Hoppa till huvudinnehåll

"Det var kaos när jag kom hit" – Men: Efter några månader som chef för psykiatrin i Vasa ser Mirja Remes att det ljusnar

Mirja Remes, direktör för psykiatrin vid Vasa sjukvårdsdistrikt.
Mirja Remes trivs med sitt nya jobb som ansvarsområdeschef för psykiatrin. Arbetet är omväxlande och sjukvårdsdistriktet ett stort och utmanande fält att jobba inom. Mirja Remes, direktör för psykiatrin vid Vasa sjukvårdsdistrikt. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa centralsjukhus,psykiatri,Mirja Remes

Kön av patienter är för lång och inte minst ungdomar tvingas vänta för länge på vård. Det är Mirja Remes största bekymmer.

Men några månader in i arbetet som ny ansvarsområdeschef för psykiatrin vid Vasa centralsjukhus har hon fått ordning på mycket av det kaos som rådde då hon kom.

Mirja Remes, 61, sätter sig vid datorn i sitt arbetsrum och klickar fram dagens siffror.

Det oroar henne att nästan alla patienter tvingas vänta för länge från det att de har fått sin remiss tills det att de får träffa en läkare vid den psykiatriska polikliniken.

Den sista siffran får nog ses som en riktig bottennotering

Just nu får barn i medeltal vänta 14 dagar, unga 18 dagar och vuxna 61 dagar.

- Den sista siffran får nog ses som en riktig bottennotering, säger Remes med en suck.

Ändå är det de ungas situation som bekymrar henne mest och hon söker med ljus och lykta efter en läkare som skulle ha kunskap, vilja och beredskap att jobba med just ungdomar.

- Den här väntetiden är för lång, barn och unga skulle behöva få bättre vård och snabbare. Om man har svåra problem eller är sjuk för länge så kan det i en del fall faktiskt vara för sent, säger Remes.

Läkarbristen en stor utmaning

Läkarbristen ja. Den går långt tillbaka i tiden vid Roparnäs sjukhus och Mirja Remes var väl medveten om den då hon antog utmaningen och flyttade till Vasa från ett jobb som överläkare i Kemi.

- Där kunde vi ta emot patienterna betydligt snabbare än här. Men det här sjukvårdsdistriktet är också större än det jag kom ifrån. Och läkarbristen är svårare här.

Jag trodde att det skulle vara lättare att locka hit läkare än vad det har visat sig vara.

Remes inledde arbetet i Vasa den första augusti. Sedan dess har hon redan hunnit revidera sin uppfattning om situationen i Vasa.

- Jag trodde att det skulle vara lättare att locka hit läkare än vad det har visat sig vara. Vasas läge ute på västkusten ligger långt från de största städerna både i söder och norr och unga läkare stannar gärna i de större städerna.

Samtidigt står det klart att Remes inte räds utmaningar.

Det svenska språket till exempel, det såg hon inte som något hinder för att ta emot jobbet i Vasa. Trots att hon inte använt sin svenska över huvud taget sedan hon tog studenten på 1970-talet.

- Jag tänker att den här hjärngymnastiken det innebär att börja tala svenska kan förhindra att jag får demens på äldre dar.

Roparnäs sjukhus, C-huset.
Här på sjukhusområdet i Roparnäs jobbar Remes. Om några år då det nya H-huset i Sandviken blir klart flyttar psykiatrin dit. Roparnäs sjukhus, C-huset. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa sjukvårdsdistrikt,psykiatri,Österbotten,Roparnäs sjukhus

Läkare från Sverige på väg

Och kan hon så kan också andra läkare, resonerar Remes.

Språkkraven ses som ett hinder av många läkare som potentiellt vore intresserade av jobb i Vasa, men Remes gör sitt bästa för att övertyga dem om att det går att lära sig.

- Vi har språklärare i huset som lär ut svenska till finskspråkiga. Och i vår får läraren lära ut finska till några läkare som kommer hit från Sverige. Det fungerar faktiskt också fint eftersom det ofta finns sjukskötare på plats som kan hjälpa med det andra inhemska.

Jag kan se att det ljusnar

Tre läkare ser nu ut att vara på väg från Sverige efter årsskiftet.

- Jag kan se att det ljusnar, läkarbristen kommer att lätta i vår.

Att det går bättre med rekryteringen bekräftas av Christian Kantola, tf chefsöverläkare vid Vasa centralsjukhus.

- Jag delar Mirjas uppfattning om att vi är på väg åt rätt håll. Det är inte bara läkare från Sverige på väg. Från olika håll i landet finns fler som visar intresse och det kommer förfrågningar igen, säger Kantola.

Under tiden får man verksamheten att gå runt med vikarier och köptjänster, eller så kallade hyrläkare. Endast tre av 17 läkartjänster inom vuxenpsykiatrin är besatta med egna, fast anställda läkare.

Ingen ledning blev till kaos

Enligt Kantola har psykiatrin fått en bra chef och god ledare i Mirja Remes.

Det behövs också, eftersom den tidigare direktören Juha Kemppinen i våras sade upp sig efter endast ett år på posten.

Kemppinen hänvisade bland annat till att de förändringar han velat göra blev omöjliga att genomföra då förtroende från personalen saknades.

Det var kaos när jag kom hit.

Då Mirja Remes anlände till Vasa några månader senare var det mesta upp och ner.

- Det var kaos när jag kom hit. Och det tar tid innan allt blir bra igen.

Vilka är dina nycklar, hur vill du jobba för att det ska bli bra igen?

- Jag tänker att det bästa sättet är att vara mänsklig och låta andra vara mänskliga. Mitt jobb är att se till att alla andra kan jobba och andas. Det är också viktigt att allas åsikter får höras, vi måste göra det här tillsammans.

Drömmer om att kunna ta emot direkt

Men det är lång väg kvar att gå. Det vet Remes. Hon kommer tillbaka till det som är hennes största huvudvärk, klienternas väntan på vård.

- Vårdkön bekymrar mig massor, och det är den fråga jag behöver jobba med just nu. Först när vi har raderat kön kan jag andas lättare.

För att åstadkomma det är hon beredd att ta in extra läkare och det har hon även fått grönt ljus för.

Man ska inte behöva vänta en månad när man mår väldigt dåligt.

Efter det är drömmen att kunna nå en så stabil grund med egna läkare att man kan driva poliklinikverksamheten utan att patienterna först behöver besöka HVC för en remiss.

- Jag hoppas att vi i framtiden ska kunna erbjuda besök på polikliniken utan remiss, men det kräver att vi får alla läkartjänster besatta. Man ska inte behöva vänta en månad när man mår väldigt dåligt.

Att kunna hjälpa patienter i tid skulle samtidigt göra de anställda gott, säger Remes. Både läkare och vårdare behöver ha en rimlig arbetsbörda samtidigt som de behöver få känna att de gör ett bra jobb.

Mirja Remes, direktör för psykiatrin vid Vasa sjukvårdsdistrikt.
Att ungdomar kan få vänta flera veckor på att få träffa läkare bekymrar Mirja Remes. Så borde det inte vara, säger hon, men så är det tyvärr på många håll i landet. Mirja Remes, direktör för psykiatrin vid Vasa sjukvårdsdistrikt. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa centralsjukhus,psykiatri,Mirja Remes

- Alla som jobbar här tycker att det är svårt med den långa kön. Men vill man hjälpa psykiatriska patienter behöver man ge minst en timme tid per patient. Då bör man inte träffa fler än fyra till sex patienter per dag om krafterna ska räcka till.

Att det från flera medlemskommuner i sjukvårdsdistriktet hörs krav på att sänka kostnadsnivån har också nått Remes öron. Satsa istället för att spara, är hennes råd.

- Om vi fick anställa fler sjukskötare så skulle inte kön vara såhär lång. Rätt ofta kunde en vuxen patient få hjälp av en skötare som kan inleda vården.

- Om man satsade på fler vårdare så skulle man spara pengar i framtiden. Patienternas situation skulle inte behöva försämras medan de står i kö, istället klarar de sig med kortare sjukskrivningar eller kan vara kvar på sina jobb.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten