Hoppa till huvudinnehåll

Nato viktigast för Baltikum, men Twitterpresidenten Trump får Estland att snegla efter alternativ

Bakom gränsstaketet syns en estnisk och en rysk gränsstolpe.
Natos gräns mot öst. Estland behöver Nato för att känna sig trygga mot Ryssland. Bakom gränsstaketet syns en estnisk och en rysk gränsstolpe. Bild: Gustaf Antell Estland,Setomaa,Setomaa kommun,Ryssland,gräns,gränsövervakning

I Estland haglar protesterna mot inrikesminister Mart Helme som talar om en "plan B" i säkerhetspolitiken. Många undviker klarspråk, USA:s president visar att man kanske inte kan lita på försvarsalliansen NATO.

- Det ironiska är att mycket av osäkerheten i diskussionerna om säkerhetspolitiken kommer från landet som borde garantera vår säkerhet allra mest, det vill säga USA, påpekar Kristi Raik.

Hon är chef för det estniska Utrikespolitiska institutet i Tallinn och har också en bakgrund vid Åbo universitet.

Baltikum behöver NATO mot Ryssland

Det finns mycket osäkerhet i den internationella säkerhetspolitiken just nu. Det skapar nervositet och spänningar. Det stör bland annat i Baltikum, där man oroar sig över Ryssland.

De tre baltiska småstaterna Estland, Lettland och Litauen blev NATO-medlemmar år 2004. Det skedde när det blev möjligt efter Berlinmurens och Sovjetunionens fall.

De tre länderna skulle inte klara av att försvara sig mot Ryssland, de behöver alliansens avskräckande stöd och utländsk militär på plats.

Utrikespolitiken brukar inte bli ett slagträ i Estlands inrikespolitiska debatt, men nu har det hänt.

Minister Helme rörde till det

Estlands inrikesminister Mart Helme från det högerpopulistiska nationalistiska EKRE-partiet mötte finländska politiska journalister på tisdagen. Då talade han ut om den säkerhetspolitiska sitsen.

Han gjorde sig till tolk för osäkerheten samtidigt som han rörde om i den inrikespolitiska grytan.

Helme kunde till och med tolkas som att Estland befarar att Nato faller samman och man måste söka alternativ till medlemskapet.

En äldre man håller två fingrar i luften.
Estlands inrikesminister Mart Helme rörde om i den inrikespolitiska grytan i Estland med sina uttalanden om Nato. En äldre man håller två fingrar i luften. Bild: imago images / Scanpix/ All Over Press Mart Helme,Estland,politiker

Estniska politiker dementerar och bortförklarar

Nato-medlemskapet är känsligt i Estland. Landets ledande politiker har strömmat till för att dementera och förklara bort Helmes uttalanden.

Nato är fortfarande det viktigaste och enda alternativet för Estland, konstaterar de övriga regeringspartierna som inte förstår inrikesministerns agerande.

Många oppositionspolitiker är mer rakt på sak. De kräver Helmes avgång. Hans uttalande anses vara dumt och osakkunnigt.

Helme: "Bara kommunikationsproblem"

Somliga anser det till och med vara avsiktigt kaosspridande, som inte gynnar Estlands säkerhet, utan enbart gläder Kreml.

Helme själv förklarar händelserna med att det handlar om ett kommunikationsproblem. Till tidningen Postimees säger han att han uttryckte sig otydligt och delvis felaktigt.

Enligt Helme pågår inte några konkreta förhandlingar om en plan B, med alternativ till Nato-medlemskap. Men oron är gemensam för Baltikum, Polen, Finland och andra grannländer, förklarar han.

Säkerhetsexpert: Nato viktigast, komplement utan spänning

- Det finns inget annat alternativ än Nato och USA för de baltiska länderna, möjligen något som kan komplettera, säger Kristi Raik. Hon är ledande tänktanksforskare på säkerhetspolitikens område i Estland.

För små länder är de stora institutionerna alltid en bättre vän än bilaterala avtal. Där finns inte samma stabilitet och säkerhet som Nato kan ge.

- Det första målet för de baltiska länderna och hela Europa borde ändå vara att minska spänningen och inte öka den med dylika uttalanden, säger Kristi Raik.

En kvinna fotad från sidan.
Kristi Raik är ledande estnisk tänktanksforskare på säkerhetspolitikens område. En kvinna fotad från sidan. Bild: imago images / Scanpix/ All Over Press säkerhetspolitik,Estland

Frankrike allt viktigare

Alla europeiska länder funderar på vilket samarbete de kan ha med varandra vid sidan av Nato.

Estland och Frankrike har till exempel haft ett livligt samarbete de senaste åren.

- Det verkar klokt speciellt nu när Storbritannien lämnar EU. Efter Brexit blir Frankrike Europas mäktigaste militärmakt, påpekar Kristi Raik.

Därför har det betydelse att det var Frankrikes president Emmanuel Macron som inledde den senaste rundan av Nato-debatten. Han talade om Nato som en hjärndöd organisation. Det väckte debatt.

Emmanuel Macron 5.11.2019
Macron väckte debatt när han kallade Nato en hjärndöd organisation. Emmanuel Macron 5.11.2019 Bild: EPA-EFE/HECTOR RETAMAL / POOL Emmanuel Macron,Frankrike

Macron pekade på oenighet om USA

President Macron ökade med sin intervju oron, och förde fram att det verkligen finns olika åsikter mellan de europeiska länderna om vilken betydelse det transatlantiska samarbetet ska ha i framtiden.

I Baltikum betonar man utan vidare ett möjligast tätt samarbete med USA, även om man också tänker på kompletteringar och tillägg, men banden ska vara nära.

- Frankrike tycks ha en annan åsikt med sitt tal om en europeisk strategisk suveränitet, säger Kristi Raik.

Macron tycks se ett EU-försvarssamarbete som ett alternativ till Nato. Men det finns inte något sådant beslut eller ens önskan från de övriga länderna i det europeiska samarbetet.

Twitterpresidenten ger mest oro

Den största källan till osäkerheten just nu är ändå president Donald Trump. Det är extra ironiskt, när just han borde garantera tryggheten för till exempel de baltiska länderna, anser Kristi Raik.

- När det gäller kraft och närvaro har Nato ökat, speciellt i Baltikum och Polen. Avskräckningskapaciteten har reellt ökat, förklarar Kristi Raik.

Osäkerheten kommer enbart av de politiska buden som är motstridiga, förvirrande. De skapar frågor om hur Nato i en riktig krissituation skulle agera.

- De senaste åren har osäkerheten personifierats i en person, presidenten för USA. En tweet kan betyda så mycket. Så det är nog bra att alla tänker på alternativen, säger Kristi Raik.

Nordiskt samarbete svårare utan Natomedlemskap

När sovjetrepubliken Estland år 1991 utropade sig självständigt hoppades många på militärt stöd från de nordiska länderna mot Ryssland.

Norden var inte speciellt villigt till det. Frågan är inte längre så aktuell när Estland blev Nato-medlem men inte Sverige och Finland.

Sverige och Finland har numera ett eget livligt militärt samarbete med långtgående gemensamma planer och anskaffningar. Men det är ett alternativ till Nato, i stället för medlemskap. Där har Estland inte så mycket att göra.

Däremot har de baltiska länderna alltid ansett att hela Norden borde vara med i Nato. Det skulle öka Estlands säkerhet om grannlandet i norr var med i samma militärallians.

Finland och Sverige är ändå med i Natos partnerskapsprogram, ganska nära ett medlemskap, och satsar numera på sitt försvar.

Ranskan merijalkaväen sotilaita Nato Trident Juncture 18 -harjoituksessa Bynesetissä, Trondheimissa, Norjassa.
Franska soldater i Trondheim under Natos Trident Juncture 18-övning. Ranskan merijalkaväen sotilaita Nato Trident Juncture 18 -harjoituksessa Bynesetissä, Trondheimissa, Norjassa. Bild: Jani Saikko / Yle Nato,militär,Marinkår,Frankrike,Norge,Trondheim,manövrer,Trident Juncture

Det handlar hela tiden om Ryssland, men också USA

Efter att USA övergav sina kurdiska kontakter i Syrien har många ögon öppnats för att USA kanske inte är den trofasta partner som man vill tro.

Gamla allianser kan snabbt upplösas. Många anser det upprörande hur USA har uppfört sig mot Ukraina och den nya presidenten där.

Det rullas upp just nu i förhören kring en riksrättsprocess mot presidenten. Det handlar om hur president Trumps politiska - eller rentav privata - intressen har gått förbi de diplomatiska kanalerna.

- Det är ett varnande exempel. Det väcker frågan om hurudant det USA är, som Estland nu samarbetar med, formulerar sig Kristi Raik när hon möter de finländska politiska journalisterna.

USA:s president Donald Trump på Natos toppmöte.
Trumps nyckfullhet är en källa till oro för Estland. USA:s president Donald Trump på Natos toppmöte. Bild: CHRISTIAN BRUNA Nato,toppmöten,Donald Trump

Kinas uppgång kan inte glömmas

Mart Helme beklagade sig i tisdags över att USA bara talar om Kina hela tiden. Men det finns det fog för, anser Kristi Raik.

- En mycket snabb förändring är på gång när det gäller Kina. Deras uppgång är ofattbart snabb när man ser på tillväxtsiffror i ekonomin och expansionen över hela världen.

Kinas påtryckningar och närvaro i den europeiska politiken, det är framtidens stora hotbild, anser Kristi Raik.

Det finns en fara att Kina bygger sig stark i Europas politik. Det kan ske innan EU hinner fatta några beslut om hur den kinesiska frammarschen ska bemötas, säger Kristi Raik.

Kina viktigt för transatlantiska förbindelsen

Man borde agera snabbt och slå fast gränserna för hur stor Kinas påverkning får bli, innan det stör våra intressen, säger Kristi Raik.

Enligt henne är det osäkert om USA och Europa kan skapa en gemensam åsikt. Men det är viktigt för det transatlantiska förhållandet mellan EU och USA, och kunde ge en ny bas att stå på.

Men det kan misslyckas. Då finns ytterligare en risk att USA minskar sin närvaro och vänder sitt intresse från Europa, varnar Kristi Raik.

Artikeln har uppdaterats kl 12.58.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes