Hoppa till huvudinnehåll

Nya siffror om kolsänkor sätter käppar i hjulen för regeringens klimatmål: “Inte omöjligt men det kräver omfattande åtgärder inom alla sektorer”

Granskott i skogen.
Kolsänkor är reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären – i Finland används skogen som kolsänkor. Granskott i skogen. Bild: Timo Sihvonen / Yle skogar,kolsänkor,Kuusi,klimatförändring

Omfattande skogsavverkning har lett till att Finlands kolsänkor har försvagats rejält. Nu behövs nya åtgärder om Finland ska nå målet att vara klimatneutralt år 2035.

Teknologiska forskningscentralen VTT presenterade på fredagen alternativ för hur Finland ska kunna nå målet. VTT erbjöd ändå inga färdiga lösningar.

Enligt VTT är det möjligt att Finland är klimatneutralt om 15 år om man lyckas genomföra omfattande utsläppsminskningar inom flera sektorer samtidigt som man upprätthåller kolsänkorna.

– Utredningen bekräftar att det inte är omöjligt, förutsatt att de politiska åtgärderna är konsekventa, säger Riku Huttunen, överdirektör för energiavdelningen på Arbets- och näringsministeriet.

VTT konstaterar ändå att regeringens mål är mycket utmanande.

Dramatiskt lägre siffror

Naturresursinstitutet Lukes färska siffror gällande Finlands kolsänkor kan mycket väl ha fått regeringsmedlemmarna att sätta kaffet i halsen. Enligt Yles uppgifter har kolsänkorna för jord- och skogsbrukssektorn så gott som halverats i de nya beräkningarna.

Tidigare uppskattade Luke att kolsänkorna år 2035 kommer att binda 35 miljoner ton koldioxidekvivalenter (växthusgas konverterat till koldioxid). Den nya siffran är 17,9 miljoner ton.

Det som ligger bakom den stora förändringen i beräkningen är att man de senaste åren har avverkat rekordmycket skog i Finland.

Enligt den nya beräkningen är kolsänkorna på väg att bli mindre än på flera decennier. Nästa år väntas kolsänkorna äta upp mer än 40 procent av Finlands utsläpp. Om utsläppen stannar på dagens nivå skulle kolsänkorna år 2035 binda 32 procent av utsläppen.

Faktorer som inverkar på kolsänkornas beräknade storlek är tillväxt, avverkning och plantering av skog. Beräkningarna blir osäkrare ju längre in i framtiden man försöker sia.

– Kolsänkor är kopplade till en stor osäkerhet, det har tydligt kommit fram de senaste månaderna, konstaterar Huttunen.

Omfattande åtgärder krävs

Den uppdaterade beräkningen om kolsänkorna har stora följder för regeringens mål om att Finland ska vara klimatneutralt år 2035. Nu finns det plötsligt tiotals ton koldioxid som Finland måste bli av med någon annanstans.

Om Finland ska lyckas bli klimatneutralt 2035 är man alltså tvungen att antingen minska på skogsavverkningen eller ta till andra metoder för att få ner koldioxidutsläppen.

VTT föreslår att utsläppen till exempel kunde minskas inom trafiken, boendet, jordbruket och industrin.

VTT målar upp ett scenario där finländarna i allt högre grad går över till elbilar och där vi bor i mer energisnåla hus.

Samtidigt drar vi ner på konsumtionen av kött och mjölkprodukter med 30 eller 50 procent, beroende på vilket scenario vi följer. I stället äter vi mera fisk och växtproteiner.

Också industrin måste göra sitt. Användningen av fossila bränslen och nedskärningar av utsläppen måste ske i snabb takt, bedömer VTT.

Samtidigt bedömer VTT att man måste se till att kolsänkorna binder åtminstone 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

VTT väntas komma med de slutliga resultaten från sin utredning i december.

Skogsindustrin förbereder egna riktlinjer

Enligt Finlands naturskyddsförbund hotar de försvagade kolsänkorna att stjälpa planen om klimatneutralitet. I ett pressmeddelande kräver förbundet att skogsavverkningen begränsas.

Också organisationen Skogsindustrin anser att regeringen har ställt ett mycket högt klimatmål. Organisationen förbereder för tillfället en egen “klimatkarta”.

– I Finland växer mycket mera skog än vad som årligen används. Ändå behövs åtgärder till exempel för att säkra upprätthållandet av kolsänkor, skriver Skogsindustrin i ett pressmeddelande.

Enligt organisationen kan man genom att vårda skogen aktivt och i rätt tid förbättra skogens tillväxt och förhindra skogshärjning. Den anser också att det viktigt att plantera skog och att förebygga avskogning.

Men vem äger kolsänkorna?

Det finns ingen lag enligt vilken markägaren äger kolsänkorna. Det är finska staten som svarar inför EU och FN:s klimatkonvention att vi tar vara på våra kolsänkor.

Om markägarna skulle äga dem skulle vi behöva en ny lagstiftning, konstaterar De Grönas Satu Hassi.

– Men utan en ny lagstiftning äger markägaren inte kolsänkan, säger Hassi.

Hon vill inte utesluta att markägaren skulle få en ekonomisk nytta för att hens skog tar koldioxid ut ur luften. Men det skulle samtidigt innebära att en minskning av kolsänkan också skulle ha ekonomiska konsekvenser för skogsägaren.

– Jag har förstått att, åtminstone tidigare, har de skogsägare som varit intresserade av den här möjligheten varit intresserade av inkomster, men inte av den möjligheten att om de minskar på kolsänkorna så skulle de vara tvungna att betala för det, säger Hassi.

Ifall klimatkompensation med kolsänkor blir en business så behövs lagstiftning för det, menar Hassi.

Det viktiga blir då att kunna påvisa att en kolsänka eller minskning av utsläpp bara räknas en gång.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes