Hoppa till huvudinnehåll

Sjundeå räknar med negativt resultat 2020 - och det är ingen katastrof

Blågrå träbarack på grusplan.
De här barackerna ska snart ersättas av ett nytt skolcentrum. Men det stora projektet syns inte bland investeringarna de kommande åren. Blågrå träbarack på grusplan. Bild: Nicole Hjelt / Yle Sjundeå,Barack,aleksis kiven koulu

Sjundeås budget för nästa år går på minus - men bara lite. Kommunens allra största satsning de närmaste åren, ett fint nytt skolcentrum, genomförs med finansieringsleasing och syns inte alls i budgetens lista över investeringar.

Sjundeå kommunfullmäktige har godkänt budgeten för 2020 och ekonomiplanen för 2021-2023. Längst nere under strecket 2020 finns ett litet minus, cirka 300 000 euro.

Kommunen investerar 2020 för 3,4 miljoner euro. Siffran sjunker 2021 till 2,3 miljoner.

De två följande åren planerar Sjundeå sedan betydligt större investeringar, 6 miljoner 2022 och 9 miljoner 2023.

Men den allra största satsningen, det nya skolcentrumet, syns inte alls i de här siffrorna.

Det beror på att det kommer skötas med hjälp av så kallad finansieringsleasing som inte ökar kommunens egen lånebörda och som heller inte tynger kommunens balans. I stället betalar kommunen hyra för sin nya skolfastighet som finansiären äger.

Vadå för finansieringsleasing?

Finansieringsleasing innebär i grova drag att kommunen inte blir ägare till skolcentrumet utan kommunen hyr skolfastigheten av ett finansieringsbolag som betalar för bygget och sedan blir ägare till fastigheten.

Efter en lång hyresavtalstid kan kommunen välja att lösa in fastigheten för det den är i det skedet är värd.

Leasingalternativet belastar inte kommunens balans eller resultat på samma sätt som ett lån. Det innebär med andra ord ett mindre tryck på kommunens ekonomi. Kamreren sover bättre.

Beroende på marknadsläget kan lånefinansieringen ändå ibland vara ett förmånligare sätt att finansiera ett stort projekt, i det här fallet skolcentrumet. Sjundeåpolitikerna funderade länge innan de i somras valde leasingalternativet.

Beslutsfattarna resonerade att en enorm ökning av kommunens egna lån skulle påverka resultatet så dramatiskt att lånefinansieringen på det stora hela är ett sämre alternativ än finansieringsleasingen.

Med finansieringsleasing är det enligt kommunens resonemang mindre sannolikt att kommunen plötsligt är i en situation där flera av kriterierna för att bli en kriskommun uppfylls - kamrerens mardröm.

Oberoende av vilken finansieringsmodell är det i praktiken ändå kommunen som betalar. Nu kommer kommunen inte amortera lån utan i stället betala skaplig hyra till finansiären = ägaren av skolcentrumet.

Källa: Statistikcentralen, protokoll från Sjundeå kommunstyrelse 24.6

Nya vårdlokaler men inte 2020

Den näst största investeringen i Sjundeå de närmaste åren - efter skolcentrumet som på sätt och vis alltså inte räknas som kommunens “egen” investering - blir de nya lokalerna för social- och hälsovården.

Precis som i sina samtliga skolor har Sjundeås vårdlokaler haft omfattande inneluftsproblem. Lösningen blir nya byggnader.

Först blir det i vanlig ordning frågan om planeringspengar (2020-2021). Sedan ska det byggas. Under 2022 och 2023 planerar kommunen reservera nästan 9 miljoner för de nya vårdfastigheterna.

Nya hallen

Den största investeringen som Sjundeå reserverar pengar för redan nästa år är en ny allaktivitetshall för 1,1 miljoner euro.

Några hundra tusen reserveras också för idrottsplanen där löpbanorna ska få ny ytbeläggning och dessutom ska området förses med övervakningskameror då skadegörelse inte sällan förekommit.

Sjundeå bollhall
Den gamla kommunala bollhallen har tjänat ut och ska ersättas med en ny allaktivitetshall. Sjundeå bollhall Bild: YLE / Linus Westerlund Sjundeå,idrottshallar,sjundeå bollhall

Allaktivitetshallens parkering ska dessutom asfalteras och för det reserveras över 100 000 euro.

Vägar och vatten

Den planskilda korsningen mellan stamväg 51 och Sjundeåvägen blir en dyr affär för Sjundeå: kommunen reserverar nu till en början planeringspengar för 2020.

Byggandet sker enligt planen under åren 2022-2023. Det hela skulle för kommunen kosta närmare 2,5 miljoner euro.

en stor korsning med bilar
Avtaget från stamväg 51 och Sjundeåvägen ska byggas om. en stor korsning med bilar Bild: Yle/Linus Westerlund Västnyland,Sjundeå,vinter,bostadshus,korsningar (plats),bilar,sjundeåvägen

Väganslutningen från stamväg 51 till Störsvik slukar också pengar, mest under byggandet 2022-2023. Allt som allt reserverar Sjundeå kommun 1,6 miljoner för den anslutningen.

Tiotals pumpstationer väntar på sanering

Vattenverket investerar måttligt. Nästa år reserveras 100 000 euro för sanering av avloppsvattnets pumpstationer. Åren därpå finns nästan lika mycket varje år för samma ändamål.

Det finns 34 pumpstationer i Sjundeå. Två eller tre borde saneras varje år.

Hur ser den vanliga verksamheten ut i Sjundeå?

Investeringar är alltid intressant läsning i budgeten. De är som pålägget medan driften, verksamheten, det vanliga arbetet, är brödet.

Budgeten ska vara en realistisk plan för den normala verksamheten som kommunen har hand om - vad kostar daghemmen, skolorna, biblioteken, vården, trafiken, vägarna och vattenledningarna, förvaltningen och annat? Lönerna utgör oftast största del av kostnaderna här.

Men budgeten ska också innehålla de planerade investeringarna, till exempel Sjundeås nya vårdlokaler eller det kommunen tänker stå för när en ny korsning byggs.

Budgeten är planen. Bokslutet visar sedan hur det gick.

Bokslutet för det här året 2019 är naturligtvis ännu inte klart. Men 2018 var räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå nästan 700 000 euro på plus.

I år ser det sämre ut i Sjundeå, precis som i väldigt många andra kommuner. Det ser ut att bli ett minus på över 300 000 euro.

I budgeten för nästa år har siffran under strecket också ett minus framför sig: -237 064 euro. Men redan 2021 väntas plus igen, menar politikerna och tjänstemännen.

Situationen i Sjundeå är inte lika svag som till exempel i Raseborg. Sjundeå lyckades nämligen för några år sedan vända trenden. Så nyss som 2015 var Sjundeås “kumulativa underskottet”, det samlade minuset, nästan 1 miljon euro.

Men nu har Sjundeå samlat på sig ett “kumulativt överskott”, det vill säga plus på lager. Också efter nästa års budgeterade lilla minus finns det pengar kvar.

Det kumulativa överskottet ska då vara cirka 2,3 miljoner euro. Och redan 2023 räknar Sjundeå med över 3 miljoner euro i samlat överskott.

I Raseborg, som är en 4-5 gånger större kommun, ligger det kumulativa underskottet på kring 12 miljoner euro.

Plockmat ur budgetboken

Budgetboken innehåller alltid mycket siffror. Inte bara euron utan också statistik över olika saker i kommunen.

Här kommer några exempel från Sjundeå för den som inte är rädd för siffror:

  • Det finns knappt 300 årsverken i kommunen. Ett årsverke är den arbetsinsats som en heltidsanställd gör under ett år.
  • Grundtryggheten har 94 årsverken. Det är 15 fler än i årets budget.
  • För äldreomsorgen reserveras redan 2020 flera hundra tusen euro mer pengar än i år. Hemvårdens klienter väntas öka markant, från 100 till 140. Men kommunen har inte räknat med fler besök än i årets budget, vilket kan te sig konstigt.
  • På de två andra större avdelningarna inom kommunen, bildningen och tekniska, ökar årsverken nästa år endast lite.
  • Förvaltningsavdelningen får däremot över 5 årsverken till - det är mycket då antalet ärsverken i år ligger under 15. Ökningen är över 30 procent.
  • 6 av 10 Sjundeåbor är 15-64 år gamla. 2 av 10 är under 15. Så endast 2 av 10 är 65 plus. Men de äldre ökar i antal. I framtiden behövs ännu mer resurser - alltså anställda, pengar och lokaler - för de äldre.
  • Trots att Sjundeå i en västnyländsk jämförelse kan beteckna sig som en kommun med yngre befolkning, ökar inte barnen. I budgetboken finns en tabell som visar hur många barn som ska börja i förskolan och skolan åren 2019-2023. De minskar från 74 till 61.
  • Förändringen sker främst bland de svenskspråkiga barnen: deras antal minskar från 28 till 12! På finska sidan ökar siffran med några barn.
  • Av Sjundeås drygt 6 000 invånare är två tredjedelar (67 procent) finskspråkiga. En dryg fjärdedel (28 procent) har svenska som modersmål.
  • Och så många som en av tjugo (5 procent) har faktiskt något annat språk som modersmål. Siffrorna är från 2018.
  • Sjundeås befolkningsmängd var 6 146 personer i slutet av år 2018. Befolkningsmängden i Sjundeå ökade länge. Men nu har utvecklingen av befolkningsmängden varit sjunkande.
  • En av bakgrundsfaktorerna till den sjunkande invånarsiffran har varit tågtrafiken. När Y-tåget drogs in såg det ut att Sjundeå blir utan tågförbindelse till huvudstadsregionen. Men kommunen kavlade upp ärmarna och lyckades få tillbaka de viktigaste turerna. 2018 gick Sjundeå med i Helsingforsregionens trafik HRT - det var ett dyrt beslut men kommunen tror att det skapar trygghet och stabilitet för kollektivtrafiken och därmed hjälper hålla kvar invånare och dessutom locka inflyttare.

Sjundeås kommunfullmäktige godkände i måndags (11.11) budgeten för 2020.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland