Hoppa till huvudinnehåll

Oklart var nya Söderkulla skola ska byggas - föräldrar vill ha egen, mindre skola på Kompassgränden: "Alla verkar vara emot de här jättestora enheterna"

Flicka i klassrum
Svenska och finska elever har gått i skola på samma gård tidigare också, men då har skolorna varit ungefär lika stora. Den finska skolan är mycket större än Söderkulla skola. Arkivbild. Flicka i klassrum Bild: Mostphotos barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barn i skolåldern,skolelever,grundskolan,skolor,grundskolans lågstadium,klassrum,undervisning

Nästa läsår ska Söderkullabarnen flytta in i Sipoonlahden koulu, men om allt går väl så kan de få en egen nybyggd skola 2024.

Nu är frågan var den nya skolan ska byggas: i samband med Sipoonlahden koulu vid Fröken Miilis väg, eller för sig självt vid Kompassgränden nära den nuvarande skolan?

Enligt Hanna Hörhammer, ordförande för Söderkulla Hem och Skola, så vill de allra flesta av föräldrarna att den nya skolan ska byggas på Kompassgränden.

- Vi skulle vilja att vår skola och våra barn skulle få hållas ifrån det där gigantiska skolkomplexet vid Fröken Miilis väg, säger Hanna Hörhammer.

Hon ser också goda sidor i alternativet med att bygga skolan intill Sipoonlahden koulu.

Det skulle vara lättare att samarbeta över språkgränserna och båda skolornas elever skulle kunna använda samma gymnastiksalar.

En kvinna i vinterkläder lutar sig över ett träräcke utanför en röd träbyggnad. Det är mörkt ute och bilden är lite dunkel.
Hanna Hörhammer önskar att nya Söderkulla skola ska göra både barn, föräldrar och lärare stolta. Just nu håller största delen av Söderkulla skolas elever till i det röda trähuset bakom henne, som hon beskriver som en barack byggd på 90-talet. En kvinna i vinterkläder lutar sig över ett träräcke utanför en röd träbyggnad. Det är mörkt ute och bilden är lite dunkel. Bild: Yle/Mira Bäck personer,människor,Hem och Skola i Finland,söderkulla skola

Det som väger tyngst är ändå önskan om att få ha kvar en egen, mindre skola.

- Många har valt att flytta ut till Sibbo för att kunna ha barnen i en liten skola. Därför önskar jag att kommunen skulle ta det på allvar och prioritera småskalighet, säger Hörhammer.

Egen skola bättre för svenska språket

Hon tycker att en egen skolbyggnad en bit ifrån den finska skolan skulle vara bättre också av språkliga orsaker.

- För svenska språket så tror jag att det skulle vara ett bättre alternativ att hålla Söderkulla skola på ett annat ställe än den stora finskspråkiga skolan, säger Hörhammer.

Gångväg upplyst av orange gatubelysning.
Buskaget till höger på bilden kan omvandlas till skolgård om Söderkulla skola byggs vid Kompassvägen. Gångväg upplyst av orange gatubelysning. Bild: Yle / Mira Bäck Söderkulla,Sibbo,skolor,kompassvägen i söderkulla

Hon påpekar att svenskspråkiga och finskspråkiga elever har gått i skola på samma gårdsplan också tidigare, men då har det varit frågan om ungefär lika stora skolor.

Hon tycker inte heller att det i grunden ens är en språkfråga.

- Det här har engagerat föräldrar både på finska och svenska sidan. Alla verkar vara emot de här jättestora enheterna och man vill lyfta fram tryggheten för eleverna.

Hörhammer påpekar också att alla barn med specialbehov i södra Sibbo placeras i Söderkulla skola.

- Deras trygghet och deras behov ska också kommas ihåg, säger hon.

Svårt bli hörda

Hanna Hörhammer har själv tre barn varav ett redan har gått ut sexan och ett går på femman. Familjens minsting ska börja på ettan nästa höst.

Då kommer Söderkulla skola att vara tillfälligt inhyst i Sipoonlahden koulus lokaler - någonting som föräldrar varit starkt emot.

Det var ändå de ekonomiska förutsättningarna som prioriterades den här gången: det skulle vara dyrare att fortsätta skolgången i baracker tills den nya skolan är klar än att flytta in i Sipoonlahden koulu under tiden.

Baracker vid skola.
Just nu har Söderkulla skolas elever en del av sina lektioner i baracker på gården. Också en del högstadieelever från Sipoonlahden koulu går i skola här eftersom man gör förändringsarbeten i Sipoonlahden koulu. Baracker vid skola. Bild: Yle / Mira Bäck baracker,Söderkulla,Sibbo,skolor,söderkulla skola

Det märks på Hörhammer att hon är frustrerad över att kommunens beslutsfattare inte riktigt verkar lyssna på föräldrarna.

- Vi har jobbat jättehårt och jag börjar känna mig som en gnällande och upprepande tant. Vi upprepar samma argument och tar fram samma saker om och om igen. Tydligen är det så att pengar och effektivitet styr mycket starkt i den här kommunen, säger Hörhammer.

Bildningsutskottet för att bygga vid Kompassgränden

Planeringen av den nya skolfastigheten har precis börjat komma i gång. Hittills har det gjorts en utredning om behov och alternativa placeringar.

Här och här kan du se kartor på hur skolfastigheten skulle kunna se ut om den skulle placeras intill Sipoonlahden koulu. Här och här ser du hur den skulle kunna se ut vid Kompassgränden.

Bildningsutskottet förespråkar, enligt förslag från tf bildningsdirektör Hannu Ollikainen, att den nya skolfastigheten byggs på Kompassgränden.

Desstuom förespråkar den att Söderkulla skola ska ha två parallellklasser, en språkbadsskola och ett språkbadsdaghem samt en gymnastiksal.

- Vi följde vad svenska och finska utbildningssektionerna hade beslutat. De bra sidorna är just det att Söderkulla skola skulle få vara en skild skola och att vi skulle få behålla den svenskspråkiga miljön och eventuellt kunna kombinera med svenskt dagis på samma tomt eller i samma byggnad, säger Antti Skogster (SFP), ordförande för bildningsutskottet.

Enligt Skogster skulle det bli ett alltför stort komplex om man skulle bygga Söderkulla skola på Fröken Miili-området, åtminstone om man skulle bygga skolan enligt den största föreslagna dimensioneringen.

- Där är nu redan en skola för 1 200 elever och ett stort daghem med sex grupper. Om man ännu skulle bygga en skola där så skulle det betyda över 1 500 barn på ett område. Det börjar vara ett stort problem åtminstone logistiskt, tycker jag, säger Skogster.

Alla är inte av samma åsikt

När bildningsutskottet behandlade frågan togs också andra synpunkter upp.

Maija Kuntsi (SDP) kom med ett motförslag som hon utarbetat tillsammans med De grönas Lilli Kahri. Kuntsi föreslog att man ska välja ett av alternativena där Söderkulla skola byggs bredvid Sipoonlahden koulu.

Tre av sju ledamöter röstade för hennes förslag.

Byggnader upplysta i mörkret.
Någonstans här framför daghemmet Miili skulle Söderkulla skola kunna byggas om man väljer placeringen vid Sipoonlahden koulu. Det är redan byggarbeten på gång i området eftersom Sipoonlahden koulu utvidgas. Byggnader upplysta i mörkret. Bild: Yle / Mira Bäck Söderkulla,Sibbo,skolor,fröken miilis väg

- Det skulle finnas ganska stora fördelar med att ha ett enhetligt skolområde. Här finns många ekonomiska synpunkter att beakta och vi på bildningssidan borde se över vår ekonomi. Därför ville jag inte förespråka det allra dyraste alternativet, säger Kuntsi.

Hon påpekar att de båda språkgrupperna i Söderkulla har delat skolbyggnad sedan 70-talet.

- Därför förstår jag inte riktigt varför man nu vill hålla språkgrupperna så starkt isär, säger Kuntsi.

Tekniska sidan håller på Fröken Miili-området

Frågan om Söderkulla skolas placering behandlades också av tekniska utskottet förra veckan.

Det beslöt föreslå för kommunstyrelsen att man ska välja ett av alternativen där skolfastigheten skulle byggas invid Sipoonlahden koulu.

Enligt tekniska utskottet skulle det bli cirka 2,5 miljoner billigare eftersom man då kan sälja tomten vid Lärdomsvägen där Söderkulla skola och en del av Sipoonlahden koulus verksamhet finns nu.

Dessutom skulle eleverna i Söderkulla skola och Sipoonlahden koulu kunna samsas om gymnastiksal och skyddsrum om båda enheterna skulle finnas på Fröken Miilis väg.

Tekniska utskottet anser också att det är lättare att ta sig till tomten invid Sipoonlahden koulu med bil eller kollektivtrafik.

Elever i skola.
I höst blir det nya tag för eleverna från Söderkulla skola som tillfälligt flyttar in i Sipoonlahden koulu. Arkivbild. Elever i skola. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kyrkbackens skola

Dessutom påpekar tekniska utskottet att tomten invid Kompassgränd skulle passa bra för näringsverksamhet och bostäder om man lät bli att bygga skolan där.

Det här tog också näringschef Erina Duréault upp i sitt förslag för näringssektionen som skulle behandla ärendet på måndagen.

Men på näringssektionens möte drogs ärendet bort från listan. Enligt ordförande Juha Suuronen (Saml.) kom ärendet i ett alltför tidigt skede till sektionen.

Det är tydligt att det bland beslutsfattare och tjänstemän finns vitt skilda åsikter om vilket alternativ som skulle vara bättre.

- Definitivt. Det finns drag åt båda hållena, säger Antti Skogster.

Efter att delegationerna har behandlat frågan går den vidare, först till kommunstyrelsen och sedan fullmäktige.

Målet är att kunna börja jobba på detaljplanen nästa år för att sedan påbörja byggandet. I bästa fall kan skolan vara klar redan 2024.

Rättelse 27.11.2019 kl. 18:40: näringssektionen bordlade inte ärendet.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland