Hoppa till huvudinnehåll

En idé som inte väcker genklang i riksdagen: Låt de arbetslösa slå dank, det ökar kreativiteten

Cykelbud i shorts med stort matpaket på ryggen.
Den nya typens arbetsplatser får kritik för dåliga löner och arbetsvillkor. Cykelbud i shorts med stort matpaket på ryggen. Bild: Lehtikuva Wolt,cykelbud

Arbetslöshetsstöd åt alla som behöver det är ett omstritt förslag i riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott. Frågan väcktes vid en arbetslivspitch på tisdagen. Delningsekonomins nya jobb ifrågasätts också.

Vid ett offentligt hörande i riksdagshuset kritiserades karensdagarna, det vill säga dagarna utan arbetslöshetsersättning.

- Låt de anställda behålla stödet fast de säger upp sig och tackar nej till dåliga jobb. Att ibland gå och slå dank kan göra Finland mer kreativt, sa en av talarna, Pontus Purokuru.

Han vill ge alla rätt att vägra arbete och förnedrande kontroller eller sysselsättningsåtgärder.

Nya arbetslivsfrågor i debatt

Pontus Purokuru har varit aktiv i Arbetsvägrarförbundet. På tisdag var han provokatören på en "arbetsmarknadspitch" i riksdagen.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottets öppna hörande var ett nytt sätt att debattera arbetsmarknadsfrågor.

Representanter för fackorganisationer, arbetsgivare och näringsliv försökte på några minuter säga något nytt om arbetslivet. Men det blev mycket traditionellt.

Purokuru blev den enda med ett delvis nytt budskap, de övriga talade för olika delar av sin verksamhet.

Pontus Purokuru talar framför finsk skylt: Arbetsmarlknad
Debattören Pontus Purokuru talade för möjligheten att vägra jobba men ändå arbetslöshetsersättningar. Pontus Purokuru talar framför finsk skylt: Arbetsmarlknad Bild: Lehtikuva delningsekonomi,debatt

Jordbrukarorganisationen MTK:s representant talade för företagsamheten på landsbygden, Akavas representant för familjeledigheter.

Näringslivsorganisationen EK talade för de äldre arbetstagana och behovet av en sysselsättningsgrad på 80% för att trygga välfärden, och STTK talade för en reform av samarbetslagen på arbetsplatserna.

Fångar i dåliga jobb

Problemet för Pontus Purokuru är karensdagarna. Enligt honom håller de fast arbetstagarna i dåliga jobb. Den som slår sig lös och säger upp sig, eller tackar nej till erbjudet jobb utan giltiga skäl, bestraffas.

Karensreglerna kan betyda uteblivet arbetslöshetsunderstöd för en viss tid, upp till 90 dagar.

- Mitt förslag är att vi lämnar karensdagarna helt och hållet, säger Pontus Purokuru. Alla arbetslösa som anmäler sig bör automatiskt få ett arbetslöshetsunderstöd.

Det gör det enklare att söka bättre jobb eller att vägra dåliga arbetsvillkor. Det möjliggör också fortbildning på egen tid, semester eller att dra sig tillbaka för en stund, säger Pontus Purokuru.

"Kreativiteten kan blomstra om man slår dank"

Det kan också ge något helt nytt och oväntat, om tillräckligt många får använda sin tid på ett sätt som inte kontrolleras.

Purokuru nämner nittiotalets musikvåg i Storbritannien och Silicon Valley på den amerikanska västkusten.

Många av de nya startup-företagen inom teknologibranschen har skapats av studerande som hoppade av universiteten och slog dank en tid.

De hade tid att fundera på väsentliga saker och studera de nya fenomen som idag utgör det moderna arbetslivet, säger Pontus Purokuru.

De hade visserligen inget arbetslöshetsunderstöd, men det viktigaste är att få välja vad man gör, och fånga upp nya ideer i den nya delningsekonomin där man gör pengar på nya sätt.

Skepsis i riksdagen: Bara morot räcker inte

Socialdemokraten Kim Berg och Anders Norrback (SFP) är medlemmar i riksdagens arbetslivsutskott. De hörde till de artigt skeptiska.

Kim Berg efterlyste mer understöd och hjälp åt de arbetslösa, som i Sverige och Danmark. Tidig hjälp mot utslagning är viktig vid arbetslöshet. Och det kan också behövas mer morot än käpp.

- Karensdagarna är kanske mer ett exempel på hur samhället utvecklas och hur speciellt unga mänskor börjar tänka.

Anders Norrback påminde om det ekonomiska systemet, där en arbetande betalar den arbetslösas bidrag.

Men vi människor är inte alltid genomgående goda och vi har också avundsjuka i vårt samhället, sa Anders Norrback.

Det går inte att få ett samhälleligt stöd utan att klart kunna motivera det, annat än att man inte vill arbeta. Då kommer nog en del av dem som arbetar att anse att det inte är speciellt rättvist, säger Anders Norrback.

"Folkpensionen mötte också motstånd"

Pontus Purokuru påminner om att alla nya ideer i välfärdssamhället har mött motstånd till en början. Till exempel förslaget om en folkpension mötte på patrull från industri och arbetsgivare.

Men den nya delningsekonomin förändrar sambandet mellan arbete, inkomst och vinst. Det finns inte längre arbete åt alla.

Miljöproblemen visar att vi kanske inte ska arbeta och producera så mycket, sa Pontus Purokuru.

Papperasfabrik i Kouvola med rök ur skorstenar och stockhögar som väntar.
Gamla tiders pappersfabrik, som den här i Kouvola, sysselsätter allt färre. Papperasfabrik i Kouvola med rök ur skorstenar och stockhögar som väntar. Bild: Lehtikuva UPM,pappersfabriker

Företagskrav för nya ekonomins arbetare

FFC:s representant Heli Puura var den som lyfte upp problemet med de nya arbetsplatserna inom delningsekonomin.

Där har man en app som fördelar arbetsuppgifterna, till exempel för dem som levererar mat hem till kunderna från olika restauranger.

De cykelbud som levererar maten har tvingats bilda företag, eftersom restaurangen eller fördelningfirman inte skapar några arbetplatser för matleverantörerna. Leverantörerna får en relativt låg lön, men står som företagare för alla sociala avgifter och risker.

Det borde ändras, ansåg många i utskottet. Också SFPs Anders Norrback är villig att titta på det.

Nästan missbruk av systemet

Man har hittat ett system att sänka sina kostnader, som gör det möjligt för företaget att öka sin vinst, men inte är det rätta ur marknadssynvinkel, säger Norrback.

- Att göra företagare av sådana som egentligen är anställda av en enda firma, det är något jag inte ser med blida ögon på, säger Anders Norrback.

- Jag vill inte säga att de utnyttjar vårt system, men de använder sig av det som finns.

Det är en fråga för riksdagen att ändra lagen, enligt Anders Norrback.

Arbetsvägran ett sätt att förbättra arbetsvillkoren?

Pontus Purokuru ser också de nya arbetsplatserna i Uber, Wolt med flera som exempel på att karensdagarna måste bort.

Det finns en risk för att ingen vill jobba på vissa arbetsplatser. Men det visar bara att de här arbetsplatserna kanske är dåligt organiserade eller meningslösa. De kanske har dåliga arbetsvillkor eller för låga löner.

Om tillräckligt många vägrar göra dylika jobb kan det leda till bättre villkor och förhållanden på arbetsplatserna, tror Pontus Purokari.

Strejker är ju en form av tillåten arbetsvägran för att förbättra villkoren, tillägger han.

-Jag är postiljon, inte en slav, står det på ett demonstrationsplakat utanför Posthuset i Ilmala
Postens strejk väcker debatt om dåliga löner och arbetsvillkor. -Jag är postiljon, inte slav, står det på skylten -Jag är postiljon, inte en slav, står det på ett demonstrationsplakat utanför Posthuset i Ilmala Bild: Lehtikuva Poststrejk,arbetsliv,slav,brevbärare, postiljoner

Räcker lönen eller måste staten stöda?

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fortsätter sina diskussioner utgående från sin första arbetsmarknadspitch.

En fråga som också dyker upp är ifall det ska vara möjligt att försörja sig på sin lön. Den diskussionen har man inte behövt ta på en tid, men impulser och exempel utifrån kan göra det aktuellt.

Till exempel bostadsbidragen kan fungera som ett lönestöd i dåligt avlönade branscher, på orter där bostadspriserna har trissats upp.

Det finns också olika former av lönesubventioner för både företag och den tredje sektorn. Planerna är att öka dem under nuvarande regering, som prioriterar en höjd sysselsättning.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes