Hoppa till huvudinnehåll

Sociala investeringar i utvecklingsländer ska bli säkrare och lönsammare genom nytt FN-kontor i Finland

De 17 Globala målen projiceras på FN:s högkvarter i New York år 2015.
De globala målen på FN-skyskrapan i New York. Men biståndsmedlen räcker inte. Nu söks privatinvesteringar, bland annat via ett nytt UNOPS-kontor i Helsingfors De 17 Globala målen projiceras på FN:s högkvarter i New York år 2015. Bild: imago/Xinhua/ All Over Press FN,Globala målen,Millenniemålen

Ett eftertraktat FN-kontor kan öppnas i Finland inom kort. Det är UNOPS som vill verka i Helsingfors för att få innovationer och miljoner i stora biståndsinvesteringar. UNOPS är okänt, men betecknas som en dold diamant inom Förenta nationerna.

Unops har huvudkontor i Köpenhamn och fungerar som ett businessföretag. Man finansierar sin verksamhet med intäkterna från tidigare projekt.

Institutionen satsar på projekttjänster inom till exempel humanitärt bistånd, fredsbevarande verksamhet och utvecklingssamarbete.

Ambitiösa mål kräver privat finansiering

Förenta nationernas målsättning är att avlägsna hunger och fattigdom i världen senast år 2030.

Men på FN är man också medveten om att det behövs långt mer än de nuvarande donationerna från medlemsländer och enskilda personer för att nå det målet.

Här kommer UNOPS in, som kan bli ett av de viktigaste instrumenten för utvecklingsfinansiering inom FN-systemet. Institutionen ska spela en viktig roll i att locka privat kapital till infrastrukturprojekt i utvecklingsländer eftersom man kan minska på de anknytande riskerna.

Finland har innovationer - och kanske pengar

Nu grundas ett nytt Helsingforskontor som ska jobba med de moderiktiga hållbara investeringarna i stor skala, i samarbete med både den privata och den offentliga sektorn.

Men varför Finland? Det svarade den verkställande direktören Grete Faremo på när hon besökte Finland i fredags och deltog i bland annat Slush.

- Finland är ett land som satsar mycket på innovation och hittar nya möjligheter till samarbete, förklarar Faremo.

En annan orsak till att UNOPS vill till Finland är att vi har ett öppet samhälle med liten korruption, vilket FN säkert har sett det mesta av på annat håll.

Leende Grete Faremo i inomhusbild.
Grete Faremo, högsta chef för UNOPS, på besök i Helsingfors. Leende Grete Faremo i inomhusbild. Bild: Bengt Östling/Yle Grete Faremo,FN,investering,samhällsutveckling

Avtalet mellan Finland och UNOPS är redan undertecknat, och behandlas som bäst i riksdagen. Ärendet har redan behandlats i utrikeutskottet och godkändes på tisdag kväll i första behandling i plenum.

Finland ska betala 20 miljoner euro till UNOPS under de kommande åren.

Tidigare hade Finland praktiska invändningar om de kontorsanställdas ekonomiska förmåner, tullfria bilar, skatteplikt och diplomatiska status.

Men riksdagen verkar begeistrad över möjligheten att få ett FN-kontor till Finland. Man räknar med att finländska företags möjligheter till samarbete med UNOPS stärks av att organisationen har ett kontor i landet.

Finland vill sälja mera

UNOPS är en satsning i stor skala eftersom programmet för investeringar i samhällsutveckling har fokus på stora projekt - minst 100 miljoner euro.

Finland ska mer än förr främja finländska företags möjligheter att delta i FN-upphandlingar.

Den enas död blir den andras bröd, kan man säga. Men nu gäller det projekt som förhindrar nöd och lidande och samtidigt kan ge en vinst till leverantören eller finansiären.

Köpenhamn är Nordens FN-huvudstad

Finland har gjort jämförelser som visar att Danmark har det mycket bättre ställt när det gäller beställningar till projekt inom ramen för FN. Det är kanske för att där finns så många FN-kontor.

I Finland finns bara två institutioner. De är UNU-Wider, FN-universitetets institut för forskning om utvecklingsekonomi i Helsingfors och FN:s laboratorium för teknologiinnovationer UNTIL i Esbo.

Danmark har elva FN-organisationer representerade i Danmark, med över 1500 anställda. Det gynnar den danska samhällsekonomin.

Danmark ligger på åttonde plats i den totala FN-upphandlingen, medan Finland var på plats 132 i fjol.

Nu får Helsingfors ett eget FN-kontor, med utsikt över gatan till statsrådsborgen. Det blir svårare för FN att glömma Helsingfors när man gör FN-beställningar.

Lönsamhet med mindre risk lockar Alexandersgatan?

Alexandersgatans penningpalats blir mer påminda om möjligheten att sälja och investera i stor skala via FN-projekt.

UNOPS-programmets roll är att agera projektutvecklare. Man ska utveckla och förfina projekten så att de når en investeringsnivå som lockar privata investerare.

Samtidigt minskar riskerna som annars är förknippade med projekt i utvecklingländer. Avkastningen blir säkrare.

Investeringar i samhällsutveckling finns redan på många håll. UNOPS program ska bidra till att FN-målen för hållbar utveckling nås i utvecklingsländer.

WFP-plan levererar mathjälp till Sudan
Här kommer FN med mat till Sudan. Men UNOPS bidrar med projekt som har längre hållbarhet. WFP-plan levererar mathjälp till Sudan Bild: UN Photo/Fred Noy FN,livsmedelshjälp,biståndsorgan

På den långa listan över länder där UNOPS medverkar finns bland annat Sudan, Gaza, Sierra Leone och Afghanistan. Man fokuserar på omfattande infrastrukturprojekt inom tre sektorer: förnybar energi, förmånligt boende och hälsa.

UNOPS-chefen Grete Faremo nämner ett av världens största projekt: 850 000 hem för låg- och medelinkomstfamiljer. De boende ska lösa in sina hem på tjugo års sikt till priser de har råd med.

Det blir en halv miljon bostäder i Pakistan, 200 000 i Ghana, 100 000 i Kenya. Det säger något om storleken på projekten - och långsiktigheten.

Klimatförändringens följder lindras

FN är en storkonsument inom humant bistånd och uppbyggnad efter naturkatastrofer samt följder från klimatförändringen. Grete Faremo håller med om att klimatfrågorna hör till de viktigaste i världen just nu.

UNOPS har bland annat satsat på hjälp till dem som utsätts för klimatförändringens effekter; extremväder som ger störtregn, flodvågor och jordskred.

Då måste man satsa på god infrastruktur på platserna som drabbas.

- Vi jobbar med skolor, hem och vägar som ska hålla för erosionen. Vi har investerat mycket pengar och krafter i innovationer gällande alla former av infrastruktur, säger Grete Faremo.

Mycket av arbetet handlar om att hitta nya ideer och gamla tillämpningar i nya sammanhang.

I till exempel Sierra Leone byggde man hälsovårdsstationer för att hjälpa aids-offer. Samtidigt löste man energiproblemen med solceller på taket. Energin räcker till att att sälja elektricitet till långt fler i omgivningen, nämner Grete Faremo.

rakennustiiliä rankkasateessa afrikkalaisen talon pihamaalla
Regnperioderna i Ghana ställer krav på bostadsbyggandet, som UNOPS måste beakta när man bygger 200 000 bostäder. rakennustiiliä rankkasateessa afrikkalaisen talon pihamaalla Bild: Riikka Pennanen / Yle Afrika,Ghana,regnperiod,Rainstorm,byggvaror,Murtegel

"Den dolda diamanten", men låg profil

Grete Faremo är tidigare norsk socialdemokratisk minister från flera perioder. Men sedan några år är hon högsta chef för FN-institutionen UNOPS.

Därmed är hon chef för mer än 4600 anställda runtom i världen. Snart ett drygt tiotal också i Finland, när det nya kontoret intill statsrådsborgen i Helsingfors invigs.

UNOPS kallas ibland den dolda diamanten bland FN-institutionerna. Grete Faremo har inget emot benämningen trots att hon talar om behovet av beskedlighet och låg profil.

- Vi var väldigt stolta över att kunna bidra till att demontera de kemiska vapenfabrikerna i Syrien. Vi lyckades också demontera transporterna av kemvapnen, utan att bli angripna av någon part, säger Grete Faremo.

- Vi hölls utanför den politiska konflikten, vi gjorde jobbet vårt och det var viktigt för världssamfundet, tillägger Grete Faremo.

Hon nämner också det mångåriga arbetet med syriska flyktingar i Jordanien. Det är viktigt för att stabilisera situationen både för flyktingarna själva och länderna i regionen.

UNOPS jobbar också i Gaza och i Jemen, med att bygga basiinfrastruktur i många städer, skaffa rent vatten och tillgång till diverse varor.

- Och där det fortfarande är möjligt hjälper vi till att starta småskalig industri i landet. Det bidrar till att skapa möjligheter och hopp för flera, säger Faremo.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes