Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Populism och reella politiska alternativ i oppositionspartiernas skuggbudgetar

Bild av politiska broschyrer med Anders AG Karlssons analysstämpel på
Bild av politiska broschyrer med Anders AG Karlssons analysstämpel på Bild: Anders Karlsson / YLE analys,politik,partier,ag karlsson

Oppositionspartiernas skuggbudgetar är en brokig uppräkning av politiska målsättningar. En del realistiska, andra inte, skriver Svenska Yles politiska reporter AG Karlsson.

Kristdemokraterna värnar om familjen och seniorerna, Sannfinländarna vill prioritera nationella intressen och säkerhet och Samlingspartiet talar om sysselsättningen och beskattningen.

Prioriteringarna är väntade. Partierna talar till sina presumtiva väljare och ser till att försöka profilera sig i jämförelse med de andra partierna.

Skuggbudgetmakarna är medvetna om var regeringens ömma punkter finns och tangerar dem. Gemensamt har oppositionspartierna bland annat det att de skulle inhibera höjningen av bränsleskatten, som regeringen planerar.

Kamp om ledarskapet i oppositionen

Samlingspartiet har hamnat i skymundan för Sannfinländarna i oppositionen. Nu försöker man genom att tala mer om ekonomi och sysselsättning ta över det moraliska ledarskapet i oppositionen.

Sannfinländarna har hittat ett fungerande koncept och har medvind i galluparna. Skuggbudgeten är är en logisk fortsättning.

Kristdemokraterna fiskar delvis i samma vatten som de andra oppositionspartierna, och försöker framställa sig som ett sakligt och familjecentrerat alternativ.

"Sysselsättningen skulle förbättras, om regeringen skulle förstå att utveckla arbetskraftsservicen", pikar Rörelse Nu och Harry Harkimo regeringen i sitt inlägg.

Vad då skuggbudget?

Oppositionspartiernas riksdagsgrupper presenterar under hösten sina alternativa budgetar, eller så kallade skuggbudgetar.

  • Skuggbudgetarna är ett instrument som ger möjlighet att presentera alternativ till regeringens ekonomiska politik och visa på ideologiska skillnader.
  • Genom att beräkna exakta summor för vad man vill satsa på och var man vill spara vill oppositionspartierna visa att det finns konkreta och trovärdiga alterantiv.
  • Då summor nämns är de oftast i jämförelse med regeringens förslag i nästa års statsbudget. Till exempel vill Kristdemokraterna satsa 150 miljoner euro mer än regeringen på äldreomsorgen år 2020.
  • Skuggbudgetarna debatteras i år den 20 november i riksdagens plenum. Ibland får de tack för att de innehåller fräscha idéer, ibland kritiseras de för populism.
  • Den egentliga statsbudgeten godkänns i plenum i slutet av december. Före det röstar riksdagen om ändringsförslag, där man kan återfinna delar av skuggbudgetarna. Det blir sällan några ändringar i budgeten under behandlingen i plenum, utan den godkänns vanligtvis enligt finansutskottets förslag.
  • I regeringen sitter som bäst Socialdemokraterna, Centern, De gröna, Vänsterförbundet och Svenska folkpartiet. I oppositionen sitter Sannfinländarna, Samlingspartiet och Kristdemokraterna. Också Liike Nyt, som representeras av Harry Harkimo är i opposition.

Verklighetsförankring eller inte

En tanke bakom skuggbudgetarna är att oppositionspartierna ska presentera alternativ som är förankrade i verkligheten. Idén är att de genom att lista inkomster och utgifter ska tvingas till realism.

Många kritiserar ändå skuggbudgetarna, inte helt utan fog. Det är lättare att hitta på nedskärningar och skattehöjningar då man inte behöver omsätta dem i verkligheten. Samtidigt kan man förhållandevis fritt tala om satsningar som borde göras, som de egna väljarna ser som viktiga.

Partierna gör, då de är i opposition, budgetar som är balanserade och minskar på underskottet. Det är svårare i regeringen.

Påhittighet på inkomstsidan

Tidigare år har bland annat bekämpning av ekonomisk brottslighet varit en automat som gett inkomster i skuggbudgetarna. Också den här gången har partierna kommit på originella sätt att få in pengar.

Samlingspartiet vill ge över 75-år gamla bättre möjligheter till hushållsavdrag, vilket ska ge 330 miljoner euro i sparade vårdkostnader. Partiet vill också skära stort i företagsstöden, vilket alla partier i tur och ordning misslyckats med i det verkliga livet.

Sannfinländarna fyller hålen med massiva inbesparingar som en annorlunda invandrings- och integrationspolitik ska ge.

Kristdemokraterna räknar enligt en del experter för mycket med inkomster som ska komma från skatter.

So what om det är populism

En del kallar skuggbudgetarna för populism och lyfter fram problem med inkomstberäkningarna. Andra tycker det är bra att det för en gångs skull ges ordentliga alternativ, där partierna visar vad de på riktigt tycker.

Sanningen ligger förmodligen någonstans mitt emellan. Alla vet att ett parti inte ensamt får bestämma, och därmed förverkligas inget som finns i skuggbudgetarna utan kraftiga kompromisser.

Samtidigt kan det vara bra att folk också ibland får läsa lite fränare och enklare åsikter från partierna, må vara att de inbegriper populism. Helt oberoende av vad man tycker om sakinnehållet.