Hoppa till huvudinnehåll

Statlig samekommission för sanning och försoning - men blir det också konsekvenser?

Saamen lippu liehuu salossa
Samisk flagga, men inget land. Nu utreds sanningen om oförrätterna. Saamen lippu liehuu salossa Bild: Yle/Päivi Leino samer

Nu utreds de finländska oförrätterna mot samerna en gång för alla. Regeringen ska snart utnämna en sanningskommission. Inget kan göras ogjort, men något kanske kan kompenseras eller ställas till rätta.

Sanningskommissioner har blivit ett internationellt fenomen efter processen som inleddes efter apartheids fall i Sydafrika. Nu ska de tre nordiska sameländerna genomföra samma operation.

Vid regeringens aftonskola senast togs ett viktigt steg i en lång process. Regeringspartierna diskuterade i enighet vilket uppdrag man ska ge en sanningskommission för samer.

Försiktigt om sanningskommissionens mål

Utkastet till mandat är tillsvidare hemligstämplat. Det går vidare till Sametinget som i mitten av december ska godkänna upplägget.

Det blir Sametingets sista viktiga beslut och kan betecknas som en krona på verket. Efter årsskiftet tillträder det nya sameting, som valdes i slutet av september.

saamelaiskäräjien vaalitentti alkamassa
Valdebatt inför det finländska sametingsvalet saamelaiskäräjien vaalitentti alkamassa Bild: Marja Väänänen / Yle samer,Yle,Sametinget (Finland),val,valutfrågning

Det finns många åsikter om vad en finländsk sannings- och försoningskommission för samer borde göra.

Pressmeddelandet från regeringens aftonskola är försiktigt formulerat. Kommissionen ska utreda, gå igenom och lära sig av händelser i historien, heter det.

Varför inte nordisk samordning?

Urfolket samerna bor över ett vidsträckt område i fyra länder, och har traditionellt rört sig med renarna oberoende av gränsen.

Det är aktuellt med samiska sanningskommissioner i flera länder, men förslaget om en gemensam nordisk sanningskommission tycks ha förfallit.

Oförrätterna har ändå skett nationellt, beslutna av myndigheterna i de enskilda staterna.

Norge har redan börjat

Norge har kommit längst. Där tillsattes redan för ett år sedan en “sannhets- och försoningskommission”.

De tretton medlemmarna har fyra år på sig att göra en historisk kartläggning över norsk politik mot samer, kväner och norskfinnar. Dessutom ska man föreslå åtgärder som bidrar till försoning.

Kommissionärerna har hög status. Där finns en biskop emeritus, flera professorer, forskare, högskolelärare och museifolk.

Kommissionen leds av den tidigare stortingsledamoten och ministern Dagfinn Høybråten från Kristelig Folkeparti, senast generalsekreterare för Nordiska Ministerrrådet.

Dagfinn Höybråten i mötessituation.
Dagfinn Höybråten leder den samiska sanningskommissionen i Norge. Dagfinn Höybråten i mötessituation. Bild: Thomas Glahn/norden.org nordiskt samarbete,Norge,samer,sanningskommissioner,Dagfinn Høybråten

Protester: Vi vet redan allt och kan inget göra

Många protesterade till en början mot en sanningskommission i Norge. En del samer ansåg att det inte tjänade något till. De ansåg att alla känner till förnorskningen och dess följder.

- Både kyrkan och kungen har bett om ursäkt och samerna skyddas numera i grundlagen, sa sameaktivisten Ole Henrik Magga i tidningen Nordlys.

I ett annat tidningsuttalande sägs att samerna kämpar en omöjlig kamp. Ingen sanningskommission kan rädda den samiska kulturen, citeras Marit Kristen Graver i Dagbladet år 2018 då kommissionen skulle tillsättas.

Borgerlig rädsla: De vill ha ersättningar

Kommissionen ansågs till och med vara en björntjänst för samerna eftersom hela frågan redan är lagd åt sidan.

I Oslo ansåg politiker inom Høyre och Fremskrittspartiet att det kunde vara farligt att dokumentera förnorskningens konsekvenser. Det medför också förväntningar om åtgärder och kanske ersättningar.

Kanske var det därför de två borgerliga partierna inte alls uttalade sig när beslutet sedan föddes i Stortinget.

En grupp samer på torget i den tyska staden halle an der Saale år 1925.
Samer uppvisas i levande livet, Tyskland på 1920-talet En grupp samer på torget i den tyska staden halle an der Saale år 1925. Bild: Museum Europäischer Kulturen der Staatlichen Museen zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz samer,1925,Halle (Saale),Heikki Magga

Traumatisk historia

I den norska kommissionens mandat görs klart att det är gamla oförrätter som ska utredas. Förnorskningen har upphört och samerna anses ha det lika bra som andra norrmän.

Kommissionen fick inte i uppdrag att komma med förslag till ändringar i dagens politik.

En traumatisk historia för många norska samer är tvångsförflyttningarna år 1949. Men också en renbeteskonvention år 1919 finns kvar i folkminnet. Senare tider har rennäringen inskränkts flera gånger, under protester från samerna.

Norsk syn på Sameland: Ymnighetshorn som räcker åt alla

Energin delar åsikterna i Norge. I jorden finns mineraler, i havet fisk, och under havet olja och gas, i denna “vackra, vilda och resursstarka nord, där naturen har varit ett ymnighetshorn”.

Och det finns tillräckligt åt alla, sa Arbeiderpartiets Ingalill Olsen när beslutet om kommissionen fattades i Stortinget.

Alla samer anser inte att man kan säga så. Utbyggnaden av Alta-älven ledde till stora protester i sin tid. Vindkraftsanläggningarna i Nordnorge anses störa rennäringen.

Suohpanterrors affisch om kolonisering av Sápmi.
Samisk miljökamp mot klimatförändringen Suohpanterrors affisch om kolonisering av Sápmi. Bild: Suohpanterror samer,Sapmi,Sameland,aktivism

Olja, gas och gruvor ger rikligt med pengar, åt vem?

Många samer anser att olje- och gasutvinningen till havs kommer alltför högt upp.

Oljan innebär miljörisker, och besluten borde beröra också samerna. De befarar också att gruvdriften riskerar ödelägga stora områden.

Besluten fattas i Oslo, dit också vinsten sänds.

Det är här som samerna kunde se en möjlighet till konkret ersättning för oförrätterna, om nu deras naturresurser alls ska utvinnas.

Naturfolkens omstridda rätt

Många samer pekar också på ILO-konventionen som säger att naturfolk ska ha rätt att praktisera sin egen kultur och sin egen rättsuppfattning.

Det är många har utsatts för grova övergrepp. Många gamla sår blir öppnade. Många debatter som man har styrt undan, kommer fram, sa Runar Sjåstad från Arbeiderpartiet i Stortinget.

En annan debatt som har flammat upp är om samernas lidande kan likställas med kväner och norskfinnar. De olika grupperna konkurrerar, trots att kvänerna aldrig har erkänts som ett eget folk, påpekar Sidsel Saugestad i en utredning om sanningskommissionen.

Samer och renar i Jokkmokk.
Rennäringen är en viktig del av samisk kultur. Samer och renar i Jokkmokk. Bild: Mostphotos/Bert Eriksson samer,samisk kultur

Sverige: rasism var statligt sanktionerad politik

Också i Sverige har man i många många år talat om en sanningskommission.

Kolonialisering, rasbiologi, assimiliseringspolitik, tvångsförflyttningar och stöld av samiska marker hör till syndalistan, enligt svenska Amnesty International.

Det svenska sametinget kom med förslaget om en kommission, som nu är på väg genom riksdagen.

- För regeringen är detta en viktig och prioriterad fråga för att söka kunskap om historien och dess samband med dagens villkor för samerna, sa statssekreterare Helene Öberg (miljöpartiet) i ett tal i Lycksele sommaren 2019.

Hon talade om att genom kunskap läka ett förtroende mellan stat och individ och mellan individer.

Fotografier av samer tagna i samband med människoutställningar i Berlin mellan år 1875 och 1879. Beställda av Rudolf Virchow och tagna av Carl Günther.
Samer från 1870-talet, bilder från museum i Berlin Fotografier av samer tagna i samband med människoutställningar i Berlin mellan år 1875 och 1879. Beställda av Rudolf Virchow och tagna av Carl Günther. Bild: Museum Europäischer Kulturen der Staatlichen Museen zu Berlin - Preußischer Kulturbesitz samer,antropologi,Rudolf Virchow

Öppet sår och gamla ben

Den statliga politiken har i många fall bidragit till att samerna har fråntagits sitt språk, sin kultur och sin identitet.

Det är fortfarande ett öppet sår, sa hon. Det påverkar relationen mellan samer och staten och mellan olika samiska grupper.

Samtidigt fortsätter arbete för en repatriering av mänskliga kvarlevor som olovligen har förts bort, sa statssekreteraren. Talet i Lycksele skedde vid en ceremoni där samiska kvarlevor återbördades från svenska museer.

Samma på finska

De finländska samiska oförrätterna är delvis de samma som i övriga Norden.

Diskriminering och påtvingad assimilering med finländarna. Tvångsförflyttningar, begränsningar i renskötseln och efterkrigstida internatskolor där samiska språk var förbjudna, förekommer också i berättelser från Finland.

De nordiska diskussionerna om hur sanningskommissionerna ska fungera är kända också i Finland. Det finländska utkastet till mandat är ännu hemligstämplat, men når i december behandling i Sametinget.

När mandatet är godkänt kan kommissionens ledamöter utnämnas. Det talas om fem kommissionsmedlemmar, som är självständiga och oberoende i sin verksamhet.

Kilpisjärvi på sommaren.
Kilpisjärvi Kilpisjärvi på sommaren. Bild: Sauli Antikainen Lappland,fjäll (ytformer),Kilpisjärvi (sjö),Enontekis,sommarlandskap

Mindre och snabbare

Den finländska kommissionen blir alltså mindre än i Norge. Tre väljs bland samiska förslag, eftersom det finns tre samiska språkgrupper.

Arbetstiden blir också kortare. Kommissionen måste vara klar inom regeringsperioden. Ett sekretariat med någon eller några anställda ska utses. I Norge har det knutits till det arktiska universitetet i Tromsö.

På finländskt håll har förberedelserna varit noggranna. Frågan om oförrätterna har utretts grundligt och många möten har hållits i de samiska områdena.

Mandatet för kommissionen har beretts under 2019 i samarbete med sametinget och skolternas byastämma, som ska behandla mandatet. Utnämningsprocessen ska inledas efter de behandlingarna.

Gråt och förlåt?

Ska staten be om ursäkt som avslutning på försoningsprocessen, funderar de finländska beslutsfattarna på. Det är en öppen fråga.

Bland samerna tycks inte finns sådana föväntningar. Det kanske inte ens önskas. Inte om det bara blir en symbolisk gest utan konkreta innehåll, konstateras i en samrådsrapport som har gjorts i samband med förberedelserna.

Rapporten talar om samernas “upplevelser av orättvisor”, utan att ta ställning till om det finns anledning till sådana “upplevelser”.

Det konstateras att samerna har behov att ge utlopp för de känslor som har väckts, av upplevelserna av orättvisor. Man har aldrig kollektivt talat högt om dessa upplevelser.

Samerna vill att ingen längre ska ifrågasätta deras berättelser.

På det finländska statsrådskansliet talar man också om den psykologiska aspekten. Någon form av psykosocialt stöd förbereds för dem som blir hörda i processen.

Källor: Försoningsprocess gällande frågor som berör samerna, Samrådsrapport. Statsrådets kanslis publikationsserie 14/2018

Sidsel Saugestad: Sannhetskommisjoner - Om institutionalisert kunnskap, kritisk distanse og andre antropologiske utfordringer

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes