Hoppa till huvudinnehåll

“Snacket om strukturer har gått över styr” - kommunerna trötta på att vänta på vårdreformen och planerar i stället egna lösningar

Sjukskötare vid Mejlans sjukhus i Helsingfors
Parallellt med att den stora nationella vårdreformen planeras utreds också kommunernas roll som tjänsteproducenter. Men många kommuner orkar inte längre vänta på att det ska bli något resultat av alla utredningar. Sjukskötare vid Mejlans sjukhus i Helsingfors Bild: Kalevi Rytkölä / Yle sjukhus,sjukvård,social- och hälsovårdstjänster,hälsovård,Mejlans sjukhus,arbete,Anställd,Offentlig sektor,arbetsmarknad

Många kommuner har tröttnat på att vänta på att vårdreformen ska bli av och på flera håll planeras i stället nya vårdsamarbeten.

Samtidigt går ändå de nationella planerna framåt och ett förslag till vårdreform kan läggas fram redan innan jul, erfar Svenska Yle.

- Det här snacket om strukturer har gått över styr, och i stället för att snacka strukturer i fem år till så börjar vi nu göra någonting, säger Patrik Nygrén, stadsdirektör i Pargas.

Kommunerna i Egentliga Finland har börjat utveckla samarbetet med sjukvårdsdistriktet, som ett alternativ till den nationella social- och hälsovårdsreformen.

Patrik Nygrén.
Ute i kommunerna har många tappat tron på att det ska bli någon vårdreform, anser Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén. Patrik Nygrén. Bild: Yle/Lotta Sundström stadsdirektörer,patrik nygrén

- Vi har haft stand-by-knappen på alldeles för länge och det märks i allting. Vi har inte utvecklat våra fastigheter som man borde, eller vinnlagt oss om att utveckla nya processer. För man har hela tiden sagt att om 2-3 år övergår vi i en annan organisation, så gör inte det här, och inte det här, och inte det här, säger Nygrén frustrerat.

Efter att social- och hälsovårdsreformen föll förra våren har de 28 kommunerna i Egentliga Finland aktivt börjat jobba för att samarbetet med sjukvårdsdistriktet ska bli bättre och effektivare.

Det är inte en nödvändig utveckling att gå till landskap

Ett förslag är till exempel att en del av specialistvården kan finnas på vårdcentralerna i stället för på sjukhusen.

Det gäller sådana tjänster som många invånare behöver, till exempel specialister inom geriatrik och diabetes.

- Det finns belägg för att det skulle vara lönsamt att ha specialistkunnandet redan på vårdcentralen. Då skulle man kunna undvika kostsamma remisskedjor. Man borde kunna sköta patienterna på rätt sätt i rätt tid, säger Nygrén.

Regeringens förslag till vårdreform kan vara klart innan jul

Men också Antti Rinnes regering försöker, som bekant, förverkliga vårdreformen.

Enligt regeringsprogrammet är det landskapen som ska få ansvaret för hur social- och hälsovården organiseras. Nyligen bekräftades att det finns planer på att Nyland ska delas in i fem områden, i stället för att bli ett jättestort landskap.

Lääkäri
Ett mål med vårdreformen är att strukturerna för social- och hälsovården ska bli tydligare och att till exempel åldringsvården ska integreras bättre med resten av vården. Lääkäri Bild: Derrick Frilund / Yle läkare,hälsocentraler,hälsostationer,socialsektorn,social- och hälsovårdsområden,social- och hälsovårdstjänster,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),självbetjäning,hälsovård,blodprovstagning,sjukhushygien,medical glove

Regeringen har stor tilltro till att vårdreformen den här gången ska gå att genomföra, eftersom också Samlingspartiet lär stödja särlösningen för Nyland.

Enligt vad Svenska Yle erfar kan förslaget till vårdreformen bli klart redan i år.

Patrik Nygrén är ändå irriterad över att det läggs så stor tilltro till att nya förvaltningsnivåer, som landskap, ska kunna lösa problemen inom social- och hälsovården.

- Det är inte en nödvändig utveckling att gå till landskap, det finns mycket att göra i utvecklandet av kommunernas och sjukvårdsdistriktens sätt att samarbeta. Kommer vi vidare där på det sätt som vi hoppas, så har vi löst mycket redan.

Många kommuner har gått ihop i frivilliga samkommuner

Runtom i Finland finns det redan flera exempel på kommuner som har gått ihop i frivilliga samkommuner, till exempel kommunerna runt Saimen, i Päijänne-Tavastland och Soite i Mellersta Österbotten.

Samkommunerna är ett steg längre än det samarbete kommunerna i Egentliga Finland försöker få i gång.

Det som gick bakvägen med föregående omgång var att man förväntade sig ett stort beredningsarbete i en reform som var ganska osäker

Också i Österbotten planerar 13 kommuner att gå ihop i en frivillig vårdsamkommun 2021 eller 2022. De här planerna går nu framåt i rask takt sedan vårdreformen föll i våras.

Men samtidigt går alltså också planerna för den nationella vårdreformen framåt.

En arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet utreder som bäst kommunernas roll i vårdreformen efter att landskapen har tagit över ansvaret.

Stadsdirektör Kristina Stenman
“Nog skulle det vara viktigt att komma till skott med en nationell reform, för den här väntan har varit jättelång”, säger Kristina Stenman, stadsdirektör i Jakobstad. Stadsdirektör Kristina Stenman Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,stenman

Kommunerna har varit oroliga för att närservicen ska flytta till landskapets huvudort och därför vill de flesta kommuner fortsätta producera vårdtjänster själva.

- Jag tror ändå att utgångspunkten kommer att vara en stark närservice, till exempel boendeservice, rådgivningstjänster och också läkarmottagning. Det måste nog finnas nära där mänskor bor, säger Kristina Stenman, Jakobstads stadsdirektör och medlem av arbetsgruppen på Social- och hälsovårdsministeriet.

Öppna och osäkra frågor utreds systematiskt

Kristina Stenman är inte lika skeptiskt inställd till vårdreformen som kollegan Patrik Nygrén i Pargas. Hon ser i stället att vårdreformen kan lyckas integrera social- och hälsovården på ett bättre sätt.

- Om vi söker en ekonomiskt fungerande helhet, så är det viktigt att styrningen är jättetydligt och att anordnaransvaret är tydligt definierat. Och det tycker jag nog att ska finnas hos landskapet, säger Stenman.

Ett av målen med vårdreformen är att hela landet ska få ett enhetligt sätt att organisera vården och att vården ska bli mera jämlik för alla och ha högre kvalitet.

- Det som gick fel föregående omgång var att man förväntade sig ett stort beredningsarbete i en reform som var ganska osäker, säger Stenman.

- Men känns det som om det går annorlunda nu?

- Nå, nu känns det ändå som om det är bra styrfart och man reder ut de frågor som har varit öppna och osäkra ganska systematiskt, innan man går vidare till lagstiftning. Så jag är nog förhoppningsfull.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes