Hoppa till huvudinnehåll

Klimatförändringen är ingen fjärran spekulation – den syns konkret här och nu

Istappat hänger från kanten av ett snöigt tak
Speciellt vintrarna har blivit varmare i Finland Istappat hänger från kanten av ett snöigt tak Bild: Tuula Nyberg / Yle is,vår,Istapp

Finlands medeltemperatur har stigit ungefär 1,4 grader under 50 år. Hur påverkar det blåmusslan, isbrytningen, päronskörden, skogsbilvägen och dig? Experterna berättar vad de observerat. Berätta om dina iakttagelser.

– Under de senaste 150 åren har Finlands klimat blivit över två grader varmare. December har värmts mest av alla månader, 4,8 grader, förklarar Svante Henriksson som är forskare på Meteorologiska institutet.

Klimatet i Finland och andra nordliga områden har värmts upp betydligt snabbare än på hela jorden, där medeltemperaturen stigit med lite över en halv grad på 50 år.

Det snöar mindre på vintern och snön smälter flera dagar tidigare på våren.

Grafen visar att medeltemperaturen per årtionde stigit från 1,3 grader för åren 1961–1970 till 2,7 grader för åren 2001–2010.
Medeltemperaturen i Finland har stigit med 1,4 grader på 50 år, från 1,3 grader på 1960-talet till 2,7 grader på 2000-talet. Grafen visar att medeltemperaturen per årtionde stigit från 1,3 grader för åren 1961–1970 till 2,7 grader för åren 2001–2010.

Förändringarna i klimatet påverkar redan flera av oss i vardagen. Förutsättningarna för vägunderhåll, skogsbruk och jordbruk har förändrats. Följderna kan också ses på olika sätt i naturen.

I den här artikeln berättar experter på flera olika områden vad klimatförändringen redan har fått för följder i Finland.

Vi vill också höra om dina observationer. Beskriv vilka förändringar du lagt märke till och dela gärna en bild som du tagit, via formuläret i slutet av artikeln.

Journalistiken och klimatet - såhär resonerar vi på Svenska Yle

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, till exempel en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.

I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Både mera och mindre nederbörd

Regndroppar faller ner på en brungrön vattenyta och bildar bubblor som flyter
Väldigt regniga och väldigt torra perioder har blivit vanligare. Regndroppar faller ner på en brungrön vattenyta och bildar bubblor som flyter vatten,regn,droppe,droppar,Regndropparna,vattenyta

En av de viktigaste förändringarna är enligt Henriksson, en ökning i totala regnmängden. Dessutom kan man se att extrema värden för regnmängden, både torra och väldigt regniga perioder, ökat.

Orsaken till att det allt oftare är väldigt regnigt eller väldigt torrt är att det ryms mera vattenånga i varm luft, förklarar Henriksson.

– Det tar längre innan luften innehåller så mycket fukt att det regnar ner, men när det väl regnar kommer det mera vatten på en gång.

Ilmatieteenlaitoksen tutkija Svante Henriksson.
Svante Henriksson forskar kring klimatmodeller på Meteorologiska institutet. Ilmatieteenlaitoksen tutkija Svante Henriksson. Bild: Sasha Silvala / YLE orkaner

Vi får mindre snö än för 50 år sedan, visar en nyligen publicerad forskning från meteorologiska institutet. Det bestående snötäcket lägger sig allt senare och snön smälter tidigare.

Våröversvämningarna har blivit färre då snömängderna på vintrarna minskat.

– Speciellt i Österbotten, där temperaturen är kring noll under en lång tid på vintern, har våröversvämningarna redan blivit mera sällsynta. Men däremot kan det sedan bli översvämningar på vintern på grund av att nederbörden kommer som vatten, berättar Henriksson.

Förändrat och försvårat vägunderhåll

Tjälskada
Då temperaturen ofta varierar mellan plus och minusgrader, ökar beläggningsskadorna. Tjälskada Bild: YLE/Erica Vasama tjäle,söderveckoski

Magnus Nygård är direktör på avdelningen för underhåll vid Trafikledsverket. Han berättar att man tydligt märker hur förändringarna i klimatet påverkar underhållet av trafikleder och ökar kostnaderna.

– Vi har märkt att vintrarna förändrats. Temperaturen är allt oftare kring noll grader, inte enbart nära kusten utan också i inlandet.

– Den största effekten vi sett är att det behövs mera saltning men mindre snöplogning. Speciellt i inlandet där saltningsbehovet tidigare var litet jämfört med kusten, har vägunderhållet blivit svårare.

Plogbil i snöyran.
Behovet av snöplogning har minskat, men det behöves en stor kapacitet för att klara av plötsliga stora snömängder. Plogbil i snöyran. Bild: YLE/Rolf Granqvist plogbil

Under milda vintrar är vägytorna allt oftare våta och snöfria och laboratorieundersökningar visar att dubbdäck då orsakar mera spår i beläggningen.

Enligt undersökningen har spårbildningen på vägytorna ökat med en tredjedel under en fem års period i de södra och västra delarna av landet.

En vattenledning brast i Vasa på tisdag eftermiddag.
Översvämningar är rätt vanliga på våren, men nu sker översvämningar också på vintern och hösten. En vattenledning brast i Vasa på tisdag eftermiddag. Bild: Yle/Kati Enkvist översvämning i vasa

Plötsliga, kraftiga regnväder orsakar utmaningar för vägunderhållet i form av översvämningar.

– Det normala är att översvämningarna förekommer på våren, säger Nygård.

– Nu har vi några gånger haft översvämningar i Österbotten också på vintern eller till och med på hösten, om det regnar väldigt mycket.

– Ibland måste man helt och hållet stänga av vägen. Det kan hända att vattnet spolar bort delar av vägstrukturen.

Trafiken på räls och till havs

Ett röd-vitt modernt tåg i snöigt vinterlandskap.
Kallt vinterväder och snö är besvärligt för tågtrafiken. Ett röd-vitt modernt tåg i snöigt vinterlandskap. Bild: Leif Rosnell/VR VR,tåg,järnvägstrafik,vinter,snö,is,tåg i vinterlandskap

För järnvägstrafiken medför det varmare vintervädret mera fördelar än nackdelar.

– Egentligen är noll grader rätt så bra för järnvägen. Om det däremot finns väldigt mycket snö och det är kallt hela tiden, är det mycket besvärligare, förklarar Nygård.

– När det är kallt och isigt bildas det is på tågen. När tågen kör i växlar, kan det ramla isbitar i växlarna, vilket kan leda till att de inte går att använda.

– Om det är svåra förhållanden på järnvägarna, så är det oftast lätt för vanlig biltrafik. De svåraste situationerna för biltrafik är oftast lätta för tågtrafiken, sammanfattar Nygård.

Mildare vintrar gör att det finns mindre behov för isbrytning, men vi kan inte minska på isbrytningskapaciteten, berättar Nygård.

– Det är väldigt svårt att göra en pålitlig prognos över hurdan isvintern blir.

Nygård förklarar att vi inte kan minska på mängden isbrytare som är tillgängliga, eftersom man måste ha en tillräcklig kapacitet, om det trots allt blir en svår isvinter.

Nygårds kollega från trafikledsverket, Olli Holm, tillägger att även en liten ismängd kan vara krävande ur isbrytningens synvinkel.

– Svag is och lösa isflak i kombination med starka vindar kan bilda packis.

Packisen kan bestå av tiotals meter höga ansamlingar av isflak.

Tätt med isflak på hav. I horisonten skymtar öppet vatten.
Packis kan bildas då det finns mycket lös is. Tätt med isflak på hav. I horisonten skymtar öppet vatten. Bild: Jenny Roosqvist / SR isbrytare,is,Skärgård,hav,båtar,vatten,miljö,Himmel,isläge

Holm berättar att packisen kan vara ett stort problem speciellt i östra Finska viken och Bottenviken.

– Behovet av isbrytning blir stort och i de värsta fallen kan man tvingas stanna trafiken och fartyg kan vara tvungna att vänta till och med i ett par dagar.

Kostnaderna för trafikledsunderhållet har enligt trafikverkets utredning stigit betydligt under de gångna åren berättar Otto Kärki, sakkunnig inom vägunderhåll på trafikledsverket.

Kostnaderna för trafikledsunderhållet har enligt trafikverkets utredning stigit betydligt under de gångna åren, berättar Otto Kärki, sakkunnig inom vägunderhåll på trafikledsverket.

Det uppskattas att kostnaderna ökar med ungefär 10 procent per årtionde.

Med en årsbudget på drygt 500 miljoner euro för underhållet av statliga vägar innebär det fem miljoner euro högre kostnader per år. – Så det är inte en liten summa, avslutar Otto Kärki.

Havet blir snabbt varmare

Vatten omringat av vass. På ytan flyter sjögräs.
I grunda havsvikar kan värmeböljor orsaka mycket skada. Vatten omringat av vass. På ytan flyter sjögräs. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Hangö,Tvärminne,marinbiologi,Tvärminne zoologiska station

Den högre temperaturen syns speciellt tydligt i våra havsområden.

På Tvärminne zoologiska station i Hangö har man mätt havsvattentemperaturen var tionde dag ända sen 1927. Väldigt länge var det ganska stabilt. Sedan 1990 har medeltemperaturen ökat ungefär två grader.

– Det är en ganska snabb förändring, kommenterar Alf Norkko, som är vetenskaplig ledare för stationen som är en del av Helsingfors universitet.

– Östersjön är både grund och har ett dåligt vattenutbyte genom danska sunden. Det är i princip som ett badkar där vattnet värms upp väldigt snabbt.

– Dessutom har Östersjön länge lidit av övergödning, tillägger Norkko. Vi har börjat få bukt med den, men nu när vattnet värms upp, kan det förstärka övergödningens effekter igen.

Algblomning i Houtskär.
Temperaturförändringar kan ha en stor inverkan på algblomningar. Algblomning i Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman Blågröna alger,algblomning

De blågröna algerna är ett tydligt exempel.

– Vi har så mycket näringsämnen i vattnet från förut att det enda som behövs är egentligen lugnt och varmt väder. Då blommar havet kraftigt, förklarar Norkko.

– Det är som om havet har feber. Havet är redan stressat på grund av övergödningen, och när du lägger till febern så kan det vara mer än systemet klarar av.

Små förändringar i vattnet kan ha stora konsekvenser för djurlivet.

– En stor del av blåmusslorna dog under sommaren 2018 då ytvattnet, där blåmusslorna lever, blev över 24 grader varmt berättar Norkko.

merirokko kahmii ruokaa
Blåmusslor och havstulpaner lever på grunt vatten. merirokko kahmii ruokaa Bild: Yle/Minttu Heimovirta Blåmussla,Östersjön,havsbotten,Slät havstulpan

Fiskar kräver ofta goda syreförhållanden och varmt vatten binder mindre syre, fortsätter Norkko.

– Många kallvattenarter drar sig undan under värmeböljor. Sannolika vinnare i det här sammanhanget är olika typers mörtfiskar som är väldigt toleranta.

Speciellt hastigheten på förändringarna i havet oroar Norkko.

– Det som är oroväckande nu är det att förändringen är så snabb. Om förändringen är tillräckligt långsam så hinner arter anpassa sig. avrundar Norkko

Tidtabellerna i naturen rubbas

knoppande träd i skog
Under varma vårar spricker löven tidigare. knoppande träd i skog Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,vår,Karis,Värdeakademin, Lärkkulla

Meteorologiska institutets forskningsresultat visar att löven i medeltal har spruckit ungefär en dag tidigare för varje decennium under de senaste 100–150 åren.

Aino Juslén, direktör för zoologiska enheten på Naturhistoriska centralmuseet, bekräftar att det varmare klimatet syns tydligt i den finska naturen.

– Till exempel blommar alen tio dagar tidigare och häggen fem dagar tidigare än för hundra år sedan. Aspen och rönnen blommar i medeltal tre dagar tidigare.

Ett oroande exempel på förändringarna i växtriket är isranunkeln.

– Den blommar några dagar efter snösmältningen, ofta vid kalla fjällbäckar, beskriver Juslén.

– De områden där växten klarar sig har minskat och den har blivit starkt hotad på grund av klimatförändringen.

Ett rödmurarbi sitter i en blomma.
Rödmurarbiet är en ny art som spridit sig till Finland. Ett rödmurarbi sitter i en blomma. Bild: Naturhistoriska centralmuseet Luomus bin,nya arter,pollinerare,Pollinering,Finnish Museum of Natural History,Rödmurarbi

Många nya sydliga insektsarter har spridit sig till Finland.

– Till exempel har rödmurarbiet, som först upptäcktes i Imatra 2006, redan spritt sig till Jyväskylä och Åbo, fortsätter Juslén.

Aleksi Lehikoinen, akademiforskare vid Naturhistoriska centralmuseet, berättar att många flyttfåglar reagerat tydligt på klimatförändringen.

Den forskning Lehikoinen medverkat i visar att de första sånglärkorna, tofsviporna och ringduvorna flyttar 1,5–2 dagar tidigare på våren, jämfört med tio år sedan.

Sångsvanens flytt sker i medeltal ett par veckor tidigare än på 1980-talet.

Laulujoutsenia
Sångsvanarnas flytt har påverkats mer än andra arters. Laulujoutsenia Bild: Risto Salovaara/Yle sångsvan,svanar,fåglar,flygning

– Fåglarnas utbredningsområden flyttar för att anpassa sig till klimatzonernas förskjutning, berättar Lehikoinen. I medeltal förskjuts områdena med en och en halv kilometer per år.

– De mest betydande förändringarna är att antalet vattenfåglar som övervintrar i Åbolands skärgård ökat då den isfria tiden förlängts.

Det är speciellt oroande hur arterna hinner anpassa sig till förändringar i klimatet som sker så snabbt, kommenterar Juslén.

– Arterna kan inte hur länge som helst flytta sig norrut och lämpliga nya livsmiljöer går kanske inte att hitta. Arternas växelverkan är väldigt komplicerad och vi känner inte till alla mekanismer.

– Om en växt börjar blomma mycket tidigare är det till exempel oklart om dess pollinerare kan anpassa sig till förändringen, fortsätter Juslén.

Lehikoinen tillägger att han är speciellt oroad för att de arter som lever i de nordliga skogarna, kärren och fjällen minskar.

– Dessa arter är förlorarna under klimatförändringen.

Vi kan förlora en betydande del av den unika mångfalden i ekosystem som anpassat sig till den nordliga naturen, då förändringarna i klimatet sker snabbt, avslutar Juslén.

Jord- och skogsbruk drar nytta av klimatförändringen

bild ur dokumentären Kärlekens åker
Den längre växtsäsongen gynnar jordbruk och virkesproduktion. bild ur dokumentären Kärlekens åker Bild: Heidi Finnilä / Yle Åker

De varmare temperaturerna medför inte endast negativa konsekvenser.

Svante Henriksson från meteorologiska institutet konstaterar att växtsäsongen blivit över 10 dagar längre under de senaste 30 åren.

Trots att naturen har svårt att anpassa sig till klimatförändringen, kan vi mänskor dra nytta av den här förändringen.

Antti Asikainen, överdirektör för forskning på Naturresursinstitutet, nämner som exempel att tillväxten av vallfoder och skog ökat.

Specialforskaren Anne Nissinen från Naturresursintitutet tillägger att många grödor kan sås och skördas tidigare, skördar blir bättre och nya sorter kan tas i bruk.

– Höstsådd av olika sorters spannmål och oljeväxter har blivit vanligare och man har övergått till sorter som kräver en längre växtsäsong, som inte tidigare kunde odlas i Finland.

– Inhemska päron har kommit till försäljning och man har fått goda skördar av vattenmelon och majs.

En liten uppskuren vattenmelon på ett bord, en kniv i bakgrunden.
Det har blivit lättare att odla inhemsk vattenmelon. En liten uppskuren vattenmelon på ett bord, en kniv i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/YLE Vattenmelon,Kullas Gård

Nissinen påminner ändå om de besvär som det varmare klimatet också innebär för jordbruket.

– Skador till exempel på grund av migrerande fjärilar, så som kålmal och gammafly, har ökat. Nya växtsjukdomar och ogräs har också kommit till Finland.

Asikainen konstaterar att uppvärmningen också har negativa konsekvenser för skogsbruket.

– Skogsmaskinerna har svårare att ta sig fram då vi inte har så djup frost eller tjock snö på marken. Speciellt på torvmarker är det en stor utmaning då det också är vått på sommaren.

– Skador på rötter och mark blir då större än tidigare, förklarar han.

Asikainen avslutar med att konstatera att fördelarna av det förändrade klimatet ändå har varit större än nackdelarna för jord- och skogsbruket i Finland.

Omkullfallna granar i tät skog.
Granen har ett ytligt rotsystem och kan lätt blåsa omkull. Omkullfallna granar i tät skog. Bild: Yle/Charlotte Vainio gran,Skog,Barrskog,fall (omkull),omkullfallna träd

Har du observerat de förändringar experterna beskriver?

Har du sett någon tydlig förändring och undrar om den beror på klimatet? Brukar du föra väderdagbok eller anteckna när du ser olika vårtecken? Har du bilder som till exempel visar snömängden på julafton olika år?

Har du iakttagit någon annan följd av klimatförändringen?

Dela med dig av dina observationer. Bifoga en ny bild, en gammal bild eller ingen bild. Berätta var och när du gjort observationen. Du kan uppdatera sidan och fylla i en ny blankett för en annan observation.

Bilderna används enbart i samband med artikelserien. Fotografens namn nämns alltid vid bilden. När du skickar in bilden och berättelsen godkänner du att Yle använder dem på alla plattformar samt delar din bild på sociala medier i samband med artikelserien.

Fill out the online form.

Källor:
National Centers for Environmental Information, Global Time Series
Meteorologiska institutet, Lumipeite on ohentunut ja lumikausi lyhentynyt Suomessa
Väylä, Ilmastonmuutoksen vaikutus kunnossapitoon
STT Info, Ilmastonmuutos vaikuttaa lintujen muuttorytmiin Euroopassa ja Pohjois-Amerikassa

Korrigering 19.11 kl. 15.50: Specielforskare Anne Nissinens titel korrigerades.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix