Hoppa till huvudinnehåll

Det här händer på arbetsmarknaden just nu – fem centrala punkter att ha koll på

Postanställda i orange jackor och neongul västar står på riksdagshusets trappor med skyltar och ballonger och demonstrerar.
Postens anställda strejkade i drygt två veckor. Deras strejk är nu avblåst, men andra branscher har strejkvarslat. Postanställda i orange jackor och neongul västar står på riksdagshusets trappor med skyltar och ballonger och demonstrerar. Bild: Lehtikuva Posti Group Abp,demonstrationer,Poststrejk

Poststrejken är avblåst men andra branscher har strejkvarslat. Medling pågår så gott som dagligen på riksförlikningsmannens byrå och läget är oroligt. Vi listar de centralaste punkterna på arbetsmarknaden just nu.

1. Därför står Teknologiindustrin i centrum för förhandlingarna

När man talar om att exportbranschen ska visa vägen i avtalsförhandingarna, så menar man i huvudsak teknologiindustrin. Tanken är att motorn i ekonomin måste ha ett konkurrenskraftigt avtal.

Först efter att exportbranscherna har slutit sina avtal vet man vad resten av samhället har råd med. Så lyder resonemanget från arbetsgivarens sida.

Just nu är lönenivån den svåraste frågan, enligt Industrifackets ordförande Riku Aalto, som uttalade sig i samband med Industrifackets fullmäktige på torsdagen.

Arbetstidsförlängningen på 24 timmar, som kom till i samband med konkurrenskraftsavtalet, kommer sannolikt inte att ingå i det nya kollektivavtalet.

Däremot har arbetsgivarsidan, som representeras av Teknologiindustrin, meddelat att arbetstagarna ska betala för den här eftergiften. Det ska ske genom lägre löneförhöjningar. Därför är lönefrågan i centrum.

Industrifacket har varslat om en strejk som planeras pågå mellan den 9 och den 11 december. Medlingen fortsätter på fredag på riksförlikningsmannens byrå. Strejken omfattar också andra branscher som saknar kollektivavtal.

Till dem hör teknisk service och tekniskt underhåll, gummiindustri, glaskeramisk industri, malmgruvorna, mekanisk skogsindustri, plastproduktindustri och kemisk produktindustri, kemisk basindustri, olje- och naturgasindustri, petrokemisk industri samt försvarsindustri.

2. Därför kan det bli både strejk och lockout inom skogsindustrin

Industrifacket förhandlar om avtal med Skogsindustrin, då det gäller den mekaniska skogsindustrin. Det gäller alltså inte pappersfabrikerna, vars avtal förhandlas mellan Pappersförbundet och Skogsindustrin.

Efter att Industrifacket varslade om den ovan nämnda strejken, svarade arbetsgivaren med lockout. En lockout innebär att arbetstagarna tvingas stanna hemma från jobbet utan lön, och är ett verktyg som arbetsgivaren får använda i ett avtalslöst tillstånd.

Den varslade lockouten gäller sågverk och fanerfabriker, och planeras pågå från den 12 till den 18 december, det vill säga direkt efter den strejk som facket har varslat om.

Parterna kommer att träffas för medling hos Riksförlikningsmannen på lördag. Förlängningen av arbetstiden hör till de svåraste frågorna.

En person bär en väst med texten Teollisuusliitto.
Industrifacket har varslat om strejk och medling pågår så gott som dagligen inom flera branscher. En person bär en väst med texten Teollisuusliitto. Bild: Lehtikuva Industrifacket

3. Därför varslar också de lägre tjänstemännen om strejk

Också fackförbundet Pro varslar om strejk. Tidpunkten är koordinerad med Industrifacket till den tre dygn långa strejken som planeras börja den 9 december i vissa enskilda företag.

Också för de lägre tjänstemännen är den svåraste frågan den förlängda arbetstiden, som arbetsgivaren vill att ska ingå i de nya avtal som görs.

4. Därför påverkar det gamla konkurrenskraftsavtalet fortfarande alla nya avtal

Konkurrenskraftsavtalet slöts sommaren 2017, som en slags inre devalvering. Det betyder att priset på arbete blir lägre för att öka Finlands konkurrenskraft. Teknologiindustrin har räknat ut att konkurrenskraften ökade med 1,4 procent tack vare avtalet.

Arbetstidsförlängningen skrevs in i de enskilda kollektivavtalen eller i bilagor till avtalen. När kollektivavtalen har löpt ut eller snart löper ut, måste arbetstiden förhandlas om. Därför är frågan aktuell i så gott som alla förhandlingar. Enskilda undantag finns, till exempel transportbranschen, som inte har haft förlängd arbetstid.

Enligt Industrifacket har arbetstagarna nu bidragit tillräckligt och facket anser att konkurrenskraftsavtalet bara skulle gälla på viss tid. Arbetsgivarna vill att förlängningen av arbetstiden ska bli bestående och hänvisar till att de ekonomiska utsikterna är osäkra.

Arbetstidsfrågan är det huvudsakliga problemet i alla de avtal som Industrifacket förhandlar om, förutom för den ovan nämnda teknologibranschen. Det uppger Industrifackets ordförande Riku Aalto på torsdagen.

5. Därför påverkar metallarbetarens avtal också sjukvårdaren

I slutet av mars löper största delen av kollektivavtalen ut för de kommunalt anställda. Dit hör stora grupper som lärarna och sjukvårdarna.

Arbetsgivarna önskar att exportbranscherna ska diktera lönenivån för de andra branscherna. Tanken är att Finland måste ha en tillräckligt god konkurrenskraft för att resten av samhället, som kommunerna, ska ha råd med löneförhöjningar.

Vårdarfacken Tehy och Super anser att det behövs stora förbättringar i arbetsvillkoren för att branschen ska vara attraktiv. Därtill kommer statens löften om en vårdardimensionering.

Den innebär att kommunerna och privata vårdinrättningar behöver anställa flera tusen vårdare till, under de närmaste åren. Därför kan också avtalsrundan för vårdbranschen bli vårens intressantaste.

Läs också