Hoppa till huvudinnehåll

Stora skillnader i tillgången på behöriga lärare i Svenskfinland - läget är bäst i Österbotten och sämst i Nyland, visar utredning

En rad med pulpeter i ett klassrum.
I Nyland är endast drygt 50 procent av specialklasslärarna behöriga. En rad med pulpeter i ett klassrum. Bild: Amanda Vikman/Yle Pulpet,skola

De regionala skillnaderna i skolornas tillgång till behöriga lärare var betydande i Svenskfinland, enligt Finlands svenska lärarförbund FSL:s rapport. Behovet av mera behöriga lärare är fortsättningsvis stort i Nyland.

Österbotten har den största andelen behöriga lärare. 95 procent av alla lärare i Österbotten är behöriga, medan motsvarande siffra i Nyland är 83 procent.

Andelen behöriga lärare är störst i Österbotten och lägst i Nyland.
Andelen behöriga lärare är störst i Österbotten och lägst i Nyland.

- Vi får se om behörighetssituationen i Nyland blir bättre när de första klasslärarna blir färdiga från Helsingfors universitet. En annan utmaning är att det är dyrt att bo i huvudstadsregionen, men lönen är den samma, säger Christer Holmlund som är förbundsordförande för FSL.

I Nyland råder alltså den största bristen på behöriga lärare, men också i Österbotten är lärarbehovet relativt stort.

Det här beror inte på bristen på behöriga lärare, utan på att det kontinuerliga behovet av lärare i allmänhet är större i Österbotten, än i exempelvis Egentliga Finland.

I rapporten kartlades behörighetsgraden bland klasslärarna, speciallärarna, ämneslärarna och specialklasslärarna i Svenskfinland och på Åland.

Bara hälften av specialklasslärarna i Nyland och Egentliga Finland är behöriga

Mellan olika lärarkategorier finns det också skillnader. Medan 90 procent av alla ämneslärare behöriga, så är endast 71 procent av speciallärarna det.

I Nyland är endast drygt 50 procent av specialklasslärarna behöriga. Situationen i Egentliga Finland är inte bättre, där är också bara varannan specialklasslärare behörig.

Det finns däremot tillräckligt med studeranden som blir behöriga att jobba som specialklasslärare.

- Det verkar som att de föredrar att jobba som speciallärare eller vanlig klasslärare, berättar Holmlund.

FSL:s ordförande Christer Holmlund
Christer Holmlund är förbundsordförande för FSL. FSL:s ordförande Christer Holmlund Bild: FSL Finlands svenska lärarförbund,christer holmlund

Lotta Grönlund jobbar som speciallärare i Borgaregatans skola i Vasa. I skolan finns det två specialklasslärare, en heltidsanställd speciallärare och en speciallärare som jobbar 16 timmar i veckan.

- Att organisera arbetet kan ändå vara svårt, eftersom speciallärarnas arbete organiseras utgående från alla elevers scheman. Att få ihop alla dem och täcka elevernas behov kan vara en ganska stor utmaning, berättar hon.

Fritjof Sahlström är dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Han tror inte att behovet av behöriga speciallärare har ökat.

- Behörighetssiffrorna är alldeles för låga, de borde vara mycket högre. Men de har nog varit lika låga en längre tid, nu får vi bara syn på dem.

Bristen på ämneslärare oroväckande

Av alla klasslärare som var med i undersökningen var 89 procent behöriga, men en del av dem var tjänstlediga. Av de klasslärare som var i tjänst när forskningen gjordes var 92 procent behöriga.

När det kommer till behöriga ämneslärare är bristen störst bland matematik-, fysik-, kemilärare, lärare i konst- och färdighetsämnen samt elev- och studiehandledare. Rapporten drar slutsatsen att det är svårare att hitta behörig personal till de här tjänsterna.

Holmlund vill också poängtera behovet av behöriga ämneslärare.

- Det har talats mycket om behovet av klasslärare, men behovet av behöriga ämneslärare diskuteras inte tillräckligt.

- Det är till exempel väldigt viktigt med behöriga matematiklärare, eftersom ämnet spelar en allt större roll när man ska söka till en högskola eller ett universitet.

Det har talats mycket om behovet av klasslärare, men behovet av behöriga ämneslärare diskuteras inte tillräckligt― Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL

En annan slutsats som dras i rapporten är att södra Finland antingen har mindre tillgång till behörig personal, eller inte lyckas lika bra med rekryteringen av behörig personal till lediga tjänster och vikariat som resten av Svenskfinland.

Hur lärarsituationen i Svenskfinland har utvecklats de senaste åren är svårt att säga. Därför efterlyser Holmlund ett lärarregister som skulle ge en helhetsbild av den.

- Vi behöver ett register för att få en faktabas som vi kan utgå ifrån i våra diskussioner.

Artikeln har uppdaterats klockan 16.07 med kommentarer av Christer Holmlund, Lotta Grönlund och Fritjof Sahlström.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes