Hoppa till huvudinnehåll

Nathanael från Afghanistan gav upp och tog sitt liv efter fyra år i Finland – ett litet papper hade kunnat ändra på allt

En svartvit bild av Nathanael Taher Ahmady. Han ler och ser in i kameran
Nathanael Taher Ahmady jordfästes i Nykarleby i oktober. En svartvit bild av Nathanael Taher Ahmady. Han ler och ser in i kameran Bild: Privat asylsökande

Han hade bott fyra år i Finland och hade ett jobb, han hade vänner, han hade blivit kristen. Men det räckte inte. Den afghanske flyktingen Nathanael tog sitt liv i september efter sitt andra negativa asylbeslut.

Tony Forsbacka går ner mot silverpilen vid Nykarleby älv nära Juthbacka bron. Det var där som Nathanael Taher Ahmady begick självmord i september.

- Jag blev arg, jag blev arg på allting. Varför, tänkte jag.

Tony Forsbacka sörjer sin vän Nathanael vid Juthbacka i Nykarleby.
Tony Forsbacka sörjer sin vän. Tony Forsbacka sörjer sin vän Nathanael vid Juthbacka i Nykarleby. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Nykarleby,Juthbacka,asylsökande,Nathanael Taher Ahmady

För Tony som är ordförande i Nykarleby Flyktingvänner var den tragiska händelsen samtidigt ett bevis på en havererad asylpolitik.

- De som har varit i Finland över fyra år, visat att de har arbete, eller studieplats, låt dem vara kvar, de är integrerade i samhället idag.

Stabil inkomst

Nathanael anlände till Finland i samband med den stora flyktingvågen 2015. Han hamnade via flyktingförläggningen i Oravais till slut i Nykarleby där han hittade både jobb och vänner.

Mats Nylund som driver ett snickeri i stadens centrum gav honom en fast anställning i somras.

- Han kunde en god finska och lärde sig svenska av arbetskamraterna, berättar Nylund.

Mats Nylund äger ett snickeri i Nykarleby
Mats Nylund anställde Nathanael på sitt snickeri. Mats Nylund äger ett snickeri i Nykarleby Bild: Yle/Evert Rönnqvist Nykarleby,snickeri,företagare,mats nylund

Den afghanske flyktingen hade således en stabil inkomst, skatter och pensioner betalades i normal ordning och hans papper var i skick. Problemet var att det viktigaste pappret saknades – en giltig id-handling.

Omöjligt att öppna bankkonto

Det ledde till praktiska problem. Han kunde inte öppna ett bankkonto och det körkort han så hett eftertraktade förblev en dröm.

- Han blev nog väldigt besviken. En ung grabb i Österbotten behöver ett körkort, menar Mats Nylund.

Nathanael levde också i tron att hans asylprocess skulle underlättas tack vare jobbet, berättar Mats Nylund.

Olika processer

Så är dock inte fallet.

- Det hur bra man har integrerat har ingenting att göra med asylprocessen.

Det säger Tirsa Forssell som är direktör för juridisk service och landinformation på Migrationsverket (Migri). Forssell förtydligar sig och förklarar att asyl uttryckligen beviljas till personer som riskerar att utsättas för förföljelse om de återvänder till sitt hemland.

Direktör Tirsa Forssell på Migrationsverket.
Direktör Tirsa Forssell på Migrationsverket. Direktör Tirsa Forssell på Migrationsverket. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Migrationsverket,direktör

Det handlar med andra ord om två olika saker, två olika processer. Däremot kan en asylsökande söka uppehållstillstånd på grund av arbete.

- Man behöver förstås först ha en arbetsplats och sen måste man ha ett giltigt resedokument, ett pass, förklarar Tirsa Forssell.

Om man inte har ett sådant?

- Då kan man tyvärr inte få uppehållstillstånd på grund av arbete, svarar Forssell.

Kan man göra undantag?

- Det är väldigt, väldigt svårt.

Tuffare regler

Hela arbetsprocessen är komplicerad för asylsökande konstaterar Mats Hägglund. Han är migrationsdirektör på flyktingförläggningen i Oravais; officiellt heter den nuförtiden Affärsverket Vörå Migrationscenter.

Hägglund har i snart 30 år jobbat med flyktingar i Oravais. Det har gått upp och ner; ibland är regelverket tuffare, ibland har det luckrats upp.

- Nu har det blivit mycket tuffare, menar Hägglund.

Bakgrunden till det är den förra regeringens beslut. De togs efter 2015 då över 30 000 flyktingar sökte sig till Finland. Att jämföras med drygt 7 000 asylsökande under det senaste året.

Mats Hägglund är cheg på Vörå Migrationscenter
Migrationsdirektör Mats Hägglund. Mats Hägglund är cheg på Vörå Migrationscenter Bild: Yle/Evert Rönnqvist Oravais,Flyktingförläggning,Direktör,mats hägglund

Regelverket skärptes på flera punkter av Sipiläs regering. Bland annat togs humanitära grunder bort som grund för asyl, besvärstiden förkortades från 30 dagar till 21 dagar och rätten till juridiskt ombud försämrades.

Arbetskarantän

Från och med den första juni i år gäller dessutom ny hårdare lagstiftning för asylsökande.

- Enligt den nya lagen har du ingen arbetsrätt om du får ett verkställningsbart beslut, säger Mats Hägglund.

Den asylsökande kan i och för sig i normal ordning överklaga och lämna in besvär; då återfås arbetsrätten. Men enligt den nya lagen har man då en tre eller sex månaders karenstid.

- Det gör det svårt för arbetsgivaren om du anställt en människa och mitt i allt avbryts arbetsrätten.

Det går alltså att lämna asylprocessen och istället försöka få uppehållstillstånd via arbete. Men det är inte gratis.

Uppehållstillstånd via arbete kostar enligt Mats Hägglund 500-600 euro.

Återvändsgränd efter återvändsgränd

Och det för oss tillbaka till Nathanael från Afghanistan som alltså hade ett jobb, men däremot saknade ett giltigt pass eller någon annan id-handling.

- Han hamnade alltid i en återvändsgränd, säger Katarina Nordström.

Hur han än svängde sig kunde han inte få arbetstillstånd.

Katarina och Caj Nordström hemma i gamla prästgården i Jeppo i Nykarleby.
Caj och Katarina Nordström var Nathanaels stödpersoner. Katarina och Caj Nordström hemma i gamla prästgården i Jeppo i Nykarleby. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Jeppo,asylsökande,Nathanael Taher Ahmady

Katarina och hennes man Caj var Nathanaels stödfamilj. De tillbringade en hel del tid tillsammans med den unge flyktingen. Han blev till slut lite som en familjemedlem.

- Istället för asyl kunde han ha fått arbetstillstånd, men då hade han inte id och då var det omöjligt, tillägger Caj.

Ett slags moment 22…

Främlingspasset som möjlig lösning

Både Katarina och Caj lyfter fram främlingspass som en möjlig lösning på den här typens problem, särskilt om flyktingen har jobb och ett socialt sammanhang.

- Man kan ju inte kräva id av en människa som inte har id, anser de.

På Migri säger man alltså att reglerna är klara: den som saknar en giltig id-handling kan inte få uppehållstillstånd via arbete. Därvidlag är deras händer bakbundna.

- Det behövs en lagändring i så fall, säger Migris Tirsa Forssell.

Det är alltså en politisk sak?

- Jo, svarar Forssell.

Så här kommenterar politikerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle