Kläbo medger nämligen för NRK att han är taggad.

– Många är riktigt bra på det redan nu och jag skulle vilja pröva att åka mot dem. Det är ett spännande koncept. Det kan bli show – och skapa ett nytt intresse för sporten, säger han.

Johannes Hösflot Kläbo firar seger.
Johannes Hösflot Kläbo. Johannes Hösflot Kläbo firar seger. Bild: Gian Ehrenzeller / EPA-EFE / All Over Press Johannes Høsflot Klæbo

Enligt Glenn Lindholm är Lauri Vuorinen och Leena Nurmi finländska landslagsåkare med egenskaper som kunde passa för supersprint. Matias Strandvall påpekar ändå att man inte ska räkna med att landslagsåkarna kunde utmana supersprint-experterna utan träning.

– Jag tror faktiskt att till exempel Kläbo skulle få det svårt mot ”Ludde” Jensen, som vann i Östersund. Jag har tävlat mot honom en gång då vi körde 100 meter klassiskt i Jämsä för några år sedan. Han vann nog den tävlingen, medger ”Matu”.

Lindvall välkomnar själv stjärnorna med öppna armar.

– Alltså jo, det skulle vara jättehäftigt. Håller man sig i samma takt som dem i 100 meter? Det skulle vara roligt att få svaret på, säger hon glatt.

"Det ger mig och andra åkare som jag nya möjligheter"

Men det är inte bara publiken som kunde gynnas av att supersprinten får en större roll. För längdåkare som Jennie Lindvall är supersprinten också en unik chans att hävda sig själv i en internationell topptävling.

– I sprinter på FM-nivå tar jag ju mig i bästa fall nätt och jämnt vidare från prologen, säger hon.

– Men på 100 meter var jag ju ganska bra. Det ger mig och andra åkare som jag nya möjligheter. Det skadar väl inte sporten. Man tävlar ju inte mot andra distanser, fortsätter Lindvall.

Jennie Lindvall.
Jennie Lindvall i startfältet i Östersund. Jennie Lindvall. Bild: Yle längdskidåkning,jennie lindvall

Det skulle också kunna innebära att skidsporten växer internationellt.

– Det är ju inte många som än så länge fokuserat på just supersprint och därför har grenen stort utvecklingspotential. Grenen kan kanske också locka nya nationer till skidsporten. De snabbaste löparna kommer ju från Karibien, tänk om de skulle få skidor på fötterna, säger Glenn Lindholm.

Men innan Jamaica tar över skidsporten väntar först och främst den andra deltävlingen i touren som arrangeras i tyska Dresden den 10 januari 2020. Där hoppas Lindvall också kunna delta, även om det kräver att ekonomin tillåter det.

– Beslutet att delta i Östersund var ganska sporadiskt, men nu kan man väl säga att supersprint är mitt huvudmål för säsongen. Jag försöker som bäst få det att gå ihop ekonomiskt. Jag kan kanske inte delta i alla tävlingar, men åtminstone den i Dresden, berättar hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport