Hoppa till huvudinnehåll

Det här är prislappen för reparation av kustbanan – tre alternativa modeller presenteras av Trafikledsverket

Vy från nya expresståget mellan Åbo och Helsingfors
Alternativet som sparar mest tid för resenären är dyrast. Vy från nya expresståget mellan Åbo och Helsingfors Bild: YLE/Andy Ödman vr,lok,tåg,Kustbanan

Trafikledsverket Väylä har låtit göra en utredning över vad en grundlig förbättring av kustbanan mellan Åbo och Helsingfors skulle kosta och innebära för passagerartrafiken.

I utredningen presenteras tre alternativa modeller för sträckningen Esbo-Karis-Salo. I korthet ser alternativen ut så här:

Alternativ på förbättringar av Kustbanan

Alternativ 1: Förbättra kustbanan för att kunna höja hastigheten.

Kostnader: 221 miljoner euro.
Fördelar: Sparar 5 minuter i restid, punktligheten förbättras.
Nackdel: Gör det inte möjligt att öka antalet fjärrtåg.

Alternativ 2: Bygga dubbla spår längs hela sträckan.

Kostnader: Esbo-Karis-Salo: 1375 miljoner euro. Salo-Åbo: 425 miljoner euro. Sammanlagt 1800 miljoner euro.
Fördelar: Möjligt att öka antalet fjärrtåg, resan skulle förkortas med 10 minuter. En del nya resenärer
Nackdelar: Ingen tillgång till resernärer från Lojoområdet. Kräver inlösning av områden längs banan. Alla broar och tunnlar måste förnyas.

Alternativ 3: Bygga dubbla spår längs kustbanan och förbättra den så att det blir möjligt att öka tåghastigheten till 200 eller 220 km/h.

Innebär att den nuvarande sträckningen skulle rätas ut mellan Esbo och Salo.
Kostnader: Esbo-Karis-Salo: 2735 miljoner euro. Salo-Åbo: 425 miljoner euro. Sammanlagt 3160 miljoner euro.
Fördelar: Restiden för fjärrtågen förkortas med 20 minuter och fler fjärrtågsturer kan sättas in.
Nackdelar: Ger ingen tillgång till resernärer från Lojoområdet. Innebär att befintliga stationer måste byggas om. Kräver inlösning av områden längs banan. Broar och tunnlar måste förnyas. För att kunna höja tågens hastighet till 200 eller 220 km i timmen krävs att järnvägen rätas upp vilket innebär stora förändringar i omgivningen.

Av de tre alternativen sparar det sista mest tid för resenären men blir också dyrast att bygga. Det innebär att bygga dubbla spår och att dessutom räta upp banan för att möjliggöra ökade hastigheter.

Karta som visar den nya järnvägssträckningen mellan Åbo och Helsingfors i relation till kustbanan via Karis.
Kustbanan (markerad som blå) är ohjälpligt längre än den nya planerade direktbanan mellan Esbo och Salo (markerad som gul). En annan trumf för direktbanan är passagerarpotentialen från Lojo. Karta som visar den nya järnvägssträckningen mellan Åbo och Helsingfors i relation till kustbanan via Karis. Bild: Yle/Miro Johansson Västnyland,järnvägstrafik,Karta,Kustbanan,Entimmeståg,ELSA-rata,åbo-helsingfors

Utredningen gör gällande att en ny järnväg mellan Esbo och Salo förkortar restiden mer än något av ovanstående alternativ. Investeringskostnaderna för en ny järnväg uppskattas i det här skedet till 2,3 miljarder euro, vilket är mindre än arbetena med att grundförbättra den gamla järnvägen.

Det här låter konstigt i mångas öron, eftersom det ena järnvägsspåret redan finns på plats.

Projektchef Heidi Mäenpää vid Trafikledsverket förklarar att det i praktiken handlar om att bygga en helt ny järnväg och att arbetena dessutom skulle försvåras av att det samtidigt måste upprätthållas en fungerande järnvägsförbindelse längs byggarbetsplatsen.

Västnylänningarn är för få

Att bygga två spår längs kustbanan försvåras också av bebyggelsen i närheten av den nuvarande järnvägen.

Dessutom säger Mäenpää att antalet potentiella nya passagerare är färre längs kustbanan än direktbanan mellan Esbo-Salo kan erbjuda.

- Nyttan med att bygga två spår längs kustbanan är förhållandevis liten i jämförelse med vad det kostar, säger Mäenpää.

Hur många åker tåg år 2050?

Utredningen som Trafikledsverket beställt är gjord av NRC Groups konsultverksamhet inom järnvägsinfrastruktur, vilken nyligen köptes upp av svenska konsultbolaget Sweco.

I rapporten har man också prognostiserat passagerarantal och utrett vilken den förväntade passagerarmängden skulle vara på kustbanan i framtiden i jämförelse med att bygga en ny järnväg mellan Åbo och Helsingfors.

Uträkningarna bygger på Statistikcentralen befolkningsprognos och uppskattningar från ifrågavarande region.

Resenärer i miljoner

Prognosen gör gällande att antalet passagerare på kustbanan år 2050 skulle vara ca 1,7 miljoner om ingen Esbo-Salo järnväg byggs.

Om Esbo-Salobanan byggs beräknas det årliga antalet fjärrtågsresenärer på sträckan Åbo-Lojo-Esbo vara 1,5 miljoner fler än på kustbanan som går via Karis, det vill säga 3,2 miljoner resenärer.

Utöver det skulle närtågstrafiken mellan Helsingfors och Lojo generera mellan 1,5 och 7 miljoner resenärer, beroende på hur områdena kring den planerade järnvägen utvecklas.

Minuter för miljoner

I planerna ingår att förbättra sträckningen mellan Åbo och Salo genom att bygga dubbla spår.

Den nya järnvägen beräknas i det här skedet kosta 2,3 miljarder euro men Mäenpää understryker samtidigt att siffrorna kan vara helt andra i verkligheten. För tillfället görs det upp kalkyler för byggnadskostnader som är mer noggranna än de hittills uppskattade summorna.

Den nya tågförbindelsen beräknas vara en halvtimme kortare i restid från Åbo till Helsingfors.

Kompletterat 14.1.2020 vid 12.40-tiden: Här kan du läsa Väyläs kustbanerapport (på finska).

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland