Hoppa till huvudinnehåll

Då spriten flödade i Finland trots totalförbud

Berättelsen om spritkungen Hjalmar Mäkeläs
uppgång och fall

Lönnkrogar, gömda spritkanistrar och eldstrider ute till havs. Förbudslagen, som trädde i kraft för hundra år sedan stiftades för att finländarna skulle sluta dricka. Men det gick tvärtom. En del gjorde stora pengar på spritsmugglingen.

I slutet av 1920-talet flyttar en färgstark person till Korpo i Åbolands skärgård. Han är stadsbo, talar enbart finska och är dålig på att räkna. Men han blir rik tack vare spritsmugglingen.

Den till en början fattiga muraren Hjalmar Mäkelä är spritkung i Korpo under en tid då spritlagarna är stränga. Men trots hans stora framgångar drabbas han också av stora tragedier.

Här kan du lyssna på en poddserie om Hjalmar Mäkelä och spritsmugglingen.

Men hur kom det sig att människor som Hjalmar Mäkelä lyckas göra så mycket pengar under förbudstiden?

Ett äldre svartvitt fotografi där flera personer står bredvid en spritsläde av trä.
Hjalmar Mäkeläs spritsläde. Den hittades i vassen på 1990-talet. Ett äldre svartvitt fotografi där flera personer står bredvid en spritsläde av trä. Bild: Skärimuseet i Korpo / Nora Engström/Yle Korpo, Pargas,Förbudet mot alkohol i Finland,spritkungen som blev ett vrak

Från och med juni 1919 är det slut på drickandet av öl och vin, för att inte tala om brännvin. Under förbudstiden är det förbjudet att sälja, importera, tillverka och förvara över tvåprocentig alkohol. Undantaget är sprit som används som medicin eller i forskningssyfte.

En konfiskerad spritlast.

Nu blir finländarna ett nyktert folk! Eller ...?

Inom nykterhetsrörelsen är glädjen stor då man tror att finländarna ska leva sunt och nyktert. Men riktigt så går det inte.

Trots de stränga lagarna dricker finländarna som aldrig förr och den 96 procentiga spriten formligen forsar in i landet.

En svartvit bild på ett festande sällskap vid ett bord under förbudslagen.
Ett glatt sällskap under förbudstiden. En svartvit bild på ett festande sällskap vid ett bord under förbudslagen. Bild: Helsingfors stadsmuseum / Rosenberg Harald ? Förbudet mot alkohol i Finland,spritkungen som blev ett vrak

Driftiga smugglare gnider sina händer. Det här blir en guldålder för spritsmugglingen i skärgården.

- Polisen och tullen var inte förberedda. Företagsamma människor, som Hjalmar Mäkelä, inledde spritsmugglingen i ett tidigt skede. Han flyttade till Korpo för han tyckte att det var lämpligt då han skulle få in sprit från fartyg ute på Östersjön, och in till Åbo och Åbotrakten, berättar Gustav Wickström.

Han har tillbringat sina somrar i Korpo sedan 1950-talet och har intervjuat flera ortsbor om spritsmugglingen under förbudstiden.

Nu jobbar han med en bok om spritsmugglingen i Åbolands skärgård.

Värdet på en spritlast kunde motsvara en årslön för en skärgårdsbo.

- Man kunde betala fyra mark litern för den 96 procentiga spriten på Östersjön, och man kunde få 40 mark litern om man fick den upp på land och förd till Jyväskylä eller Lahtis, berättar Wickström.

Om en stuga fick plåttak och eller om man fick en symaskin, då visste man varifrån pengarna hade kommit― Torgils Bäckman.

Men för att Hjalmar Mäkelä ska lyckas, behövs hjälpredor som kan navigera bland kobbar och skär i stormiga vatten.

- Hjalmar Mäkelä fick hjälp av ortsbor för spritsmugglingen, berättar Torgils Bäckman, guide på Skärimuseet i Korpo.

- Han hade hjälpredor som hjälpte honom, och det gjorde ju också att levnadsstandarden höjdes i Korpo. Så om en stuga fick plåttak, och man fick en symaskin, då visste man varifrån pengarna kommit, berättar Bäckman.

Profilbild på Torgils Bäckman.
Torgils Bäckman berättar att den som plötsligt hade mera pengar att röra sig med sysslade med smuggling. Profilbild på Torgils Bäckman. Bild: Yle/Nora Engström Korpo, Pargas,Förbudet mot alkohol i Finland,torgils bäckman

Fortfarande en känslig fråga i skärgården

Under förbudstiden smugglas miljontals liter sprit in i landet.

Stora fartyg väntar på internationella vatten med sina spritlaster, som hämtas av smugglarna i spritkanistrar.

Smugglarna har snabba båtar och gasar ofta undan lagens långa arm. Polisen och tullen har till en början klumpiga, långsamma båtar.

Konfiskerad sprit i Norra hamnen i Helsingfors år 1924.

För en del skärgårdsbor är smugglingen fortfarande en känslig fråga.

- Korpoborna talar relativt öppet om Mäkelä i dag. Men släktingar till dem som var med och hjälpte honom, för dem är det kanske lite mer känsligt.

Enligt Wickström hade Mäkelä mellan fem och tio män som hjälpte till med transporterna.

- En del av släktingarna talar om det, och kan till och med vara lite stolta. Men sedan finns det andra som ogärna vill tala om att deras fäder har varit med om det. De vill inte kommentera det överhuvudtaget, berättar Wickström.

"En del av dem talar om det och kan till och med vara lite stolta. Men sedan finns det andra som ogärna vill tala om att deras fäder har varit med om det. De vill inte kommentera det överhuvudtaget", säger Gustav Wickström.

Vem var kungen i Korpo?

Hjalmar Mäkelä föds i Masku nära Åbo år 1891.

Han kommer från anspråkslösa förhållanden, jobbar som murare och deltar i inbördeskriget på de rödas sida som 25-åring.

Till en början bor han i Raunistula nära Åbo centrum. Han är gift och har två barn, en flicka och en pojke.

Gata i Åbostadsdelen Lonttis.
Raunistula finns nära Åbo centrum. Gata i Åbostadsdelen Lonttis. Bild: Yle/Linus Hoffman Raunistula,trähus,trähuskvarter,träbyggnader,Åbo,småhusområden

I dag är Raunistula ett eftertraktat trähusområde. Färgglada trähus kantar krokiga sandvägar och branta backar, och man kan känna doften av basturök och blommande i kvarteren.

Under Hjalmars tid har Raunistula ett dåligt rykte. Spritlangare och prostituerade vandrar längs sandvägarna.

Det sägs att då man får sitt första knytnävsslag - då har man hittat fram.

- Det är i Raunistula som Mäkelä inleder sin karriär som spritsmugglare, berättar Gustav Wickström.

Tvillingbröder Hjalmari och Ilmari Mäkelä sitter vid ett bord på ett svartvit fotografi.
Hjalmar och Ilmari - lika som två bär. Tvillingbröder Hjalmari och Ilmari Mäkelä sitter vid ett bord på ett svartvit fotografi. Bild: Yle/Johanna Ventus Korpo, Pargas,hjalmar mäkelä

Hjalmar Mäkelä hade också en tvillingbror, Ilmari. Även Ilmari smugglar sprit. Anekdoterna om dem är många.

- De var enäggstvillingar och de lär ha hittat på en massa pojkstreck. Det berättas bland annat om en cykeltävling från Åbo till Salo. Det var Ilmari som startade och Hjalmar som kom i mål som etta. Hur det nu sedan kom sig, skrockar Torgils Bäckman.

Kungen Mäkelä bygger en spritborg

Regelbundet packar Hjalmar Mäkelä sin stora svarta läderväska med alla sina pengar från spritsmugglingen. Med den åker han in till banken i Åbo. Det sägs att han under sina glansdagar räknar pengarna i buntar, inte i sedlar.

Spritkanistrar från förbudstiden.

I början av 1930-talet brinner hans hus i Korpo ner. Huset står i kyrkbyn och i den har Hjalmar öppnat en affär, en kuliss för spritsmugglingen. Men han verkar inte fälla några tårar på grund av branden.

- Då man kom för att släcka huset lär Hjalmar ha suttit i trädgården och sagt att låt brinna bara, jag har andra planer, berättar Torgils Bäckman.

Det hade han minsann.

År 1935 står det nya huset klart. Hjalmars spritborg dominerar vyn i kyrkbyn än i dag.

Det sägs att Hjalmar Mäkeläs spritborg ska vara en meter längre än anrika Korpo gård, den rosa herrgårdsbyggnaden i sten som står granne till Hjalmars hus.

"Han hade mycket pengar och han ville visa det på något sätt. Han tänkte att han också ska ha en stor fin byggnad i kyrkbyn, som ett yttre tecken på hans rikedom och makt."

Hjalmar Mäkelä är också en stor cykelentusiast och bygger en velodrom utanför sitt hus. På 1930-talet står lilla Korpo värd för några cykeltävlingar.

- Han var nog på något sätt en fräck och frän uppkomling. Han hade mycket pengar och han ville visa det på något sätt. Han tänkte att han också ska ha en stor fin byggnad i kyrkbyn, som ett yttre tecken på hans rikedom och makt. Inte vet jag om han behövde alla de där rummen, men det var en symbol för kungen Mäkelä, berättar Gustav Wickström.

Då smugglarna lurade tullarna så tänkte man att ”jaha, det var en rackare som lyckades lura tullarna och polisen!”― Gustav Wickström

Sympatierna låg på smugglarnas sida

Många skärgårdsbor sympatiserade med smugglarna och var mot förbudslagen. De ansåg att smugglarna inte gjorde något fel.

- Då smugglarna lurade tullen så tänkte man att ”jaha, det var en rackare som lyckades lura tullen och polisen!” Så det var en stor förståelse för smugglingen och det var allmänt accepterat.

En vitrin med föremål som tillhörde spritsmugglaren Hjalmar Mäkelä. I vitrinen finns bland annat hans plånbok, pass och spritkort.
Hjalmars egendom på Skärimuseet i Korpo. En vitrin med föremål som tillhörde spritsmugglaren Hjalmar Mäkelä. I vitrinen finns bland annat hans plånbok, pass och spritkort. Bild: Yle/Nora Engström Korpo, Pargas,Förbudet mot alkohol i Finland,spritkungen som blev ett vrak

Men spritsmugglingen var också annat än gentlemannasmugglare som lekte en fartfylld katt och råtta lek med myndigheterna mellan kobbar och skär, då regnet piskade ner och vinden ven.

Förbudstiden var en hård och mycket våldsam tid i det unga Finland.

Totalt dog 43 poliser under förbudstiden. Många finländare skadades eller dog som resultat av fyllebråk.

- De här smugglarna kunde kringgå myndigheterna på olika sätt. De härskade över omgivningen med hjälp av mutor och hot om våld. Och vid behov - med våld, berättar Gustav Wickström.

Allt fler vill slopa förbudslagen

I början av 1930-talet höjs rösterna mot förbudslagen. Den har inte haft den effekt man önskat.

1931 röstade finländarna för att slopa förbudslagen.

I slutet av år 1931 ordnas en folkomröstning om förbudslagen. Valdeltagandet var lågt, 44,4 procent, men en stor majoritet var emot förbudslagen.

Drygt 70 procent av de som röstade ville slopa lagen och våren 1932 öppnar de första Alkoaffärerna sina dörrar.

Köerna var långa då Alko öppnade sina dörrar 1932. Här ett exempel från Berggatan i Helsingfors.

Hjalmar Mäkelä drabbas av den största av sorger

Trots att förbudslagen slopas fortsätter spritsmugglingen. Men så småningom går det allt sämre för kungen Mäkeläs finanser. Den levnadsglada och rika mannen, som på en gammal svartvit bild så stolt står framför sin spritborg, blir till slut en bruten man.

Sommaren 1943 då fortsättningskriget rasar drabbas han av en stor sorg.

- Hjalmar hade en son som hette Kosti. Kosti var vid fronten under kriget och när han kom hem på permission så sköt han sig. Efter det började det gå nedåt för Hjalmar, säger Torgils Bäckman.

Den drygt 20-åriga Kosti begravs i Korpo. Efter det går det allt sämre för Hjalmar Mäkeläs affärer.

Den stenrika spritsmugglaren, som delade ut julklappar, byggde ortens största hus och en velodrom går i konkurs. I slutet av 1940-talet flyttar han från Korpo tillbaka till Raunistula. Där insjuknar han.

- Han började bli lite konstig och togs i början av 1950-talet in på sinnessjukhuset i Ekenäs, berättar Torgils Bäckman.

Hjalmar Mäkelä dör på sjukhuset.

Men historierna om den stora spritkungen i Korpo lever kvar än i dag.

Stabhuset, ett vittrappat stenhus i tegel i Korpo.
Hjalmars hus står ännu kvar i Korpo kyrkby. I huset finns en restaurang som bär Hjalmars namn. Stabhuset, ett vittrappat stenhus i tegel i Korpo. Bild: Yle/Nora Engström Korpo, Pargas,stabshuset i korpo

Spritsmugglingen är över, men den har ersatts av annan smuggling.

- Nuförtiden kommer inga stora spritkanistrar in utan mindre påsar med tabletter. Det smugglas ju droger i stora mängder. Så på sätt och vis så kan man säga att det här inte är någon försvunnen tid, konstaterar Gustav Wickström.