Hoppa till huvudinnehåll

Resistens mot antibiotika allt vanligare - över hälften av sjukvårdspersonalen tycker att bättre praxis inte behövs

Medicinsk forskning
Sjukvårdspersonal i Finland är medvetna om sin roll när det kommer till bekämpning av antibiotikaresistens. Medicinsk forskning Bild: Rex Features / All Over Press antibiotika,Resistens,medicin,Laboratorium,test,antibiotikaresistens

Finländsk sjukvårdpersonal har bra kunskaper om antibiotika. En förändrad praxis om utskrivning tycker ändå inte alla att behövs, skriver Institutet för hälsa och välfärd THL i ett pressmeddelande.

En enkät undersökte sjukvårdspersonalens kunskaper, attityder och praxis. Enkäten genomfördes i 30 europeiska länder och den besvarades av bland annat läkare, tandläkare, sjukskötare och farmaceuter.

På grund av resistens mot antibiotika dör ungefär 33 000 personer varje år i Europa. Infektionerna kan inte botas med antibiotikan.

En bakterie kan ha motståndskraft mot antibiotika och det här leder till att antibiotikan inte längre kan användas för att behandla infektioner som bakterien orsakar.

Också virus, svampar och protozoer kan vara resistenta mot läkemedel som används.

Allt fler bakterier har utvecklat resistens mot antibiotika, och läget blir hela tiden värre.

Bakterier är också i dag allt oftare resistenta mot flera olika typer av antibiotika. I Finland har vi ändå mindre antal multiresistenta bakterier, än vad som finns i genomsnitt i Europa.

Hälso- och sjukvårdare i Finland har goda kunskaper om antibiotika

Hälso- och sjukvårdspersonalen har goda kunskaper om antibiotika. I Finland ligger personalens kunskaper på en lite bättre nivå än i de andra nordiska länderna.

Det här framgår enkätundersökningen. Drygt 18 500 personer som är utbildade inom hälso- och sjukvård i Europa har besvarat enkäten. I Finland svarade 770 personer.

Personal inom hälso- och sjukvården förstår att de har en viktig roll i bekämpningen av resistens mot antibiotika.

Nästan 80 procent av den finländska sjukvårdspersonalen som besvarade enkäten var medvetna om sin egen roll och sina möjligheter att påverka i frågan. Resultatet var bättre än genomsnittet i Europa.

– Sjukvårdspersonalen är väl medveten om att onödig användning av antibiotika gör att antibiotikan förlorar sin verkan, säger Anna-Leena Lohiniva, specialsakkunnig vid THL.

Över hälften tycker inte att man behöver ändra praxis när det kommer till att skriva ut antibiotika

Över 60 procent av den finländska sjukvårdspersonalen bedömde att man inte behöver förbättra den nuvarande praxisen när det kommer till att skriva ut och distribuera antibiotika.

Av sjuk- och hälsovårdare i resten av Europa tyckte 90 procent att en ny praxis inte behövs.

– Detta kan göra att det tar längre tid att tillägna sig ny och bättre praxis gällande antibiotikaanvändning. Även om vi använder mindre antibiotika än i EU-länderna i genomsnitt förekommer det skillnader mellan olika regioner i Finland, säger Emmi Sarvikivi, sakkunigläkare vid THL.

Det var många som tyckte att tillgången till anvisningar för utskrivning är bristfällig. Också anvisningarnas användbarhet hade brister enligt många. THL skriver att den här frågan kräver ytterligare utredningar även i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa