Hoppa till huvudinnehåll

Kan man rädda världen genom att plantera träd? Sex svar på en svår fråga

En massa små granplantor i ett växthus.
Att plantera 2 000 miljarder träd kan vara en utopi, trots att det i teorin är möjligt. Men att det går att rädda världen är inte en utopi. En massa små granplantor i ett växthus. Bild: Yle/Juho Teir Planta,Kristinestad,Dagsmark,Österbotten,Skog,skogsindustri

Träd är trendiga. Den kända youtubaren Mr Beast hade en kampanj för träd och skolelever världen över planterar över 100 miljoner träd. Kan man rädda världen genom att plantera träd? Här får du sex svar på en svår fråga.

Träd suger upp koldioxid från luften. För att bli kvitt en fjärdedel av människornas koldioxidutsläpp borde man plantera 500 miljarder träd. Med den här logiken skulle det krävas 2 000 miljarder träd för att helt nolla utsläppen.

Att plantera 2 000 000 000 000 är en galen uppgift, men i teorin möjlig: en miljon finländska skogsproffs skulle klara av uppgiften på cirka ett halvt år.

Men till frågan. Kan man rädda världen genom att plantera träd?

Svar 1: JA - Om vi endast tänker på koldioxidutsläppen

Träd är det billigaste sättet att suga upp kol från atmosfären. Plantorna skulle kosta runt 540 miljarder euro, vilket är ungefär 10 gånger Finlands årliga budget. Ändå är det här mindre än till exempel USA:s årliga militärkostnader.

Varför har vi ännu inte börjat?

En man som går på en stig i skogen
I stället för pengar blir det problem med utrymme. En man som går på en stig i skogen Bild: YLE webbdoktorn
En miljon finländska skogsproffs skulle klara av uppgiften på cirka ett halvt år

Största delen av all brukningsbar jord används redan nu av människor. Cirka hälften av all isfri markareal är reserverad för husdjur. Städer och annan bebyggelse tar plats.

Det ser värre ut än det är

Forskare har kartlagt ett cirka 900 miljoner hektar stort, lämpligt utrymme för träd, utan att det skulle vara bort från odlingsmark eller bostadsområden. Det räcker till en fjärdedel av målet.

Ett skogsprojekt som skulle täcka alla, alltså nolla, våra utsläpp kräver mer mark än hela Afrikas kontinent, hisnande 3 600 miljoner hektar.

Det finns nog plats på vår jord för nästan 900 miljoner hektar, men vem skulle bestämma vilket område det skulle bli?

Det dröjer tiotals år innan de små plantorna har växt sig tillräckligt stora för att binda koldioxid. Stora träd binder mest.

Metsää Sipoonkorven kansallispuistossa.
Man bör också komma ihåg att trots att man skulle ha både pengar och plats så räddar träden inte oss genast. Metsää Sipoonkorven kansallispuistossa. Bild: Jani Saikko / Yle Sibbo storskogs nationalpark,skogar,träd,Åker,landsbygd,flygbilder,naturen,Finland

Snabbfakta om växthusgaser

Växthusgaserna försvårar återreflekteringen till rymden av solens värmestrålning, vilket medför att klimatet blir varmare.

Kyotoprotokollet gäller sex växthusgaser: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), HFCBföreningar (fluorkolväten),
PFC-föreningar (perfluorkolväten) och svavelhexafluorid (SF6).

Andra viktiga växthusgaser är vattenånga, ozon samt s.k. CFC- och HCFC-föreningar.

Enligt Statistikcentralen var Finlands totala växthusgasutsläpp 56,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2018. Utsläppen ökade med 2 procent jämfört med 2017.

Störst inverkan på ökningen av utsläppen hade den ökade förbrukningen av naturgas och torv. Utsläppen översteg EU:s utsläppskvot med 0,4 miljoner ton CO2-ekv.

Ständigt växande skogar kan inbringa mer pengar än kalhyggen

Svar 2: JA - om vi låter bli att fälla träd

Oj, det är väl lite väl idealistiskt? Inte helt och hållet. Det finns både goda och dåliga nyheter för finländarna. Vi tar de dåliga först!

Skogarna sysselsätter ungefär 140 000 finländare. Skogsindustrins omsättning är runt 46 miljarder euro.

Om vi låter bli att fälla träd får vi inga pengar för dem och ekonomin blir lidande.

Stig genom mossig mark i blandskog i vackert sidoljus
Det gäller att hitta en balans mellan ekonomi och skogens tillväxt. Stig genom mossig mark i blandskog i vackert sidoljus Bild: Yle / Mostphotos. Alexanderphoto. Vi drar till skogs,Skog,träd,Stig

Det samma gäller också andra skogsbeklädda länder. I Brasilien röjer man regnskog för att ha jordbruk med tanke på ekonomi och sysselsättning.

Så de goda nyheterna

Den finländska ekonomin går att jämna ut med en metod av fortsatt tillväxt, en motsats till kalhygge.

Tanken bakom en fortsatt tillväxt är att man endast hugger ner de största träden. Man fäller alltså alls inte alls på en gång utan man lämnar de små träden att växa.

Träden är alltså i en majestätiskt avgörande roll ekonomiskt, politiskt och klimatmässigt

Den ständigt växande skogen kan producera mera pengar än ett kalhygge och fungerar samtidigt som kolsänkor. På ett kalhygge blir jordmånen till en källa för utsläpp under upp till 20 års tid.

Ett träd har fällts invid en träbyggnad. Det är på Ramsholmens naturskyddsområde invid danspaviljongen.
Vad man använder träden man fäller till påverkar också. Ett träd har fällts invid en träbyggnad. Det är på Ramsholmens naturskyddsområde invid danspaviljongen. Bild: Yle / Tiina Grönroos träd,lövträd,Avverkning,Ramsholmen,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,skogsalm,danspaviljongen på Ramsholmen

Om man i stället för papper bygger ett hus stannar koldioxiden i träet längre. Att satsa på att bygga av trä kan vara ett sätt att samtidigt både skapa arbetsmöjligheter och binda koldioxid.

Kan man rädda världen genom att plantera träd?

Utöver klimat och ekonomi handlar det också om samhällets spelregler: vi kan ändra på lagstiftningen så att skogsägare skulle få betalt för att binda koldioxid. Då kunde man sluta röja regnskog då det är mer lönsamt att låta träden stå i stället för att fälla dem.

Träden är alltså i en majestätiskt avgörande roll ekonomiskt, politiskt och klimatmässigt. Det ser ut som att vi kan lösa rätt stora problem med träd. Men det kommer en tråkig överraskning.

En stor ek.
Det finns vissa problem som träden inte kan lösa. En stor ek. Bild: Petra Thilman \ Yle Lojo,ek,träd,naturen,paavola

Svar 3: NEJ - om vi tänker på den växande konsumtionen

Nu konsumerar alla jordens människor tillsammans mer än jordklotet klarar av.

Vi konsumerar motsvarande 1,75 jordklot.

Många stora floder och sjöar har torkat ut och fiskats ut. Sanden och den odlingsbara mullen håller också på att ta slut i världen.

Skogar, det vill säga kolsänkor, skövlas som bäst med en hastighet av 21 hektar i minuten. Det ser inte lovande ut.

Hur ska man garantera ett växande välmående för alla när ett jordklot inte räcker till? Där finns att fundera på under efternatten

När levnadsstandarden stiger ökar konsumtionen. Och levnadsstandarden har stigit i världen redan i årtionden.

Vi vet att om alla människor skulle konsumera mindre skulle skogsdöden och energibehovet krympa, liksom också nedsmutsningen. Trots att vi vet det har konsumtionen inte minskat.

Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien
Också finländarnas inköp syns i de brasilianska regnskogarna. Regnskog i Amazonas. Pará, Brasilien Regnskog,Amazonas,Brasilien

Det var bättre förr: finländarna konsumerade mindre för de hade mindre pengar att röra sig med. Läget är ändå tråkigt komplicerat.

Att dra ner på konsumtionen står i konflikt med ekonomin. Det är förståeligt att en gränslös tillväxt inte kan förverkligas i en begränsad miljö - på jorden finns bara en viss mängd land och vatten.

Massutrotning är en annan sak än vanlig utrotning
Oranki roikkuu köydestä.
Hur ska man garantera ett växande välmående för alla när ett jordklot inte räcker till? Där finns att fundera på under efternatten. Oranki roikkuu köydestä. Bild: Minna Pyykkö orangutang,Regnskog,Minna Pyykkö
Och motargumenten regnar tätt.

Svar 4: NEJ - om man tänker på utrotning

Som bäst utrotas arter 1 000 gånger snabbare jämfört med normal takt. Man talar om den sjätte massutrotningen.

Massutrotning är en annan sak än vanlig utrotning. Vid massutrotning försvinner åtminstone tre fjärdedelar av arterna. Det är otroligt att tänka att vi nu lever i sådan tid.

Att arter försvinner kan ses som ett allvarligare problem för människan än klimatförändringen.

När insekterna försvinner hotar det matproduktionen och när mångfalden försvinner ökar risken för problem med skadedjur. En ensidig natur är mer utsatt för skada.

Att arter försvinner kan ses som ett allvarligare problem för människan än klimatförändringen

Att plantera träd skapar skydd för djur, men största delen av arterna bor i gamla skogar. Och den största delen av arterna på jorden bor inte alls i skogar.

De bor på ängar, slätter och glaciärer bortom skogen, för att inte tala om haven.

Till råga på allt finns det ännu ett problem som är oberoende av träd. Den är den smärtsammaste och mänskligaste.

Tiotusentals unga har protesterat i en vecka genom att blockera gator och trafikkorsningar i Dhaka
I nuläge konsumerar människor alltså närapå två jordklot. Vad händer när vi blir ett par miljarder fler? Tiotusentals unga har protesterat i en vecka genom att blockera gator och trafikkorsningar i Dhaka Bild: EPA-EFE/MONIRUL ALAM Bangladesh,Dhaka,trafik

Svar 5: NEJ - om man tänker på den ökande befolkningsmängden

FN har bedömt att det finns cirka 10 miljarder människor år 2050.

Nu gäller det att inte låta sig nedslås eller anklaga andra. Människor konsumerar knappast av elakhet. Vi behöver kavla upp ärmarna och så försöker vi lösa det här.

Insikten om befolkningsmängdens inverkan på klimatet har fått folk att dra drastiska slutsatser också här i Finland.

Det är onödigt, finländarna kan fortsätta att föröka sig. Ur ett samhällsperspektiv är det till och med att rekommendera. Globalt sett går Finland i bräschen, är ett toppenland, ett utvecklat och stabilt samhälle.

Vi kan alltså föregå med gott exempel och vara till hjälp för resten av världen.

Vad händer när vi blir ett par miljarder fler?

Dessutom visar forskning att nativiteten sjunker över hela världen, till och med i Kina.

Befolkningen ökar i fattiga omständigheter som i Afrika. Det inte alls konstigt; ju mer stressad man är över sin överlevnad desto mer avkomma skaffar man.

Föräldrar i extrem fattigdom behöver många barn för barnarbete, och för säkerhets skull några extra barn om ett eller fler skulle dö.

Det är i länder där med högst barndödlighet - som Somalia, Tchad, Mali och Niger - där kvinnor föder flest barn, mellan fem och åtta.

Att fördröja avskaffandet av extrem fattigdom är det som ökar folkmängden. Den enda beprövade modellen att hejda folkökning är att utplåna extrem fattigdom och ge människor ett bättre liv.

Här kan du titta på FN:s befolkningsprognos.

En utsvulten åsna i Somalia
Om en rik persons konsumtion motsvarade tio fattigas, står det klart var förändringen borde börja. En utsvulten åsna i Somalia Bild: Copyright 2016 Tatu Blomqvist / Finnish Red Cross Somalia,Torka,hungerdagen 2016,Afrika

Ur ett världsräddarperspektiv är det en minskning av konsumtionen, inte av nativiteten, som gäller.

Att rädda världen är inte en utopi!

Alla bakslag - konsumtion, bortfall av arter och antalet människor - trasslar ihop sig till en knut som hörlurarnas sladd i jackfickan. Den som lyckas reda ut den härvan avgör samtidigt vår jords öde.

Senast nu är det skäl att tänka att trädplantering inte räddar världen. Men vi ger inte upp. Vi har ett ess gömt i ärmen! Träd kan överraska.

Svar 6: JA - Om man tänker på jordbruk i utvecklingsländerna

Träd har en märklig effekt.

I heta och torra förhållanden binder de näring och fukt till marken, minskar vindens hastighet, ger skugga och foder åt djuren. Träd som planteras på åkrar tar alltså inte plats från odlingen utan förbättrar slutresultatet.

Träd kan verkligen hjälpa till i rädda världen

Trädåkrar har bevisligen förbättrat spannmålsskörden mångfaldigt.

Sri Lanka
Träd kan verkligen hjälpa i att rädda världen. Sri Lanka Bild: Mostphotos Sri Lanka,Skog,landskap

Trädens potential framträder genom en positiv spiral: en bättre skörd ger näring som minskar på bekymren för framtiden och behovet av att föröka sig minskar.

Mätta magar håller människosinnet lugnt och fred förebygger stridigheter.

Som exempel drabbades Syrien och Irak av en långvarig, svår torka mellan åren 2006 och 2011. Det här tros ha varit en utlösande faktor bakom inbördeskriget i Syrien och den allmänna oron i regionen.

Uteblivna stridigheter förhindrar flyktingströmmar och det i sin tur främjar freden i hela världen. Det här är allt annat än en naiv tankegång. Om vi spolar tillbaka kommer vi till trädet på åkern.

Trädens fördelar är obestridbara

Slutsats: Kan man rädda världen genom att plantera träd?

Trädens fördelar är obestridbara - de förbättrar skördar och är det billigaste sättet att binda koldioxid från atmosfären. Samtidigt producerar träd syre.

Träd stöder ekonomin, skänker skugga, förbättrar världen, förebygger erosion och binder fukt. Skogen har en lugnande och hälsobefrämjande effekt på människosinnet.

Kvinna ligger på tjock tallgren med armar och ben dinglande ner
I skydd av träden lever de miljoner arter som stärker naturen i en föränderlig värld. Och samtidigt finns där en nytta för människan. Kvinna ligger på tjock tallgren med armar och ben dinglande ner Bild: Sara Vertanen Vi drar till skogs,Skog,träd,Trädkramare

Att plantera 2 000 miljarder träd kan vara en utopi, trots att det i teorin är möjligt. Men att det går att rädda världen är inte en utopi.

Det är bra att få hopp i vår dystra värld

Utöver att förändra våra lagar, våra vanor och många andra saker krävs det planering, extra mycket uthållighet, okuvlighet och sisu.

Lycka till alla trädplanterar, youtubare, unga, sponsorer och speciellt ni som använder möjligast lite pengar. Ni går i bräschen för att rädda världen.

Det är bra att få hopp i vår dystra värld.

Hoppet kan man få från träd.

Här kan du själv delta och plantera trä där de behövs mest.

Testa vad du vet om skogen här.

Den här artikeln är en översättning av Voiko puita istuttamalla pelastaa maailman? Kuusi vastausta vaikeaan kysymykseen, skriven av redaktör Markku Sipi på Yle Luonto.

Svenska Yle, vetenskapen och journalistiken

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, t.ex. en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.
I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Källa:
Factfullness, tio knep som hjälper dig att förstå världen. Hans Rosling.
FN

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix