Hoppa till huvudinnehåll

Barnkonventionen har lett till enorma förbättringar för världens barn, men det gäller inte de allra fattigaste och mest utsatta barnen

ilosia koulutyttöjä
Genom barnkonventionen säkerställs att barn har egna rättigheter. Det handlar om att garantera alla barns lika värde och barns rätt till liv och utveckling. ilosia koulutyttöjä Bild: Riikka Pennanen / Yle Afrika,Ghana,barnets rättigheter,skolelever,elev,afrikaner

Sedan FN:s konvention om barnets rättigheter godkändes går fler barn i skolan och antalet barn under 5 år som dör har mer än halverats. Däremot har ojämlikheten mellan barn ökat och cementerats.

Under de tre senaste decennierna har det skett en enorm utveckling när det gäller barns rättigheter säger Inka Hetemäki på Unicef.

– Barndödligheten har minskat med 60 procent jämfört med för 30 år sedan. Det som gör det här till en stor bedrift är att världens befolkning samtidigt har ökat markant, säger Hetemäki.

Att färre barn under 5 år dör beror bland annat på att fler barn vaccineras i dag för sjukdomar som polio, stelkramp och mässling.

Fler barn har också tillgång till rent vatten och färre barn lider av undernäring.

Ett annat stort framsteg som gjorts är att 9 av 10 barn nu går i skolan.

– Barnkonventionen förbinder länder att garantera gratis grundskoleutbildning till alla barn.

I och med att konventionen ratificerats mest av alla avtal i hela världen har skolgången förbättrats universellt.

– Skolan har en stor betydelse. Det handlar inte bara om att lära sig, utan speciellt i sköra länder ger skolan barn en trygghet. Skolan erbjuder barnen en gemenskap och ökar deras tilltro till framtiden, vilket är väldigt viktigt.

Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland.
Antalet barn som inte går i grundskolan har sjunkit från 18 procent till 8. Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland. Bild: EPA/KOSTAS TSIRONIS flyktingar,migration,Grekland,Cypern,barn (familjemedlemmar),asylsökande,skolan (fenomen),lektion

Många utmaningar kvarstår

Men trots framstegen finns det fortfarande många utmaningar konstaterar Hetemäki.

– Fast fler barn går i skolan befinner vi oss i en global lärandekris. Det har funnits en stark vilja att få fler barn att gå i skolan, men samtidigt har skolsystemet inte fungerat. Det finns för få lärare, de lärare som finns är för dåligt utbildade och lärarna är för lågt avlönade för att känna sig motiverade att stanna kvar i yrket. Barnen förvaras i skolorna, men de lär sig inte där.

När det gäller barndödligheten är det fortfarande en stor utmaning särskilt i konfliktdrabbade och avlägsna områden.

– För 30 år sedan dog över 12 miljoner barn under 5 år, medan det i dag handlar om kring 5 miljoner. Men ett barn är ett för mycket.

Skillnaden mellan barn stor

En central utmaning i dag är att ojämlikheten mellan barn blivit större.

– Världens rikedom har växt men den är koncentrerad bara till vissa få. Klyftan mellan de välmående och de fattigaste, mest utsatta barnen är djup och svår att motarbeta. Hetemäki konstaterar också att problem tenderar att samlas i samma familjer och drabba samma barn.

– Det är ett globalt problem, så ser det också ut i Finland.

Konflikter och den stora ekonomiska ojämlikheten har också lett till att rekordmånga människor nu befinner sig på flykt konstaterar Hetemäki.

– Det är dessa människor och barn som tillhör de som är allra mest utsatta.

många kanske indiska barn på en gruppbild.
Att klyftorna mellan barn fördjupas är ett av de största utmaningarna mot att trygga alla barns rättigheter. många kanske indiska barn på en gruppbild. barn (familjemedlemmar),Barnfattigdom

Globalt sett har antalet barnäktenskap minskat sedan barnkonventionen antogs. Men trots det går inte utvecklingen endast framåt.

– Dagens stora flyktingströmmar och många konflikter har lett till att familjer har få alternativ att skydda sin barn. För att skydda dem har familjer igen börjat gifta bort sina unga döttrar, säger Hetemäki.

Barn i ett temporärt läger i Jemen den 25 augusti 2018
De mest utsatta barnen är de som bor i områden där det pågår utdragna konflikter. Barn i ett temporärt läger i Jemen den 25 augusti 2018 Bild: EPA-EFE/YAHYA ARHAB Jemen,Barn,krig,läger,Sanaa

Klimatförändringen är också en stor utmaning, särskilt eftersom den globala uppvärmningen leder till att humanitära kriser förvärras.

– När klimatet blir varmare och det blir torrare på vissa områden blir det också svårare att livnära sig. Det försvagar barns möjligheter att överleva. Klimatförändringen är ett problem för oss vuxna, men för barnen handlar det om deras framtid. Det är tur barnen höjt sina röster gällande sin framtid och det känns som att barnens röster också når beslutsfattarna.

Behövs fler aktörer

Det var den 20 november 1989 som konventionen om barnets rättigheter godkändes av FN:s generalförsamling. Barnkonventionen har sedan dess skrivits under av 196 länder och är därmed det avtal som ratificerats av flest länder.

Det enda landet som inte ratificerat avtalet är USA.

Nu när konventionen fyller 30 år är det ett bra tillfälle för länder att stanna upp och fundera hur man ska gå vidare. Men vi kan inte ge upp.― Inka Hetemäki

Men Hetemäki efterlyser att fler aktörer ska arbeta för att trygga barns rättigheter.

– Staters roll har minskat i världen på sistone medan företagens roll har växt. Trots att barnkonventionen förpliktigar stater så behöver också andra aktörer arbeta för barns rättigheter. Det räcker inte med att bara stater och organisationer gör det, utan företagen måste också vara med mer annars kommer vi inte kunna nå varje barn.

Här kan du läsa en rapport om utvecklingen gällande barns rättigheter gjord av Unicef.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes