Hoppa till huvudinnehåll

Får världen en ny stat? Lilla Bougainville har mineraler och en våldsam historia - och röstar nu om självständighet

En kvinna med Bougainflagga på skjortan på torget i Bougainvilles huvudstad Buka
En kvinna med Bougainflagga på skjortan på torget i Bougainvilles huvudstad Buka. En kvinna med Bougainflagga på skjortan på torget i Bougainvilles huvudstad Buka Bild: AFP / Lehtikuva folkomröstningar,Bougainville

Bougainville i Papua Nya Guinea är kanske inte världens mest kända eller centralaste region, men ögruppen kan inom kort bli en egen stat.

I dag lördag ska Bougainvilles kring 200 000 registrerade väljare folkomrösta om självständighet.

‒ Jag har avfyrat många skott för att skydda mitt älskade Bougainville, sade den tidigare rebelledaren Chris Um inför lördagens folkomröstning.

‒ Nu har jag ett sista skott kvar, och det kommer jag att avfyra med en penna då jag röstar för självständighet för Bougainville.

Lång kamp

Sedan den franska upptäcktsresanden, Louis de Bougainville, anlände till den melanesiska arkipelagen för över 200 år sedan har kontrollen över ögruppen, i alla fall officiellt, gått från Tyskland till Australien till FN och sedan till Papua Nya Guinea.

I praktiken hade stora delar av befolkningen i höglandet mycket begränsad kontakt med kolonialmakten och missionärer före slutet av andra världskriget.

Men efter kolonialism, ett svårt självständighetsuppror, och en lång blockad följd av en lång fredsprocess, har nu invånarna på ögruppen slutligen chansen att själva avgöra sin framtid.

Var tionde dog

Självständighetskriget 1988‒1998 krävde uppskattningsvis 20 000 människors liv, det vill säga kring 10 procent av ögruppens dåvarande befolkning.

Människor framför en butik i Bougainvilles huvudstad Buka
En klar majoritet av befolkningen i Bougainville väntas rösta för självständighet Människor framför en butik i Bougainvilles huvudstad Buka Bild: AFP / Lehtikuva Bougainville,folkomröstningar

Merparten av offren dog av sjukdomar under den nästan tio år långa blockaden som Papua Nya Guinea införde mot utbrytarområdet.

År 2001 enades parterna om en fredsprocess som resulterade i ett avtal om utökad autonomi för Bougainville och ett löfte om en icke-bindande folkomröstning om självständighet före 2020.

Fest och försoning

I den gamla huvudstaden Arawa råder det feststämning inför folkomröstningen. Frivilliga delar ut Bougainvilles flagga till alla hushåll, en stor scen har byggts för traditionella dansuppvisningar och grisar slaktas för den kommande festen.

‒ Det känns som jul, säger Arawabon Nancy Tomiets om de planerade festligheterna.

Men såren efter inbördeskriget finns kvar. Inför folkomröstningen, som pågår fram till den 7 december, har gamla fiender deltagit i försoningsritualer där de kramat om varandra och brutit pilar för att visa att konflikten är över.

Tidigare fiender kramar om varandra under en försoningsceremoni i Bougainville
Tidigre gerillasoldater och polismän kramar om varandra för att visa att deras fiendskap är över Tidigare fiender kramar om varandra under en försoningsceremoni i Bougainville Bild: AFP / Lehtikuva Bougainville,försoning

Autonomi eller självständighet

I folkomröstningen väljer invånarna mellan utökad autonomi och full självständighet.

Det finns få ordentliga enkäter inför folkomröstningen, så det är fortsatt möjligt att det blir ett ja till ökad autonomi, men de flesta räknar med att en överväldigande stöd för självständighet.

Om det blir fallet måste resultatet godkännas av Papua Nya Guineas parlament. Och det är inte alls säkert att parlamentet röstar för ett självständigt Bougainville.

I Papua Nya Guinea befarar man att ett ja till självständighet kan bli ett lockande prejudikat för andra regioner i det brokiga landet.

En pick-up med Bougainvilles flagga på flaket för reklam inför folkomröstningen
Bougainvilles flagga syns överallt på gatorna inför folkomröstningen En pick-up med Bougainvilles flagga på flaket för reklam inför folkomröstningen Bild: AFP / Lehtikuva Bougainville,folkomröstningar

Om parlamentet röstar nej finns det en klar risk för att den hittills framgångsrika freds- och försoningsprocessen misslyckas och en konflikt bryter ut.

Men Papua Nya Guinea är samtidigt under press från omvärlden att acceptera resultatet.

Mineraler lockar

Ett nej skulle äventyra relationerna till den ekonomiskt viktiga Australien, och det finns inga garantier för att stormakten Kina inte skulle välja att erkänna Bougainville, över huvudet på Papua Nya Guinea, för att köpa sig mer inflytande i regionen.

Bougainville är intressant för både Kina och Australien på grund av ögruppens mineralrikedomar.

Bouganville har stora koppar- och guldfyndigheter. Fram till självständighetskriget drev gruvjätten Rio Tinto en väldig koppargruva i Bouagainville.

Gruvkonflikt

Självständighetsupproret fick sin början i konflikten mellan gruvbolaget och markägare. Gruvbolaget anklagades för att skövla regnskog och förorena vattendrag i ett väldigt område.

Väldiga massor giftigt avfall från gruvan dumpades både på land och i vattnet. Markägarna krävde kompensationer, och en del av intäkterna från gruvan, men bolaget sade nej.

Rio Tinto anklagas också för att ha anlitat legoknektar för att slå ned upproret. Bolaget ska också ha hjälpt till att uppehålla blockaden mot Bougainville.

Under kriget tvingades Panguna-gruvan till slut att stänga och den har varit stängd sedan dess.

Panguna uppskattas fortfarande innehålla koppar och guld värt flera miljarder euro. Om Bougainville blir självständigt kommer den nya nationen att vara stort behov av intäkter.

För tillfället uppskattas ögruppen endast klara av att skrapa ihop hälften av vad statsbudgeten skulle kräva. Ekonomisk självständighet kan enligt experterna i bästa fall nås om flera år.

Frågan om gruvan ska tas i bruk igen, och i så fall vem som ska driva den, är därför central för Bougainvilles framtid.

Källor: AFP, Reuters, BBC, Guardian

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes