Hoppa till huvudinnehåll

På partyön Ibiza håller vattnet på att ta slut när lyxturismen ökar - "Finns nästan inga ställen kvar för oss vanliga människor"

Bild över en bukt i Ibiza med solen i bakgrunden.
Ibiza består av öarna Ibiza och Formentera. På Ibiza finns ingen begränsning för hur mycket som kan byggas, så i stort sett hela ön är bebyggd, vilket ger en popcorn-effekt. Bild över en bukt i Ibiza med solen i bakgrunden. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar,hav

Festen är över på partyön Ibiza för i år. Reklamskyltarna längs vägen från flygplatsen in till centrum vittnar om avslutningsfester, som redan för ett tag sedan ordnades på öns mest fashionabla discon.

De flesta håller på att bomma igen för vintern.

För lokalbefolkningen väntar en tid av vila från det överflöd av lyx och flärd som drabbar dem under den del av året när turistströmmarna aldrig sinar.

Ibiza är ett varumärke för högklassig turism. Och antalet turister ökar för varje år. År 2017 kom över 3,2 miljoner turister till ön med 144 659 lokala invånare.

Lyxbåtar som ligger i hamn med blått hav i förgrunden.
Lyxbåtar ligger på rad i Ibizas hamnar. Lyxbåtar som ligger i hamn med blått hav i förgrunden. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar,hav,båtar

Koncentrationen av människor på sommaren, sliter på öns mycket begränsade resurser, inte minst vattnet.

Och nu börjar delar av lokalbefolkningen tröttna. Flera initiativ för att protestera mot den oreglerade tillväxten och öka medvetenheten om miljöförstöringen pågår.

Aktivister vill vända utvecklingen

Prou, som är katalanska för ”basta”, vilket kan översättas med ”nu får det vara nog”, är ett medborgarinitiativ som menar att den ständigt växande turismen har gått över styr.

- Vi är härifrån och vill inte att stranden, landsbygden och havet förvandlas till ett enda stort disco, säger Neus Escandell Tur, lärare och en av initiativtagarna till gruppen, när vi träffas vid en av öns få barer som finns kvar i sin ursprungliga form sedan decennier.

Escandell Tur har själv inte solbadat på Ibizas berömda och natursköna stränder de senaste tjugo åren. Samma sak vittnar flera ibizabor om.

Så för att påminna lokalbefolkningen om att stranden faktiskt är till för att också öns invånare ska njuta av den har Prou ordnat flera picknickar.

- Vi äter helt enkelt tortilla och umgås på stranden, säger hon.

Två kvinnor står på en strandpromenad.
Cati Mari (tv) och Neus Escandell Tur (th), som är födda på ön menar att spekulationerna i mark och fastigheter måste få ett slut. Två kvinnor står på en strandpromenad. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar,hav

Innan vi skiljs åt pekar Escandell Tur på hamnpromenaden och säger att det som tidigare var ett barstråk för alla, har de senaste åren omvandlats till lyxkrogar för kändisar och det internationella jetset som vallfärdar till ön under högsäsong.

- Det finns nästan inga ställen kvar för oss vanliga människor, säger hon.

I stort sett alla på ön lever på ett eller annat sätt av turismen, vilket är en utmaning för de miljöorganisationer som påpekar att en ohämmad tillväxt innebär en katastrof för ön.

Belastningen på miljön tar olika uttryck

På Ibiza Preservation Center träffar jag den verkställande direktören Sandra Benbeniste.

- Vi arbetar med tre av de största miljöproblemen som ön tampas med. Det handlar om oljeutvinning, vattenbrist och plast, säger hon.

Därutöver är det stora antalet hyrbilar på ön ett stort problem, liksom utsläpp från kryssningsfartyg som ”är igång” hela tiden när de ligger i hamn.

En kvinna med svart hå och pannlugg småler in i kameran.
Sandra Benbenistes första uppdrag när hon kom till ön för åtta år sedan var att ena företagen, politikerna och miljöorganisationerna för att stoppa oljeutvinning i havet nära Ibiza. De lyckades. En kvinna med svart hå och pannlugg småler in i kameran. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar

- Infrastrukturen håller inte för den mängd människor som kommer hit under sommaren. Det handlar om avloppssystem och vägar. Men vårt största problem är vattenbristen, säger Benbeniste.

- I takt med att byggandet har eskalerat på ön har det okontrollerat delats ut tillstånd att borra vattenbrunnar. Det har gjort att vattnet inte räcker till. Och när det sinar, tränger saltvatten från havet in och förstör grundvattnet.

På somrarna slår vattenkonsumtionen ständigt nya rekord i takt med att allt fler swimmingpooler och tropiska anläggningar byggs.

- Vi har privatpersoner som köper två lastbilsflak med vatten om dagen. Ibland är det jordbrukare – en grupp som har tillstånd att använda grundvatten – som säljer sitt vatten till privatpersoner, säger hon.

På ön finns flera avsaltningsanläggningar, där saltvatten renas, och därifrån bör det mesta vattnet tas. Men på somrarna räcker inte ens det.

- Anläggningarna är mycket energikrävande, vilket såklart inte heller är hållbart i längden från miljösynpunkt, säger Sandra Benbeniste, men det är bättre än att vi tar av grundvattnet som håller på att förstöras för gott.

Stiftelsen hon arbetar för har även börjat samordna insatser på ön för att få ner användningen av plast.

Myrto Pispini samordnar nätverket Plastic Free.

- Vi städar stränderna från plast, för att göra folk medvetna och uppmana till handling, säger hon när vi ses på hennes kontor precis vid havet.

En kvinna sitter vid en sandstrand med en skylt med texten "Plastic Free Ibiza" i famnen.
Myrto Pispini berättar att hon måste kryssa mellan plasten som guppar i havet när hon simmar på sommaren. En kvinna sitter vid en sandstrand med en skylt med texten "Plastic Free Ibiza" i famnen. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar,hav

Certifiering för att komma åt plastförbrukningen

De största plastbovarna är företagen i turistbranschen. Plastic Free har tagit fram en certifiering som företagen kan få om de slutar använda plast på sina klubbar och restauranger.

En av de första klubbarna som certifierades är legendariska Pacha.

- Många klubbar slutar använda plastsugrör, men ersätter dem med en liknande produkt tillverkad av ett alternativt material. Det är inte miljövänligt i längden, säger Myrto Pispini och visar mig olika ersättningsprodukter.

En klubb med en palm och ett stort körsbär i förgrunden.
Pacha är en av Ibizas första, och största, nattklubbar. En klubb med en palm och ett stort körsbär i förgrunden. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar,klubbar,Pacha

Sandra Benbeniste är inne på samma linje.

- Att städa bort plast är bra, men det löser inte problemen. Vi måste sluta konsumera varor med plast och utveckla hållbara sätt att leva, säger hon.

Bland lokalbefolkningen finns barnbarnen till den generation som traditionellt levde på jordbruk, men som övergav det till förmån för att tjäna pengar på turismen.

Många av dem återvänder nu till att bruka jorden.

Ekologiska trender bland jordbrukare

Maribel Juan och Fina Prats är två av dem. Tillsammans driver de ett ekologiskt jordbruk.

- Vi ser ett ökat intresse bland de yngre att börja odla och att odla ekologiskt. De ekologiska småodlarna växer med cirka femton procent per år och vi är nu 84 stycken på ön, berättar Maribel Juan när jag träffar henne bredvid raderna av blomkål, broccoli och rödkål.

Två leende kvinnor står och lagar mat under ett tak gjort av strå.
Fina Prats (tv) och Maribel Juan (th) skär upp en dagsfärsk melon från sitt ekologiska jordbruk Con Fontet. Två leende kvinnor står och lagar mat under ett tak gjort av strå. Bild: Christin Sandberg/Yle Ibiza,Spanien,öar,matlagning

Juan och Prats är tillsammans med de andra certifierade ekologiska producenterna organiserade i ett kooperativ för att kunna köpa in billigare plantor och framför allt för att få hjälp att sälja in sina produkter till affärer och restauranger.

- Det absolut tuffaste är att öka medvetenheten kring hur viktigt det är att vi börjar odla marken igen för att inte förlora alla traditionella grödor och plantor på ön, säger Maribel Juan och betonar att de framför allt jobbar gentemot lokalbefolkningen.

- Visst har vi turismen, men vi är också många som bor här året om och det vore bra om vi kunde gå mot högre grad av självförsörjning, säger hon.

Vägen dit är lång, nästan all mat på ön är importerad. En annan utmaning är just vattnet.

- Många har fått lämna jordbruket på grund av att deras vatten har försaltats, berättar Maribel Juan.

Ibiza lever av turism och det kommer öns invånare fortsätta att göra. Den utvecklingen vänder inte i första taget. Men det är ett faktum att ön har begränsade resurser.

En person står på en brygga i ett blått hav. I bakgrunden Ibizas historiska centrum.
I bakgrunden Ibizas historiska centrum. En person står på en brygga i ett blått hav. I bakgrunden Ibizas historiska centrum. Bild: Christin Sandberg/Yle Spanien,öar,hav,Ibiza

Kanske kan Ibizas varumärke som högklassigt turistparadis bli just det som räddar ön. Det hoppas i alla fall Sandra Benbeniste från stiftelsen Ibiza preservation.

- Jag tror att många vill komma hit för att hjälpa till att göra just Ibiza till ett hållbart turistmål, som kan gå i bräschen för andra turistställen, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes