Hoppa till huvudinnehåll

Sex år efter revolutionen Euromajdan protesterar ukrainarna igen - de misstänker att presidenten ger efter för Ryssland

En grupp unga personer står lutade över ett arbetsbord och diskuterar.
Aktivisterna vill att president Volodymyr Zelenskyj ska lyssna på dem. En grupp unga personer står lutade över ett arbetsbord och diskuterar. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Ukraina

Det är nu sex år sedan revolutionen ”Euromajdan” inleddes i Ukraina och minneshögtider hålls runt om i landet. De präglas av sorg på grund av kriget.

Vid universitetet för järnvägstransport i staden Dnipro i östra Ukraina diskuterar en grupp unga män kriget.

- Så länge vi studerar blir vi inte inkallade, men då vi är klara med studierna kan vad som helst hända, säger Daniil Bizjko.

En grupp studerande står och diskuterar på trappan till en byggnad.
Studerande vid järnvägsuniversitetet diskuterar politik. En grupp studerande står och diskuterar på trappan till en byggnad. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Ukraina

Inte minst med tanke på sin egen framtid är de studerande intresserade av vilka beslut president Volodymyr Zelenskyj kan tänkas fatta. De hoppas striderna och lidandet ska ta slut, men vågar inte tro på någon snabb lösning.

Fredssträvanden väcker misstro

Den nionde december möts fyra statsledare i Paris. De fyra är den så kallade Normandie-kvartetten: Ukrainas Volodymyr Zelenskyj, Rysslands Vladimir Putin, Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron.

Avsikten med mötet är att få igång en fredsprocess.

Under sin valkampanj i våras lovade Volodymyr Zelenkyj få slut på kriget i östra Ukraina och ta hem alla krigsfångar. Nu när han försöker hitta en plan för fred är ukrainarna både hoppfulla och misstänksamma.

Hoppfulla därför att alla vill se ett slut på kriget som redan har pågått i fem och ett halvt år, krävt 13 000 människors liv och fört otaliga människor på flykt.

Misstänksamma därför att de tror att en slug veteranpolitiker som Rysslands Vladimir Putin kan få en politisk novis som Zelenskyj på fall.

En ny proteströrelse har uppstått

I hela Ukraina protesterar nu aktivister mot det de kallar en kapitulation. Än så länge är protesterna inte särskilt omfattande, men de verkar locka allt flera för varje vecka som går.

I staden Dnipro som ligger cirka tvåhundra kilometer från den så kallade kontaktlinjen, alltså den linje där strider pågår har aktivisterna slagit läger i en byggnad alldeles intill regionadministrationen.

På fasaden hänger banderoller med uppmaningar att inte kapitulera. Vid ingången surrar en generator i en container. Elströmmen är nämligen avstängd.

Alekandr Sobol är krigsveteran och numera också aktivist. Han säger att de som nu protesterar mot Zelenskyjs politik inte planerar några om helt aggressiva åtgärder. Men de tiger heller inte.

Porträtt på Alekandr Sobol.
Aleksandr Sobol anser att man inte får blir medgörlig. Porträtt på Alekandr Sobol. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Ukraina

- Vi vill få vår röst hörd och hoppas presidenten inser att vi inte går med på någon kapitulation.

Med kapitulation avser han att Zelenskyj inte tillräckligt starkt hävdar Ukrainas intressen utan ger efter för påtryckningar från Moskva.

Inget hållbart eldupphör

Utan kompromisser är förhandlingsresultat inte möjliga, men Aleksandr Sobol anser att man aldrig får bli för medgörlig. Eftersom han själv har varit ute i kriget säger han sig ha goda kontakter till trupperna vid kontaktlinjen.

Därför oroar tillbakadragandet av soldater Sobol. Han har hört att striderna har fortsatt trots löften om eldupphör.

Ett av villkoren för att Ukraina skulle dra bort sina styrkor från tre orter i östra Ukraina, Zolote, Petrivske och Stantsija Luhanska, var att där inte skulle förekomma skottlossning under sju dagar i följd.

Ukraina vill åter knyta Donbass till Kiev

I Stantsija Luhanska öppnades tidigare den här veckan en bro om varit stängd i flera år. Det här innebär en stor lättnad för invånare i trakten.

President Zelenskyj var på plats vid öppningsceremonin. Han konstaterade då att striderna har fortsatt och beklagade att det inte finns några sanktioner att tillämpa mot dem om bryter mot löften om eldupphör.

Zeleskyjs mål är att kunna ordna lokal- och regionalval i det krigsdrabbade området. Val enligt ukrainska lagar. Det skulle ske enligt den såkallade Steinmeier-planen.

Men för tillfället har Ukraina överhuvudtaget inget att göra öster om frontlinjen. Därför är det mycket svårt att se hur något val kan vara möjligt inom en överskådlig framtid.

Motsättningarna och hatet är starkt

Minst en och en halv miljon människor har lämnat sina hem i krigsområdet och flytt till de västra delarna av Ukraina. Till dem hör också Aleksandr Sobol.

Han vet att en eventuell återförening blir oerhört svår. Kriget, alla förlorade liv och propagandan har lett till hat mellan människor i regionen.

Därför ogillar han president Zelenskyjs tankar om att inleda en försoningsprocess. Han tycker att det är en utopi. Man kan inte bara öppna gränser och tvinga fram försoning.

- Ska vi dessutom betala för att bygga upp en region som Ryssland har förstört? Det är också att kapitulera, säger Sobol.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes