Hoppa till huvudinnehåll

Stående ovationer, gåshud och glansiga ögon för Tim Sparv – första kaptenen som förde Finland till slutspel och sist av alla ur omklädningsrummet efteråt

Lagkamraterna lyfter upp Tim Sparv i luften.
Lagkamraterna hissade sin kapten Tim Sparv upp i luften efter att den historiska EM-platsen säkrats. Lagkamraterna lyfter upp Tim Sparv i luften. Bild: Lehtikuva Tim Sparv

Inte ens höstens envisa skadeproblem stoppade Tim Sparv. Mittfältaren stod för 70 strålande minuter när Finland säkrade EM-platsen. Med matchen avgjord byttes Sparv ut – till mäktiga stående ovationer från publiken, och gåshud och tårar i ögonen hos lagkaptenen.

Klockan var 20.49 på fotbollsstadion i Tölö i Helsingfors när den franska domaren Jean-Bastien Benoit blåste av matchen mot Liechtenstein, en vissling som förkunnade att Finland var klart för EM i fotboll efter en 3–0-seger.

När Tim Sparv som allra sista finländska spelare kom till intervjuzonen efter matchen hade klockan redan hunnit passera halv elva. Däremellan hann det gå 1 timme och 45 minuter som han aldrig glömmer.

– Vi har suttit i omklädningsrummet. Vi har bastat lite. Vi har bara njutit av stunden. Den här delen direkt efter matchen är något av det finaste som finns. Att sitta med sina lagkamrater som man kämpat med i flera år, som man har rest och umgåtts med i många år. Det var en fin känsla att ha sina bästa vänner bredvid sig och bara gå igenom vad vi har lyckats med, förklarar Sparv för Yle Sporten.

Inför matchen mot Liechtenstein var Tim Sparvs plats i startelvan osäker. Mittfältaren har dragits med en skada i vaden och bara spelat 30 minuter för sitt klubblag Midtjylland sedan början på september.

Känslosamt ögonblick för alla

Men klart att kaptenen skulle vara med när EM-platsen säkrades. Sparv inte bara startade, han var alldeles strålande innan han byttes ut med 20 minuter kvar att spela, i ett emotionellt ögonblick för alla på arenan.

– Det var känslosamt. Jag har jobbat hårt de här senaste månaderna bara för att få kroppen i skick. Att jag spelar 70 minuter tycker jag är jättebra. Jag sa också tidigt att när vi gör 2–0-målet, så kommer jag ut. Sen när jag går ut och får stående ovationer ... det är fint, det var "goosebumps" och nästan tårar i ögonen.

Och hur var slutsignalen då, med planstormning och allt?

– Jag gissade att det skulle bli en planstormning. Det är nästan så att det hör till. Men det var fint att få fira med fansen, de kom fram och sa att dom älskar en och man såg i deras ögon hur mycket det betydde för dem. Det är fantastiskt att vi kunde göra det här för alla, säger Sparv.

– Det känns underbart. Det här är en dag som vi har väntat på i många år. Det är en dröm som gått i uppfyllelse, för oss spelare, ledare och många fotbollsfans där ute.

Nästan lite högtidlig

De drygt 20 finländska spelarna som passerade intervjuzonen efter matchen bjöd på hela skalan av känslor. Jasse Tuominen och Joona Toivio var nästan oberörda, fåordiga, som om bedriften inte alls sjunkit in. I andra ändan av känslosvallet fanns Lukas Hradecky med en ölflaska i handen och Joni Kauko i svart Nirvana-t-tröja, båda spralliga, skrattande, gapiga.

Och så nånstans mitt emellan på skalan Tim Sparv i svart skjorta och vinröd kostym: Tagen, eftertänksam, nästan lite högtidlig.

– Tio år i A-landslaget och sjutton i landslaget totalt. Det är en lång tid. Jag har ofta sagt att det är stor del av min identitet, jag älskar att representera mitt land. Jag är otroligt stolt varje gång jag får gå ut på plan med Finlands flagga på bröstet. Det är en höjdpunkt i mitt liv, absolut. Det kommer säkert att ta några dagar innan jag smälter det här.

Du sa i går att du kommer att gråta när Finland blir klart för EM. Har det fällts många tårar?

– Nej, jag har inte gråtit ännu. Det låter kanske konstigt, men kanske tårarna kommer ännu. Man brukar ju gråta lite när man får alkohol i kroppen så det kommer säkert senare.

Ett EM-slutspel med Finland som deltagande lag. Hur mycket har du funderat på vad som väntar nästa sommar? Favoritstäder, favoritmotståndare och så ...

– Nej det har jag inte funderat på alls. Men det är klart att vi kommer att sätta oss ner i februari-mars och gå igenom vad vi gjort och sen sätta upp nya mål, det tror jag är viktigt. Men just nu ska vi njuta över det vi har åstadkommit för det är få förunnat.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport