Hoppa till huvudinnehåll

Klimatforskaren: Fossilt bränsle är för billigt i dag, och det gäller inte bara din egen bil

Trafikstockning på den flerfiliga motorvägen A4, Hoofdorp, Nederländerna.
För att få ner utsläppen från trafiken måste vi fundera också på varutransporterna, inte bara persontransporterna. Trafikstockning på den flerfiliga motorvägen A4, Hoofdorp, Nederländerna. Bild: All Over Press rusningstrafik,trafik,Utsläpp,co2

Norden ska bli bäst i världen på klimat, men de konkreta åtgärderna låter än så länge vänta på sig. Svenska klimatforskaren Michael Tjernström ser trafiken som en av de viktigaste omställningarna.

Han säger att vi behöver både koldioxidskatt, flygskatt och dyrare fossila bränslen för att lägga om våra konsumtionsvanor.

Norden ska vara den mest hållbara regionen i världen, upprepade de nordiska statsministrarna på Nordiska rådets höstsession i Stockholm nyligen.

Dagen innan hade Greta Thunberg meddelat att hon inte tar emot Nordiska rådets klimatpris eftersom de nordiska länderna fortfarande inte lyssnar på forskarna, inte gör tillräckligt.

När svenska klimatexperten Michael Tjernström talade inför de nordiska beslutsfattarnas klimatdebatt på höstsessionen betonade han det samma: nu är det dags för konkreta åtgärder.

Michael Tjernström talar inför Nordiska rådet i Sveriges riksdag.
Michael Tjernström talade inför Nordiska rådet i Sveriges riksdag förra veckan. Michael Tjernström talar inför Nordiska rådet i Sveriges riksdag. Bild: Johannes Jansson/norden.org Michael Tjernström

- Det som skulle behövas är en satsning på förnyelsebara energikällor, och det man relativt snabbt kunde göra är att ställa om fordonsflottan, säger meteorologen och professorn Michael Tjernström.

Det är helt enkelt för billigt att transportera saker

Han poängterar att Norden har många fördelar gällande energiproduktion: mycket vattenkraft och kärnkraft och bränner väldigt lite kol för energiproduktion.

Men nu behöver politikerna skapa regler och incitament så vi kommer bort från den fossilbaserade transporten.

- Det är helt enkelt för billigt att transportera saker, säger han.

Handlar inte bara om din egen bil utan om allt du köper

Som exempel nämner Tjernström sitt försök att handla inhemsk bacon i mataffären. Trots att det står svenskt kött på paketet kan köttet ha åkt en mycket längre väg till hans tallrik.

- De tar svenska grisar, slaktar dem, kör dem till Holland där man paketerar baconen och kör den tillbaka till Sverige. Den typen av aktiviteter tyder på att transporterna är för billiga.

Diskussionen om fossila bränslen har fokuserat mycket på det konkreta priset på bränslet privatpersoner tankar i sin bil.

Tjernström säger att det handlar om mer än så: det gäller hela det transportsystem som vi privatpersoner använder, och i förlängningen vårt konsumtionsmönster.

De tar svenska grisar, slaktar dem, kör dem till Holland där man paketerar baconen och kör den tillbaka till Sverige

I dag beställer vi saker på nätet och de sänds ut och körs ut separat.

Han tar till ett konkret exempel från sin egen vardag igen, nämligen sommarstugebygget i år.

- Vi har fått säkert femtio leveranser av olika småprylar i stället för att man skulle kunna samla allt på en plats och leverera på en gång. Så det handlar mera om konsumtionsmönstret i stort.

Vi handlar i mindre utsträckning än tidigare i affären och allt mer på nätet. Om transporterna var dyrare skulle vi göra på ett annat sätt, säger Tjernström.

Lösningen är incitament och avgiftssystem som höjer priset på transporter med fossilbaserad bränsle.

Norden: tillräckligt mycket gemensamt för en enig klimatpolitik?

Att Norden ska vara föregångare i klimatfrågor och driva en ambitiös klimatpolitik globalt och i EU har vi hört Norden enas om inte bara i Stockholm, utan också i Reykjavik och i Helsingfors tidigare i år.

De nordiska länderna har en hel del olikheter i både hur de producerar energi och i konkret geografi - Danmark är litet, Finland är avlångt och kräver mycket transporter.

Men Tjernström ser det ändå som klokt att Norden samarbetar kring klimatfrågorna.

- Klimatfrågan är i allt väsentligt en global fråga, det hjälper inte att vi löser den i Norden. I klimatförhandlingar kan vi tala med en röst, men det är också viktigt hur vi samverkar i klimatforskning.

Ser du att politikerna sätter tillräckligt med press på industrin och affärsvärlden för en omställning till grön ekonomi?

- Inte ännu, men jag tror att den här typen av press är fel sätt att se på det. Det målar en bild där en sätter press på den andra som blir tvungen att göra något. En dialog vore mycket bättre, och den dialogen har börjat i Sverige.

Politikerna behöver skapa ett långsiktigt ramverk så näringslivet vet vilka regler som gäller, inte bara den här mandatperioden utan tio, tjugo, trettio år framåt

I slutet av oktober kom 13 industribranscher tillsammans med en lista på 27 åtgärder de tycker behövs för en klimatomställning till ett fossilfritt Sverige.

- Alla de åtgärderna behöver inte vara bra, men de är ett tecken på att näringslivet vill samverka mot en bättre klimatpolitik, säger Tjernström.

- Det politikerna ska göra är att skapa ett långsiktigt ramverk så att näringslivet och investerare vet vilka regler som gäller, inte den här mandatperioden eller nästa mandatperiod utan tio, tjugo, trettio år framåt i tiden för det är på den sikten man gör investeringar i näringslivet.

Koldioxidskatt avgörande för att nå mål

I Sverige är utsläppen per person något lägre än EU-medeltalet. I resten av de nordiska länderna - inklusive Finland - ligger utsläppen per person klart ovan medeltalet i Europa.

- Sverige har under väldigt lång tid haft en hög skatt på koldioxid, förklarar Tjernström och säger att det är vägen framåt.

- Jag skulle önska att man kunde komma överens om en global skattenivå på koldioxid som alla länder skulle ta ut. Skatt på koldioxid är bra också för att det ger pengar att investera i ny smart teknik.

Smart teknik och klimatinnovationer är något som ofta nämns i finländska och nordiska sammanhang när det gäller klimatåtgärder. En av dem är att fånga in koldioxid ur luften.

Tror du på den tekniken?

- Jag tror på den i begränsad omfattning, man kan fånga in koldioxid om man gör det vid utsläppskällan. Att däremot fånga in koldioxid direkt ur atmosfären är svårt att göra i tillräckligt stor skala för att det ska ha nån betydelse.

VTT utforskar möjligheterna att omvandla infångad koldioxid i Finland och en del projekt har redan kört i gång. På Island görs det här redan i mindre skala och den infångade koldioxiden omvandlas till både sten och bränsle.

Flygskam sätter onödig fokus på flyget

Sverige är landet som gav världen orden flygskam och i Finland har medborgarinitiativet om flygskatt precis fått tillräckligt med underskrifter för att nå riksdagen.

Michael Tjernström har tidigare sagt att han är trött på skuldbeläggandet i klimatdebatten.

- Flygandet har har ett oerhört litet bidrag till den globala klimatuppvärmningen, det handlar om tre procent av alla utsläpp som kommer just från flyget.

Flygandet har ändå stor betydelse för utsläppsmängden per person, och Tjernström poängterar att flygbränslet i dag är undantaget från skatteöverenskommelserna med koldioxidskatter.

- Man borde naturligtvis jämställa flyget med alla andra transportslag så man tar ut samma skatt på koldioxid för flyget som man gör för annan transport.

Han säger ändå att det ibland är nödvändigt att flyga, och att problemet på sikt kommer att lösas med att flygen börjar gå på biobränsle.

- Men det är klart att man inte ska flyga i onödan, precis på samma sätt som man inte ska åka bil i onödan.

Michael Tjernström är professor i meteorologi vid Stockholms universitet och en av Sveriges mest ansedda experter på klimat. Det var också klimatuppvärmningen han talade om i sitt sommarprat i P1 i år.

Journalistiken och klimatet - såhär resonerar vi på Svenska Yle

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, till exempel en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.

I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes