Hoppa till huvudinnehåll

Fästingforskare: Risken att insjukna i borrelios var troligen inte högre förut - tvärtom

En man plockar fästingar från ett vitt lakan med pincett.
Forskardoktor Jani Sormunen plockar fästingar med en pincett. En man plockar fästingar från ett vitt lakan med pincett. Bild: Minna Rosvall / Yle Åbo universitet,fästingar

För en tid sedan publicerades en forskning vid THL och Åbo universitet, som visade att många hade spår av borrelios i sitt blod för 50 år sedan.

I gamla blodprov från 1960-talet hittades antikroppar mot borrelios i 20 % av alla prover.

Det att man har hittat fler antikroppar mot borrelios i äldre blodprov berättar inget om hur mycket fästingar det fanns eller hur ofta de bar på borrelia

I nyare prover har bara 4 % av oss antikroppar mot borrelios i blodet. Antikroppar bildas av vårt immunförsvar när vi drabbas av exempelvis ett virus eller en bakterie.

Men enligt forskardoktor Jani Sormunen vid Åbo universitet kan man inte dra slutsatsen att det skulle ha funnits fler fästingar förr, eller att risken för att insjukna i borrelios skulle ha varit högre för 50 år sedan.

Profilbild på forskare Jani Sormunen i grå tröja.
Forskardoktor Jani Sormunen. Profilbild på forskare Jani Sormunen i grå tröja. Bild: Yle/ Nora Engström Åbo universitet,jani sormunen

- I det här sammanhanget har man talat om risken av att insjukna i borrelios. Det här känns främmande för mig som är biolog och fästingforskare. Det att man har hittat fler antikroppar mot borrelios i äldre blodprov berättar inget om hur mycket fästingar det fanns eller hur ofta de bar på borrelia.

Borreliabakterien är ingen ny plåga

Borrelian är en gammal bakterie, som har varit ett gissel för människan redan länge.

Exempelvis har man hittat spår av borrelios i ismannen Ötzi, som dog i Alperna för cirka 5 000 år sedan och som hittades på 1990-talet, berättar Sormunen.

Vår forskning visar att risken för att få en fästingburen sjukdom då man rör sig i naturen är högre i dag. Därför kan budskapet om att risken var större förut strida mot vårt budskap

Men trots att vi har insjuknat i borrelios i tusentals år, så kände man inte till borreliabakterien eller hur den spreds innan 1970-talet.

Eftersom man inte visste att den här sjukdomen fanns, så diagnosticerades de varierande symptomen som något annat.

Fästing på hud
Fästing på hud Bild: Yle/Jessica Edén fästingar,borrelios,Kumlingesjukan,fästing

- Ibland har lösningen på symptomen inte varit antibiotika, som är den rätta medicinen mot borrelios. Många fall av borrelios har alltså inte vårdats på rätt sätt och det kan vara en orsak till att antikropparna syns i blodproven, förklarar Sormunen.

Dagens människa är medveten om de fästingburna sjukdomarna

En annan förklaring till att en mindre mängd antikroppar hittades i dagens blodprover är att vi är noggrannare med fästingkollen efter att vi rört oss i naturen.

- I dag känner vi till fästingen och de sjukdomar som den kan sprida. Därför är vi bättre på att undvika fästingar. Antikroppar mot borrelios hinner inte bildas om vi plockar bort fästingen i tid, fortsätter Sormunen.

Vandrare  i skogen.
En tur i naturen är aldrig fel, men det gäller att göra en fästingkoll efteråt. Vandrare i skogen. Bild: Juha Kemppainen / Yle friluftsliv,Friluftslivsutrustning,friluftskläder,kläder,sportkläder,naturvandring,vandring,utekläder

Borreliabakterien hinner alltså inte smitta över från fästingen till människan om fästingen plockas bort tillräckligt snabbt. Antikroppar hinner inte heller bildas om antibiotikakuren mot borrelios kommer igång i tid, säger Sormunen.

Orsakerna till att det fanns mer antikroppar i de äldre blodproven betyder alltså inte att den som rörde sig i naturen på 1960-talet hade större risk att smittas av borrelia jämfört med läget i dag.

- Vår forskning visar att risken för att få en fästingburen sjukdom då man rör sig i naturen är högre i dag. Därför kan budskapet om att risken var större förut strida mot vårt budskap.

Fästingen stortrivs och mängden kryp ökar

Enligt Sormunen finns det inte uppgifter om hur mycket fästingar det fanns i Finland förut.

Men de uppgifter som har samlats in sedan 1990-talet visar att fästingarna har ökat.

- Det ser ut som om det klimat vi har i dag och de klimatändringar som skett har gynnat fästingen, säger Sormunen.

Urbaniseringen har alltså inte bromsat fästingens framfart, tvärtom. Forskningen vid Åbo universitet visar att det finns fästingar exempelvis i Åbo stads parker.

En del av de urbana fästingarna bär också på borrelia.

- Vi vill fokusera nästa sommars forskning just på stadsparkerna och vilka riskområden som hittas i stadsmiljöer. De forskningsresultat som vi har fått visar att mängden fästingar och borreliabakterier har ökat i Åbo. Mängden fästingar är fortfarande högre i Skärgårdshavet, men på vissa urbana områden är andelen fästingar som bär på borrelia högre.

en cyklist och en fotgängare går på en stig
Fästingen stortrivs i urbana miljöer. en cyklist och en fotgängare går på en stig Bild: Yle/Jasmine Nedergård höst,Miljö och natur,parker,Stig,Höstväder,Fotgängare,Cyklist,gång- och cykelbanor,skogsstig

Det viktigaste budskapet som fästingforskarna vill få fram är att man ska göra en fästingkoll, även om man rör sig i städernas grönområden.

Man ska inte låta bli att röra sig i naturen - tvärtom, men det gäller att kolla efter fästingar efteråt.

- Vi vill understryka att fästingar finns överallt i dag och att det är viktigt att ta bort fästingar så fort som möjligt för att undvika en borreliainfektion.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland