Hoppa till huvudinnehåll

Färre än hundra skolor ordnar sin julfest i kyrkan – nu ska skolornas instruktioner uppdateras

Två lågstadiebarn med dukar runt huvudet står framför en krubba på en scen, en grupp lågstadiebarn utklädda till tärnor står framför scenen.
På många skolors julfester är det vanligt att sjunga en psalm, läsa julevangeliet och kanske se en jultablå. Arkivbild. Två lågstadiebarn med dukar runt huvudet står framför en krubba på en scen, en grupp lågstadiebarn utklädda till tärnor står framför scenen. Bild: Lehtikuva julfest,skolor,julfester

Får skolor ordna julfester i kyrkor eller inte? Utbildningsstyrelsen kommer att uppdatera sina instruktioner efter debattstorm.

I början av november bestämde biträdande justitieombudsmannen Pasi Pölönen att en skola i Kouvola inte får arrangera skolans gemensamma julfest i kyrkan.

Problemet med festen var, utöver en religiös betoning i programmet, platsen där festen arrangerades. Utgångspunkten är att en kyrka som festplats är problematisk, menade Pölönen.

Efter beslutet från biträdande JO har en del skolor meddelat att de ändrar på sina planer att hålla julfesten i kyrkan, medan andra planerar arrangera julfesten i kyrkan såsom planerat.

Matti Lahtinen, chef för rättsliga frågor vid Utbildningsstyrelsen, säger att Utbildningsstyrelsens nuvarande instruktioner för skolans julfester fortfarande är adekvata, men att de kommer att uppdateras vid årsskiftet.

– Vi kommer att ta upp biträdande justitieombudsmannens ställningstagande, säger han till STT.

Enligt Lahtinen utgår de nuvarande instruktionerna från att det inte är rekommenderat att arrangera en skolfest i en kyrka. I slutändan är det ändå utbildningsarrangören som fattar beslutet, och inga instruktioner eller bestämmelser är absoluta. Det går alltså inte att entydigt säga att Utbildningsstyrelsen skulle förbjuda skolfester i kyrkan.

Av Finlands kring 2 500 grundskolor och 500 gymnasier arrangerar så gott som alla något slags avslutnings- eller julfest.

Lahtinen kan inte ge några exakta siffror på hur vanligt det är att ordna julfesten i en kyrka, men han tror att det handlar om tiotal skolor.

– Det allra vanligaste är att man arrangerar festen i skolans fest- eller gympasal, säger Lahtinen.

“För mycket rum för tolkning”

Också Jarmo Kokkonen, chef för fostran och familjefrågor vid Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, tror att det är några tiotal skolor som har sin julfest i kyrkan.

Kokkonen hoppas att de uppdaterade instruktionerna kommer att ge större klarhet i när det är problematiskt att använda kyrkans lokaler. Enligt Kokkonen finns det rum för tolkning i de nuvarande instruktionerna.

Han tror att grundlagsutskottet kommer att ta upp frågan, eftersom biträdande JO:s beslut är strängare än de gällande reglerna.

Biträdande JO tog upp frågan efter klagan från ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. Enligt föreningens ordförande Kaisa Robbins innebär själva kyrkobyggnaden för många att festen får religiösa förtecken.

– Med tanke på att festen borde vara en gemensam, trevlig tillställning för alla är det problematiskt om den ordnas i en kyrka.

Robbins säger ändå att hon förstår om det vid en ort inte finns någon annan lämplig plats att arrangera festen på.

En svartvit bild på lågstadiebarn utklädda till stjärngossar som står på en scen på skolans julfest. Barn sitter i publiken och tittar på.
Julfest i Aleksis Kiven peruskoulu år 1969. En svartvit bild på lågstadiebarn utklädda till stjärngossar som står på en scen på skolans julfest. Barn sitter i publiken och tittar på. Bild: Lehtikuva julfest,skolor

Bättre med klara regler

Också kyrkostyrelsens åsikt om Kouvolaskolans julfestplaner faller i linje med biträdande JO. Enligt kyrkostyrelsen var festen problematisk eftersom programmet liknade en gudstjänst.

– Skolans gemensamma julfest och julkyrkan som en religiös tillställning är två olika saker med sina egna spelregler och tillvägagångssätt. När de hålls isär uppstår inte någon förvirring, säger Jarmo Kokkonen.

Kokkonen säger att det är svårt att dra någon absolut gräns mellan dem, men att det är bättre att hålla sig till klara, gemensamt överenskomna regler. Han påminner att det handlar om barn och ungdomar och att julen och terminsavslutningen kan vara viktiga saker för dem.

– Situationerna måste vara trygga för barnen. Alla vuxna måste handla på sådant sätt att de får positiva erfarenheter av festerna.

Kaisa Robbins på Uskonnottomat Suomessa anser att det bästa skulle vara om det fanns klara regler för vad som är tillåtet. Hon föreslår till exempel att jultablån, julevangeliet och en psalm tillåts, men att högst hälften av sångerna på festen är religiösa.

Matti Lahtinen på Utbildningsstyrelsen tar ändå avstånd från att göra upp så här detaljerade regler för skolorna. Enligt honom måste varje skola få fatta sina egna beslut och han tror inte att Utbildningsstyrelsen kommer att gå in för så exakta instruktioner.

Källa: STT.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes