Hoppa till huvudinnehåll

Estniska experter: Det kan vara farligt att alltför snabbt sluta bränna oljeskiffer

En man håller en brinnande bit oljeskiffer i handen.
Oljeskiffer kallas põlevkivi på estniska eftersom det kan brinna. En man håller en brinnande bit oljeskiffer i handen. Bild: Gustaf Antell oljeskiffer,Estland,Ida-Virumaa,Kohtla-Järve,Laboratorium

EU:s strängare klimatpolitik kräver att Estland minskar på sitt beroende av oljeskiffer för elproduktion. Det finns stora mängder oljeskiffer i Estland, men det är ett smutsigt fossilt bränsle. Nu vill esterna vinna tid.

- Vi är oroliga över dina meriter i klimatfrågor. Ditt parti har vägrat godkänna EU:s nollutsläppsstrategi för 2050 när du har suttit i regeringen. Du stöder den estniska oljeskifferindustrin.

Det var ord och inga visor när De grönas Ville Niinistö ställde EU:s blivande energikommissionär, estniska Kadri Simson, mot väggen.

Det här utspelade sig under utfrågningen i EU-parlamentet den 3 oktober 2019.

- Hur ska du, med din bakgrund, kunna garantera oss att alla EU-länder stöder en ambitiös klimatpolitik?

Vi återkommer till Simson, men för att förstå varför Niinistö är kritisk mot sin estniska kollega lämnar vi Bryssel. Vi tar oss till den lilla staden Kohtla-Järve i ryskspråkiga Ida-Virumaa i nordöstra Estland.

En liten flicka går med sin far- eller mormor på stadens gator i Kohtla-Järve i Estland.
Staden Kohtla-Järve är med sina 36 000 invånare Estlands femte största stad. En liten flicka går med sin far- eller mormor på stadens gator i Kohtla-Järve i Estland. Bild: Gustaf Antell Kohtla-Järve,Ida-Virumaa,Estland,estlandsryssar,småstäder

På vägen lite fakta. Estland hör till de länder i världen som har de högsta koldioxidutsläppen per capita. I EU är det bara Luxemburg som är värre.

Det här beror på att över tre fjärdedelar av landets energiproduktion kommer från det oljeskiffer som grävs upp ur gruvorna i Virumaa. Estland har över fem miljarder ton stora reserver oljeskiffer.

Det är smutsigt, men Estland är självförsörjande på el, vilket är unikt i en region där grannländerna köper elenergi från Ryssland. Men nu har EU nya tuffa klimatmål och i dem passar inte oljeskiffret in.

Innovativa lösningar söks i laboratoriet

I Kohtla-Järve finns Kompetenscentret för oljeskiffer och det är i ett av dess laboratorier vi landar.

- Jag kan inte visa er elektricitet i ett kärl, säger centrets chef Kalle Pirk, men visar mig en bit oljeskiffer i stället.

Han tänder eld på biten för att visa att det faktiskt är en brinnande sten det handlar om, precis som stenens estniska namn säger; põlevkivi.

Kompetenscentrets roll för att rädda det estniska oljeskiffrets framtid har blivit allt viktigare under de senaste åren.

Centrets uppgift har i decennier varit att utveckla bättre sätt att bränna oljeskiffer för elproduktion. Under de senaste åren har det måst ändra inriktning.

I dag följer forskningen här två huvudspår.

En man visar ett laboratorieskåp fullt med stenar och provrör.
Kalle Pirk visar ett spännande skåp där det finns alla möjliga sorters oljeskifferstenar, vätskor utvunna ur oljeskiffer och annat relaterat till branschen. En man visar ett laboratorieskåp fullt med stenar och provrör. Bild: Gustaf Antell Laboratorium,oljeskiffer,stenar (naturligt objekt),Kalle Pirk

Det viktigaste, som har pågått i många år redan i mindre skala, är att stöda produktionen av olja ur skiffret. Oljan raffineras till motorbränsle, men tekniken är fortfarande inte tillräckligt lönsam.

Andelen oljeskiffer som används till produktion av motorbränsle ökar hela tiden eftersom priset på el tillverkat av oljeskiffer har stigit markant de senaste åren.

- De negativa miljöeffekterna är betydligt mindre när vi producerar olja än vid elproduktion, påpekar Pirk.

Oljan används främst som fartygsbränsle, men målet är ett genombrott som gör att den kan användas också för bilar.

Just nu ser det ut som om åtminstone politikerna tror att det ska gå att forska fram ett motorbränsle som är prisvärt, konkurrenskraftigt och tillräckligt miljövänligt för EU.

- Det finns för tillfället politiskt stöd för att bygga ett par nya förraffineringsanläggningar för att omvandla skifferolja till bränsle, säger Pirk. De verkar bli av.

En forskare försöker reda ut ett ämnes kemiska komponenter i ett laboratorium.
I laboratoriet synas oljeskiffret in i minsta detalj. En forskare försöker reda ut ett ämnes kemiska komponenter i ett laboratorium. Bild: Gustaf Antell Kohtla-Järve,Estland,oljeskiffer,Laboratorium,forskare,experiment,kemi,kemikalier,forskning,Skifferolja

Det andra spåret är att hitta helt nya produkter som kan utvecklas ur oljeskiffer.

- Här ser vi kemiska ämnen som kan utvinnas ur oljeskiffer, säger centrets chef Kalle Pirk och lyfter fram en träställning med tio provrör.

De innehåller vätskor och pulver i olika färger. Än så länge är användningsområdena för de här produkterna marginella.

Endel mineraler kan till exempel blandas i betong och vissa kemikalier kan möjligen användas i biokemiska filtreringsprocesser.

Visionen är att skynda långsamt

Pirks huvudpoäng är enkel:

- Det är alltså förnuftigt att fortsätta använda vår viktigaste naturresurs. Det finns så många alternativ till elproduktionen vi kan använda den till.

Planen är lätt att förstå. Först överger Estland relativt snart den smutsiga elproduktionen till förmån för skifferolja för motorbränsle.

Sedan har landet till 2050 på sig att utveckla helt miljövänliga användningsområden för oljeskiffer.

Kemikalier och utrustning i ett estniskt laboratorium.
Kemikalier och utrustning i ett estniskt laboratorium. Bild: Gustaf Antell Laboratorium,Kohtla-Järve,Estland,forskning,experiment,kemikalier,organiska kemikalier

Pirk erkänner att det finns ett mått av önsketänkande i det här scenariet. Så varför är det så viktigt för Estland att rädda oljeskifferindustrin med sådan optimism?

Kompetenscentret för oljeskiffer är en del av Tallinns tekniska universitets (TalTech) filial i Virumaa. Filialens rektor, Mare Roosileht, har det enkla svaret.

- Den socioekonomiska risken är stor. Om flera företag säger upp anställda på en gång blir många personer ensamma i en utsatt position, säger Roosileht.

Oljeskifferindustrin sysselsätter över 7 000 personer. Gruvorna är en del av Ida-Virumaas själ.

Landskapet är till 80 procent ryskspråkigt och en våg av uppsägningar kan enligt säkerhetspolitiska experter utgöra en säkerhetsrisk.

En karta som visar var Narva, Kohtla-Järve och Tallinn ligger.
Kohtla-Järve och Narva ligger i landskapet Ida-Virumaa. En karta som visar var Narva, Kohtla-Järve och Tallinn ligger. Bild: Google Estland,kartor

De flesta som jobbar i gruvorna kan inte estniska. Många följer bara ryska medier.

- Estland har ingen chans att förklara varför arbetsplatserna läggs ner om de ryska medierna samtidigt sprider alternativa förklaringar, säger Roosileht.

Därför har TalTechs filial i Virumaa, arbetsförmedlingen och de stora företagen i regionen nu börjat erbjuda omskolning och specialisering för anställda inom branschen.

Och redan uppsagda eftersom energibolaget Eesti Energia i september sade upp 324 anställda i regionen.

Hur ska du, med din bakgrund, kunna garantera oss att alla EU-länder stöder en ambitiös klimatpolitik?― Ville Niinistö, EU-parlamentariker

Så vad svarade Kadri Simson, EUs blivande energikommissionär, på Ville Niinistös fräna utfrågning i EU-parlamentet den tredje oktober?

- Jag ställer mig bakom EUs ambitioner till hundra procent. Jag tror också att vår regering gör det.

Samma dag godkände Estlands regering målet att EU ska vara klimatneutralt år 2050.

Kadri Simson.
Kadri Simson, EUs följande kommissionär i energifrågor. Kadri Simson. Bild: imago images/Scanpix/All Over Press Kadri Simson

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes