Hoppa till huvudinnehåll

Högpresterande datorer effektiviserar forskares arbete vid högskolorna i Åbo

Högpresterande dator vid Martin Luther-universitetet i Tyskland.
Illustrerande arkivbild. Åbo Akademi och Åbo universitet har fått en samling med datorer som ska underlätta forskares arbete. Datorerna kan bearbeta information på en bråkdel av den tid som det hade tagit för en människa att genomföra. Högpresterande dator vid Martin Luther-universitetet i Tyskland. Bild: EPA/ JAN WOITAS dator

Utrustningen ska möjliggöra nya tekniska och praktiska resultat inom forskningen. För data, det finns det otroliga mängder av omkring oss, säger Jan Westerholm, som är professor i datateknik vid Åbo Akademi.

- Ingen har möjlighet att gå igenom miljoner, miljarder, biljoner mängder data och försöka hitta någon slags regelbundenhet eller systematik bland det här, säger Westerholm.

- Klustren möjliggör att man kan använda räknemetoder på väldigt stora mängder data.

man står i ett rum i en högskola. Runt honom finns några gröna bladväxter.
Jan Westerholm tror att datorplattformen i framtiden kommer att bli allt vanligare. man står i ett rum i en högskola. Runt honom finns några gröna bladväxter. Bild: Yle/Pontus Nyqvist professor,Åbo Akademi,datateknik,Jan Westerholm

Anskaffningen har finansierats av Finlands Akademi. Eftersom datorerna samarbetar sinsemellan blir behandlingen av data och andra tunga beräkningar betydligt snabbare än om någon hade behövt bearbeta dem för hand.

Möjliggör nya undersökningar

Biovetenskaper, fysik och kemi är exempel på forskningsområden som traditionellt har haft hand om stora mängder data, men datorerna kan även tillämpas i forskning inom exempelvis samhällsvetenskaperna och humaniora.

- Jag hoppas att folk öppnar ögonen för den här möjligheten. Ofta är det så att forskare samlat på sig data som de skulle vilja tillämpa matematiska metoder på, för att kunna hitta några nya egenskaper ur informationen, säger Westerholm.

- Nu skulle det finnas en möjlighet att göra de här undersökningarna.

Nätverk i hela Finland

Tio stycken datorer på bredden och femton stycken på höjden finns staplade i ett rum på Åbo Akademi. Sammanlagt finns tretton stycken kluster vid olika högskolor i Finland.

Två av dem finns i Åbo, eftersom både Åbo Akademi och Åbo universitet har varsitt kluster, som har slagits samman för att kunna få ett ännu effektivare system.

En slide på väggen i en föreläsningssal med information om nytt datorsystem samt till vänster en bild på datorer som är stapplade på varandra.
På bilden till vänster syns en del av datorerna som finns vid Åbo Akademi. Bilden togs under en presentation av det nya maskineriet vid Åbo universitet. En slide på väggen i en föreläsningssal med information om nytt datorsystem samt till vänster en bild på datorer som är stapplade på varandra. Bild: Yle/Pontus Nyqvist datateknik,Åbo Akademi,datorer

Eftersom datorerna är sammankopplande mellan de tretton universiteten är det möjligt att skicka data från Åbo till ett liknande system i exempelvis Uleåborg, resultatet skickas sedan tillbaka till avsändaren i Åbo.

Informationen kan också skickas utomlands för att bearbetas, även om det inte är lika vanligt berättar Westerholm.

Men hur mycket snabbare är datorerna då jämfört med det manuella arbetet?

- Det går inte att jämföra. Om jag kastar en uppskattning om att det är en miljon gånger snabbare att göra det med maskin så kanske det stämmer eller så är det ännu mera, säger Westerholm.

Kräver en del ström

Datorerna klarar av att leverera resultat på tunga beräkningar inom några sekunder. Samma resultat hade tagit flera veckor att få fram om en människa för hand hade behövt bearbeta informationen.

Den största nackdelen med datorerna är att de kräver en del elektricitet för att hålla igång.

En dator som finns på ett skrivbord. Datorn har genomskinligt skal vilket gör det möjligt att se insidan av datorn, med sladdar och diverse kort etc.
Den här datorn finns på Jan Westerholms skrivbord. Skalet är genomskinligt så man ser hur den ser ut på insidan. En dator som finns på ett skrivbord. Datorn har genomskinligt skal vilket gör det möjligt att se insidan av datorn, med sladdar och diverse kort etc. Bild: Yle/Pontus Nyqvist datorer,Åbo universitet

De största maskinerna kan använda en megawatt ström, till skillnad från exempelvis en spisplatta som på högsta värme använder ungefär en kilowatt ström.

- Så det är tusen gånger mera än plattan, säger Westerholm.

Eftersom datorerna genererar en del värme behöver de kylas ned med hjälp av olika anläggningar som också kräver ström.

- Det fina med de här apparaterna är att de egentligen inte behöver vara här i Åbo. De kunde lika väl vara på, kanske inte Nordpolen, men gott och väl på Island. Där skulle det vara svalt och skönt, så man skulle antagligen klara sig ganska långt utan någon speciell kylning, säger Westerholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland