Hoppa till huvudinnehåll

De finska invandrarna i Sverige drabbades hårt av sina tunga jobb - arbetsskador, tidig sjukpensionering och kortare liv blev följden

Svartvit bild från gjuteri i Eskilstuna 1972.
Arkivbild från gjuteri i Eskilstuna 1972. Svartvit bild från gjuteri i Eskilstuna 1972. Bild: Yle Arkiv: Ben Kaila och Risto Vuorimies, ur bildserien "Siirtosuomalainen" Sverigefinländare

De finska arbetskraftsinvandrarna har fler arbetsskador, högre sjuklighet och lever kortare liv än motsvarande åldersgrupp av människor födda i Sverige.

Nästan hälften av den finländska arbetskraften som stannade kvar i Sverige blev sjukskrivna eller hade förtidspension innan de nått pensionsåldern 65 år. De har också högre dödlighet än svenskfödda.

Det visar en kartläggning som Sisuradio på Sveriges Radio låtit Statistiska centralbyrån SCB göra.

Lahja Tetri.
Lahja Tetri blev förtidspensionerad efter slitsamma år inom äldreomsorgen. Lahja Tetri. Bild: Maria Repitsch/Sveriges Radio Sverigefinländare,P7 Sisuradio,Lahja Tetri.

Lahja Tetri är en av de många finländare som jobbat inom äldreomsorgen i Sverige, och blev förtidspensionerad.

– Man har så ont i ryggen, knäna och hjärnan funkar inte riktigt. Jag tog helt enkelt för mycket arbete och det gjorde att jag var slut. Jag tog sådant arbete för jag kunde inte koncentrera mig, kroppen var slut, säger hon till Sisuradio.

Heikki Nevalainen.
Heikki Nevalainen skadade sig när en byggställning rasade. Heikki Nevalainen. Bild: Maria Repitsch/Sveriges Radio Sverigefinländare,P7 Sisuradio

Heikki Nevalainen jobbade som byggnadsarbetare men fick sluta jobba vid 50.

– Jag trillade ner från en byggställning. Sedan skadade jag ryggen, sedan blev halva kroppen förlamad. Den högra sidan av kroppen, säger han till Sisuradio.

Tuula Tervakoski.
Tuula Tervakoski har förlorat två finska män i Sverige. Tuula Tervakoski. Bild: Maria Repitsch/Sveriges Radio Sverigefinländare,P7 Sisuradio,Tuula Tervakoski

Tuula Tervakoski har förlorat två finska män till det tunga arbetet i Sverige. Hennes första man dog när han var bara 30.

– Han jobbade som linjemontör, med kraftledningar, det var ganska tungt, säger Tervakoski.

När hon några år senare träffade en finländsk byggnadsarbetare fick de nio år tillsammans. En dag fick han smärtor i hjärtat och avled hastigt, 52 år gammal.

– Hjärtat orkar inte hur mycket fysiskt arbete som helst . Det här var en plötslig död. Hjärtat tog slut på en gång, säger Tervakoski till Sisuradio.

Man var väldigt mån om sitt arbete, vi finländare är sådana att när man jobbar så jobbar man.

Hon säger av egen erfarenhet att för dem som kom till Sverige för att jobba var det bara jobbet som gällde.

– Alla jobbade fast man kanske hade lite ont. Man gick till jobbet. Man var väldigt mån om sitt arbete och jag tror att vi finländare är sådana att när man jobbar så jobbar man, säger hon.

Högre andel sjukpensionerade, och kortare liv

Den största arbetskraftsinvandringen från Finland till Sverige skede under åren 1968-1971, då omkring 100 000 finländare flyttade till Sverige. SCB och Sisuradio har tittat på de finska invandrare som var i arbetsför ålder när de kom, och jämfört med hur läget var för dem 30 år senare, år 2000.

Skillnaden till personer födda i Sverige är stor, särskilt bland männen. Bland män födda i Sverige fick 26 procent sjukpensionering eller var förtidspensionerade, bland de finländska männen 45 procent.

Också livslängden är kortare hos den stora grupp finländare som kom till Sverige åren 1968-1971. Det gäller särskilt de finländska männen, som har 50 procent högre dödlighet än svenskfödda i samma åldersgrupp.

"Sömmerskenacke" och andra skador av tunga jobb

De finländare som kom till Sverige i den stora flyttvågen kring 1970 fick ofta jobb på fabrik, inom vården och inom hotell- och restaurangbranschen. Det var fysiskt tunga jobb för både män och kvinnor, och kroppsskador blev vanliga.

– Sjukdomar i rörelseorganen är vanliga; värk i leder och axlar, i knäna, i kroppen, som man får av olämpliga arbetsställningar och tunga lyft i arbetsmiljön, säger Örjan Hemström, befolkningsstatistiker på SCB som tagit fram siffrorna åt Sisuradio.

Arbetena var monotona, slitsamma och repetitiva, förklarar Johan Svanberg, lektor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Han har studerat konsekvenserna av finländarnas arbete i Sverige.

Arbetena var monotona, slitsamma och repetitiva.

– Inom konfektionsindustrin pratade man exempelvis om sömmerskenacken, vilket tyvärr var väldigt utbrett. Det handlade om förslitningsskador i nacke och kotor som gav molande stark värk som var väldigt ihållande, säger Svanberg till Sisuradio.

Han är säker på att det finns ett starkt samband mellan typen av arbetsuppgifter och en ökad grad av förtidspensionering.

– Repetitiva arbeten gjorde att kroppen helt enkelt inte orkade till slut.

Missbruk av alkohol och cigaretter spelar också en roll

Örjan Hemström räknar upp flera faktorer som orsak till den kortare livslängden:

– Lägre utbildningsnivå, ofta förgymnasial utbildning, arbetaryrken. De är faktorer som vi vet har ett samband med ökad förtida dödlighet, säger Hemström.

Arbetskraftsinvandringen från Finland skedde dessutom samtidigt som missbruket av cigaretter och alkohol och den alkoholrelaterade dödligheten ökade överlag i Sverige.

– Då fanns det en risk att de här beteendena fick ett fotfäste i den finska gruppen, säger Hemström.

Problemet med alkoholism uppmärksammades också i en dokumentär på SVT i höst.

Socialarbetaren: bristande språkkunskaper och desperation

En som hjälpte många finländare som fick hälsoproblem var Helena Kivisaari, i dag pensionär men med bakgrund som socialarbetare och verksam i Sverigefinska riksförbundet.

Hon såg vad de tunga jobben inom skogsindustrin och på fabriker gjorde åt de invandrade finländarna.

– Det kunde vara väldigt tungt arbete. Det var slitsamt och kroppen slets itu, och sedan blev det sjukskrivningar och förtidspension för en del. Man hade inga andra möjligheter att få något jobb, säger Kivisaari till Sisuradio.

Det var en svår situation för många, särskilt för män.

När sjukpensioneringen var ett faktum innebar ofta bristande språkkunskaper i svenska att det inte fanns andra jobb att få.

- Folk i 50-års ålder blev tvingade till förtidspension. Det ville inte alla, absolut inte, det fanns inte något annat, säger Kivisaari.

Kivisaari berättar om sociala problem, skingrade familjer och en desperation som hos en del blev så djup att de ville avsluta sina liv.

Vi har ju märkt att finnar och sverigefinnar söker hjälp alldeles för sent.

- Det har varit en svår situation för många, särskilt för män, säger Kivisaari.

Hon säger också att finländare dröjde med att söka hjälp.

– Vi har ju märkt att finnar och sverigefinnar söker hjälp alldeles för sent, att det är svårt att hjälpa dem när situationen har gått snett för länge. Sedan är det också det att det inte alltid finns tillgång till finskspråkig service, vård och behandling, säger Kivisaari.

Artikeln bygger på flera uppslag som Sisuradio på Sveriges radio gjort under veckan: Finländska arbetskraftsinvandrare levde ett kortare liv, Många invandrade finländare fick jobbskador i Sverige och Finsk arbetskraft drabbades i högre grad av sjuklighet och dödlighet än svenskfödda.

Läs mera:

Landgång från Wellamo, 1977

Finländare i Sverige

"Som ensamstående mamma klarar jag inte mig längre i Finland". På 1960- och 1970-talet var många finländare arbetslösa. En del flyttade till Sverige i hopp om ett jobb och ett bättre liv.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes