Hoppa till huvudinnehåll

Artisten Lucas Zischka: “Det har blivit lite av en grej på branschfester att alla bara är helt asfulla”

Lucas står lutad mot en bardisk och ser rakt in i kameran med mössa på.
Lucas inledde sin musikkarriär när han gick i högstadiet. Han beskriver sig som en blyg introvert, men att det kommer naturligt för honom att slå på en mer utåtriktad roll när han jobbar som artist. Lucas står lutad mot en bardisk och ser rakt in i kameran med mössa på. Bild: Erik Åhman/Yle musik,lucas

Lucas Zischka, 20 år och hemma från Esbo, har jobbat med musik sedan han gick i högstadiet. Han berättar nu öppet om sin kamp med ångest och om när han missbrukade alkohol.

Lucas Zischka är 20 år gammal och hemma från Esbo. När hans klasskompisar gjorde läxor eller gick på hemmafester så gick Lucas redan som tonåring på branschfester och såg vuxna människor dricka sig fulla.

- Det var konstigt. Jag minns inte så mycket från den tiden. Jag kände mig som en bebis bland alla vuxna samtidigt som jag ville passa in. Det var märkligt att följa med hur vuxna människor under kvällens lopp betedde sig som barn, berättar Lucas.

När jag skulle släppa låten drabbades jag av en viss rädsla för att folk skulle missförstå och tolka det som att jag har ett alkoholproblem― Lucas Zischka

Det här är Lucas Zischka

Blev upptäckt i högstadiet när musikproducenten Milos Rosas hörde honom sjunga av en slump

Skrev skivkontrakt med Sony Music år 2015 när han var 16 år gammal och släppte sin första singel Aurinkoo samma år

Hans första album Lucas sålde guld år 2016

Hans mest populära låt Kauniita yhdessä har spelats närmare 8 miljoner gånger på Spotify

Det blev lättare med tiden när han blev vuxen och själv kunde delta i festen istället för att stå som en utomstående betraktare.

Nu är han aktuell med den nya låten 100 sydäntä där han sjunger om sitt problematiska förhållande till alkohol.

Det är en låt som först skulle bli en kärlekslåt, tills hans kolleger föreslog att han skulle skriva om det han egentligen tänkte på.

- Det började som ett skämt. Vi satt och skrattade medan vi skrev den. Men nu när jag skulle släppa låten drabbades jag av en viss rädsla för att folk skulle missförstå och tolka det som att jag har ett alkoholproblem.

Hurudan är din relation till sprit?

- En hat-kärleks-relation. Som social introvert så har jag svårt med sociala situationer där det är mycket människor på ett ställe som jag inte känner, till exempel just branschfester. Då händer det lätt att jag dricker för att klara av de där situationerna. Jag blir ibland irriterad på mig själv för att jag gör så. Men sedan kan det vara hur roligt som helst att dricka med vänner när det bara är fokus på det roliga och jag inte är på jobb.

Varför går du på branschfest om du känner dig obekväm?

- Det är jätteviktigt med tanke på mitt jobb. Det är inte tillställningar som jag går på för att ha roligt, utan det handlar om att knyta kontakter. Det är en viktig sida av jobbet, men inte är det alltid roligt.

Lucas menar att det finns en snedvriden alkoholkultur bland artister: många dricker hejdlöst och jobbet medför också möjligheten till att festa hårt.

Känns det som att det finns en press på att måsta dricka?

- Nej, det skulle jag inte säga. Det är supertrendigt just nu att vara sig själv och att gå sin egen väg. Så ska det vara. Jag kan själv inte vara nykter på de där festerna. Det har blivit lite av en grej speciellt på branschfester att alla bara är helt asfulla. Visst är det okej att välja att inte delta, men jag klarar bara inte av den där sociala situationen nykter.

Men är det ändå inte ett visst slags missbruk, att dricka sig full för att man inte står ut med en viss social situation?

- Nå jo, det är det väl. För några år sedan missbrukade jag alkohol varje dag. Jag umgicks med fel människor och det slutade dåligt. Med tanke på det kan jag idag säga att jag inte har ett problem med alkohol jämfört med då. Nu drar jag gränsen vid att om det inte finns någon orsak att gå ut och festa så gör jag inte det heller.

Vad som hände för cirka två år sedan vill Lucas inte gå in på.

- Det här jobbet är svårt om man på riktigt har ett alkoholproblem när det inte finns likadana rutiner som i ett kontorsjobb.

Vad var det som fick dig att ta dig ur det?

- Det skulle jag kanske helst inte prata om, men det slutade dåligt. Jag började själv inse att det gått för långt och det fanns också andra som påpekade det. Sen kapade jag kontakten med de där typerna och började om.

Lucas sitter i en krogmiljö med armarna i kors och lutad mot fönstret. I bakgrunden syns oranga Halloween-girlanger.
Lucas är uppvuxen i en tvåspråkig familj: hans mamma är finlandssvensk och hans pappa tysk. Han har skrivit låtar på flera språk och också skrivit låtar på tyska. Hans dröm är att få göra både egen musik och skriva låtar åt andra på flera olika språk. Lucas sitter i en krogmiljö med armarna i kors och lutad mot fönstret. I bakgrunden syns oranga Halloween-girlanger. Bild: Erik Åhman/Yle musik,lucas

Kämpar mot ångest

Med undantag av detta så drar sig Lucas vanligtvis inte för att berätta öppet om också svåra och privata saker.

Han har berättat öppet om sin bakgrund som mobbningsoffer i skolan och sin kamp mot ångest som till och med tagit honom till sjukhuset en gång.

Det handlade om en ångestattack som gav honom migrän så att han till slut sökte hjälp på sjukhuset.

- Det skulle kännas konstigt att tänka att jag inte skulle dela med mig av mina riktiga känslor, både bra och dåliga. Det är något av det mest störande jag vet hos artister när jag kan se igenom en fasad och märka att de bara fejkar en glansbild. Jag skulle inte själv vara intresserad av en sådan artist. Jag vill kunna känna igen mig i de artister jag följer och jag vill kunna erbjuda samma sak själv som artist.

Det här märks till exempel när jag först träffar Lucas och frågar hur han mår. Istället för att bara svara “bra” svarar han:

- Helt okej. Bättre än förra veckan. Då mådde jag riktigt skit.

Lucas syftar på lanseringsveckan för hans nyaste singel.

- Jag får alltid ångest när jag ska släppa en ny låt. Den här gången tänkte jag mycket på hur folk kommer att uppfatta mig.

Första gången hos terapeuten

Fastän ångesten är en bekant känsla för Lucas och en känsla som alltid gått om så tog han den här gången beslutet att boka tid hos en psykoterapeut.

- Jag har tänkt på det flera gånger, men eftersom jag alltid börjat må bättre så har det inte blivit av. Nu kändes det som att det var dags.

Lucas berättar att han upplevt att det ännu finns ett visst stigma med att gå i terapi - att det uppfattas som att du ska ha riktigt stora problem innan du kan boka tid.

- Men så ska det inte vara. Jag rekommenderar varmt terapi för alla. När du är ensam med dina tankar så blir det bara råddigt. När jag pratade med en psykoterapeut var det som att ordna alla tankar på en stor tavla och få en översikt av dem. Det kändes mycket lättare efteråt.

Hur mycket upplever du att diskussionen kring artister som Avicii och Molly Rosenström påverkat dig att söka hjälp?

- Nå, när du nämner dem två så där handlade det om personer som jobbat med fel människor. Man måste veta vem man ska jobba med och vem som är rätt för en själv.

Lucas sitter på en uteservering med benen i kors och en stor vindjacka på sig. Han ser rakt in i kameran och ler. I bakgrunden syns ett palmträd i plast.
Lucas berättar att han ofta ifrågasatt om han valt fel bransch, men att han oavsett alltid landar på att musik är vad han vill jobba med. Han berättar att han får anstränga sig för att lära sig att jobba med sin introverta sida så att han orkar med jobbet. Lucas sitter på en uteservering med benen i kors och en stor vindjacka på sig. Han ser rakt in i kameran och ler. I bakgrunden syns ett palmträd i plast. Bild: Erik Åhman/Yle musik,lucas

Lucas berättar att ångest är något han pratat öppet om med andra artister, men inte tanken att söka hjälp professionellt.

- Så kanske det ännu finns en tröskel för det. Det tycker jag att är helt fel, att det ska vara något konstigt med att be om hjälp.

Hur mycket tänkte du på att du är en offentlig person och att din psykoterapeut kanske redan visste vem du är?

- Inte alls! Det är en så pass anonym upplevelse. Jag gick in och började rakt på sak med att berätta vem jag är, vad jag jobbar med och varför jag är där. Det kändes egentligen som att sitta ensam i ett rum med sina egna tankar, men att där ändå fanns ett stöd på plats som hjälpte mig med att sätta tankarna i ordning. Jag tänker gå dit på nytt eftersom att det gav så mycket.

Det skulle vara konstigt att sluta bara för att jag är introvert. Men visst har jag ställt mig frågan om jag borde byta jobb, fastän jag alltid landar på att det här är vad jag vill― Lucas Zischka

Efterlyser psykiskt stöd för artister

Lucas pratar mycket om sin personlighetsläggning och hur artisteriet kommer med vissa utmaningar för en socialt introvert person.

Jobbet innebär att stå på scen, möta fans, gå på tillställningar med en massa främmande människor och jobba i grupp i studion.

Hur ofta har du ifrågasatt om jobbet blir för mycket med tanke på att du beskriver att det stundvis kräver så mycket energi och får dig att må sämre?

- Ofta. Men det här är vad jag vill och så länge jag jobbar på att se till att jag också mår bra och får återhämta mig är det inget problem. Det skulle vara konstigt att sluta bara för att jag är introvert. Men visst har jag ställt mig frågan om jag borde byta jobb, fastän jag alltid landar på att det här är vad jag vill. Det här är utmaningar som jag skulle ha oavsett vilket jobb jag skulle välja.

Hur mycket tycker du att musikbolagen borde ta ansvar för att erbjuda psykiskt stöd till artister?

- Jag tycker att varje bolag borde ha några psykoterapeuter man kan vända sig till om man känner för att tala. Det skulle vara så mycket lättare och också sänka tröskeln för att be om hjälp om musikbolagen själva skulle ha ett par namn och några telefonnummer dit man kunde ringa och boka tid. Obligatoriskt tycker jag inte det borde vara, det ska vara upp till var och en om de vill ha stöd eller inte.

Nyligen publicerat - X3M