Hoppa till huvudinnehåll

Biträdande justitieombudsmannen: Skatteförvaltningens automatiserade beslutsfattande bryter mot grundlagen

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin
Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin. Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin Bild: Yle/Sasha Silvola Maija Sakslin,riksdagens justitieombudsmän,biträdande justitieombudsman

Skatteförvaltningen fattar i många fall sina beskattningsbeslut maskinellt. Den biträdande justitieombudsmannen Maija Sakslin anser att det här är olagligt.

Hundratusentals beskattningsärenden i Finland sker helt automatiserat.

Maija Sakslin betonar i ett färskt beslut att den här behandlingen inte bygger på en exakt lagstiftning och att det brister i rättsskyddet och tjänsteansvaret.

– Det finns inte tillräcklig laggrund för det här, kommenterar hon i en intervju för Svenska Yle.

Det handlar här till stor del om att tekniken har sprungit förbi juridiken. Automatiseringen kan nu användas till mycket mer än för bara några år sedan, men lagen har inte tagit det här i betraktande.

I beslutet står det bland annat att regleringen borde definiera hur man ska välja de ärenden som ska skötas på ett automatiserat sätt.

Dessutom borde det vara tydligare hur offentliga algoritmerna ska vara. Det innebär i sin tur att man måste definiera i lagen vad man egentligen menar med algoritmer.

Sakslin påpekar dessutom att det inte i nuläget är tillräckligt tydligt vem som bär ansvaret för den automatiserade besluten.

Hur vanligt det är med felaktiga beslut är oklart.

Hon nämner också att klienterna borde få veta att deras ärenden har avgjorts på ett automatiserat sätt.

– I princip borde alla skatteskyldiga veta hur beslutet har fattats. Om de vill få ändring på beslutet så behöver de de här uppgifterna. Och nu när allt görs med algoritmer så vet vi egentligen ingenting om det där, kommenterar Sakslin.

Skatteförvaltningen försvarar automatiseringen

Skatteförvaltningens generaldirektör Markku Heikura är förundrad över den biträdande justiteombudsmannens beslut.

– Det här är en nog en ganska stor nyhet, säger han till Yle.

Sakslin har svårt att förstå Heikuras förundran.

– Jag var lite överraskad över den. Han har själv skrivit under de utredningar jag har fått. Jag är lite överraskad över att det var en överraskning för honom, säger Sakslin.

Den biträdande justitieombudsmannen tillägger att grundlagsutskottet dessutom har varit väldigt tydligt när det har tagit ställning i den här frågan.

Jag är lite överraskad över att det var en överraskning för honom.― Biträdande justiteombudsmannen om Skatteförvaltningens generaldirektörs förundran över beslutet.

Heikura påpekar att Skatteförvaltningen med hjälp av automation har kunnat minska på 2 000 årsverken. Att återgå till att göra allt manuellt är inget man enligt Heikura har råd med i nuläget.

Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att maskinellt beslutsfattande inte är reglerat tillräckligt tydligt, och har förespråkat en utredning om saken.

Utskottet anser i sitt senaste utlåtande att det här arbetet borde ske utan dröjsmål och få tillräckligt stora resurser.

Skatteförvaltningen har till exempel haft problem med att kunna redovisa hur myndighetens automatiserade beskattningsbeslut egentligen har fattats. Det har Svenska Yle berättat om tidigare.

När någon har begärt omprövning av ett automatiserat beskattningsbeslut har det kunnat vara svårt för anställda vid myndigheten att förstå hur algoritmen har kommit fram till sina slutsatser.

Vad sker härnäst?

Vad innebär det här då för Skatteförvaltningen? Kan myndigheten fortsätta fatta maskinella beskattningsbeslut?

Generaldirektör Markku Heikura anser att det borde vara möjligt.

– Vi måste nu analysera vad det här innebär i praktiken, men en lösning kunde vara att förnya lagstiftningen så att den skulle möjliggöra sådana här automatiserade beslut, säger han.

Maija Sakslin säger också att Skatteförvaltningen och andra myndigheter kan fortsätta med automatiserade beslut tills vidare trots att det är en hel del som är oklart.

Läs också