Hoppa till huvudinnehåll

Åboskolor får efterlängtad svensk psykiatrisk sjukskötare - många elever känner övermäktig stress och ångest

En elev sitter med huvan uppdragen på sin mörkblå munkjacka, långt borta från den övriga klassen.
Många elever upplever oöverkomlig stress och ångest i skolan. En elev sitter med huvan uppdragen på sin mörkblå munkjacka, långt borta från den övriga klassen. Bild: Linus Hoffman/Yle ensamhet,skolmobbning,mobbning,Offer av skolmobbning,skolklass,ångest,mental hälsa,ungdomspsykiatri

De svenska skolorna i Åbo får äntligen en egen psykiatrisk sjukskötare.

Efter en lång process, där ansökningstiden till och med förlängdes, har nu Kirsi Niemi anställts. Hon börjar sitt jobb i skolorna den 7 januari 2020.

Det är en glädjenyhet i S:t Olofsskolan, där elever i klasserna 7-9 går.

- Det är någonting vi har saknat på svenska eftersom det är långa köer för eleverna att få hjälp utanför skolan, säger speciallärare Michaela Nordling vid S:t Olofsskolan.

Långa väntetider till ungdomspsykiatrin

Främst vill ungdomarna ha samtalshjälp. Många känner stress över sin skolgång, ångest eller svårigheter i kamratförhållanden och hemförhållanden.

Ibland har ångesten och stressen vuxit sig så stor att det inte längre räcker med den hjälp som kuratorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren eller annan personal i skolan kan erbjuda.

Michaela Nordling, en dam med långt ljust hår och en rostbrun tröja.
Michaela Nordling är glad över att en psykiatrisk sjukskötare nu börjar i de svenska skolorna. Michaela Nordling, en dam med långt ljust hår och en rostbrun tröja. Bild: Linus Hoffman/Yle speciallärare,S:t Olofsskolan,Michaela Nordling

Men då väntetiderna till ungdomspsykiatrin är långa kan det dröja ett år innan ungdomarna i högstadieåldern får hjälp, och innan man hunnit bearbeta svårigheterna kan det till och med hända att ungdomarna har gått ut grundskolan.

- Det är då som en psykiatrisk sjukskötare skulle träda till. En utomstående person, som inte aktivt arbetar i skolan, kan utifrån se på saker mer objektivt och kan stödja elever i hur de kan hantera sin vardag, säger Nordling.

Psykiatriska sjukskötare i skolorna har hjälpt många

Nordling har svårt att uppskatta hur många elever som skulle behöva stöd, men hon säger att det är många.

Detsamma har man märkt på andra håll i Åbo, för ungdomspsykiatrin har många patienter och belastningen har redan länge varit hög.

Solen lyser lågt in i S:t Olofsskolans aula och skuggan av en elev syns på en pelare
Många elever kan känna sig ensamma i en stor skola. Solen lyser lågt in i S:t Olofsskolans aula och skuggan av en elev syns på en pelare Bild: YLE/Linus Hoffman S:t Olofsskolan,Åbo,högstadium,skolor (läroinrättningar),elever,sankt olofsskolan

- Sedan Åbo förra sommaren beslutade anställa tio psykiatriska sjukskötare att jobba i skolorna har antalet remisser till den ungdomspsykiatriska polikliniken minskat avsevärt, säger Kim Kronström som är direktör för ungdomspsykiatrin i Åbo.

"Jätteviktigt att få tala sitt känslospråk"

De tio psykiatriska sjukskötarna arbetar i högstadier, gymnasier och yrkesinstitut i Åbo. Men tills nu har det saknats en sjukskötare för de svenskspråkiga eleverna.

- Många av våra elever klarar sig på finska, men det är jätteviktigt att få tala sitt känslospråk, säger Nordling.

Nordling tror att en orsak till det stora behovet är att kraven har ökat, både i samhället och i skolan.

- Man märker det som skolfrånvaro, stress över läxor, eller att ett litet förhör eller en kortare presentation i en klass kan vara en stor tröskel att bemästra, säger Nordling.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland