Hoppa till huvudinnehåll

Naturvin, konventionellt, biodynamiskt, ekologiskt eller veganvin – vad är skillnaden? Kolla Strömsös guide för grönare viner

Fyra vinglas i rad.
Fyra vita viner av samma druva från samma region. Det grumliga naturvinet närmast kameran. Fyra vinglas i rad. Bild: Yle / Marika Lytts-Råholm Strömsö (tv-program)

Har du tappat bort dig i begreppsdjungeln? Konventionellt vin, veganvin, biodynamiskt, ekologiskt odlat eller naturvin - Strömsös sommelier Ella Grüssner Cromwell-Morgan reder ut begreppen.

Som en naturlig följd av dagens miljömedvetenhet och renare livsstilsval ökar efterfrågan på viner där vinproducenten valt en grönare väg i sin framställning. Det kan vara svårt för en vanlig vinkonsument att veta vad de olika miljöbeteckningarna egentligen innebär.

Vilka regler gäller för “vanliga” viner idag ?

Vi föreställer oss gärna vin som en rakt igenom naturlig produkt där druvor pressas och av egen kraft jäser till en statusstämplad dryck som vi älskat i alla tider. Men det är inte riktigt hela sanningen om dagens vin.

Det är tillåtet för vinmakare att använda olika hjälpmedel för att vinet ska bli mer stabilt, upplevas som mer balanserat och dessutom ge oss en angenäm smakupplevelse.

Två personer tittar i kameran i ett kök.
Programvärd Jonas Sundström och sommelier Ella Grüssner Cromwall-Morgan. Två personer tittar i kameran i ett kök. Bild: Marika Lytts-Råholm Ella Grüssner Cromwell-Morgan,Jonas Sundström

65 godkända tillsatser

Vinframställning är ibland en affärsverksamhet där enkla viner formas för en bred skara konsumenter som inte ställer så höga krav.

Alla som läst en vinetikett vet att det inte finns någon innehållsförteckning. Enligt EU-lagstiftning är det nämligen inte tillåtet för vinproducenter att deklarera vilka av de 65 godkända tillsatser eller processhjälpmedel de använt sig av.

Men alla viner har trots allt en funktion, och ibland kan färdigformat och okomplicerat vara det bästa för just det tillfället.

Konventionellt framställt vin

De flesta viner är konventionella viner där producenten har flest möjligheter att påverka och kontrollera sin produkt genom bekämpningsmedel, vissa tillsatser och processhjälpmedel.

65 olika hjälpmedel är tillåtna. Det kan handla om antioxidativa åtgärder, syrajusteringar, tanninregleringar och färgförbättringar.

65 olika hjälpmedel är tillåtna. Det kan handla om antioxidativa åtgärder, syrajusteringar, tanninregleringar och färgförbättringar.

Det behöver inte vara så farligt som det kanske låter, och de flesta producenter drivs ändå av mantrat ”lutte raisonée” – sunt förnuft, inget tillsätts i onödan. De billigaste boxvinerna är de som oftast måste hanteras hårdast.

Ekologiskt odlat och framställt vin

Den ekologiska vinmakarfilosofin följer en lite renare väg. Men även i ekologiska viner används upp till 40 olika tillsatser och hjälpmedel.

Ute i vinfälten används skonsammare bekämpningsmedel som kan spolas bort av regn och inne i vinerierna är formverktygen färre.

Omställningsperioden från konventionell vingård till ekologisk är tre år. Den övervakas av lokala kontrollorgan innan ekocertifieringen utdelas.

Biodynamiskt odlat vin

Den biodynamiska vinmakarfilosofin tar ett rejält kliv närmare naturen. Vinmakaren och naturen jobbar sida vid sida. Även atmosfären är delaktig.

Odlingsarbetet följer en såningskalender där månens, stjärnornas och solens faser tas i beaktande, och man framställer eget naturgödsel som får gro i nergrävda kohorn i vinfälten.

Kemiska bekämpningsmedel används bara i yttersta nödfall. Även biodynamiskt vin måste gå igenom en kontrollerad övergångsfas för att få sitt certifikat, och processen övervakas noga av lokala kontrollorgan.

Ett ekologiskt vin kan innehålla upp till 40 tillsatsämnen, medan ett biodynamiskt vin tar ett rejält kliv närmare naturen. Ett naturvin är helt utan tillsatsämnen.

Naturvin

Naturvin, eller ”ursprungsvin” om man översätter direkt från finskan, är den kategori där människan mest fungerar som en assistent till naturens egen kraft.

Inga bekämpningsmedel eller tillsatser används, man skippar ofta filtreringar, och det är druvans naturliga, ”otrimmade” jäst som är motorn i framställningen.

Eftersom inga regleringar görs, kan smaken på naturvin ibland kännas lite främmande eftersom vi är vana vid att vinmakaren banat väg till vår omedelbara njutning med små injusteringar.

Ett naturvin har ofta en hög syra. Det kan ha udda aromer, vara grumligt och lämna sediment i flaskans botten. Det företräder naturens osminkade sanning.

Det finns ännu inga lagstadgade certifieringsprotokoll för naturvin, utan de drivs fram av vinmakarens egen tro på naturen. Alla naturviner är oftast naturliga veganviner, eftersom man inte klarnar musten.

Veganvin har att göra med klarningsprocessen

Veganvin är ingen odlingsmetod utan handlar endast om ett led i vinifikationsprocessen, nämligen klarningen.

När ett vin jäst klart finns det alltid en del slöjliknande restpartiklar i musten som dagens konsumenter helst inte vill ha i sina glas.
Därför klarnas vinerna genom att man tillsätter olika ämnen. Ämnen som används kan komma från djurriket, som till exempel äggvita, mjölkprotein, fisklim och gelatin.

I veganviner garanterar dock producenten att andra metoder använts till klarningsprocessen, som till exempel membranfiltrering eller bentonitlera. Veganviner finns att hitta i alla fyra ovannämnda kategorier.

Druvor av bästa kvalitet från gynnsamma växtplatser där vinproducenten vidtar alla tänkbara åtgärder för att strama åt kvalitetstyglarna får ett eget naturligt uttryck som inte behöver justeras med hjälpmedel.

Dyrare framställning

Produktionskostnaderna stiger i takt med vinmakarens snävare kvalitetsval och ofta kostar dessa viner mer. Dessutom kräver de lite mer omtanke och kunskap av konsumenten. Det behövs rätt smaksällskap och rätt hantering för att vinet ska komma till sin rätt och servera den smakeufori vi förväntar oss.

Vinproducenten väljer helt enkelt sin vinmakarväg och följer de riktlinjer som finns inom respektive kategori. Sen är det upp till oss, som konsumenter, att välja vad som är rätt för oss för just det tillfället.

Alla viner blir godare med rätt tilltugg!

Ellas nötspread tilltugg upplagda på fat i Strömsököket.
Ellas nötspread tilltugg. Ellas nötspread tilltugg upplagda på fat i Strömsököket. Bild: Yle/Monica Storm snacks,tilltugg,smörgåspålägg,Strömsö (tv-program),Ella Grüssner Cromwell-Morgan,Nötter (Mat)

Vinvänliga vegansnacks:

Läckra Edamamebönor med citron och koriander
Fräs frysta upptinade sojabönor i lite rapsolja och smaksätt med flingsalt och chiliflakes efter smak. Låt dem svalna i en skål och blanda sedan i pressad citron, citronzest och hackad färsk koriander.

Rostad mandel- och pistagekräm

  • 300 gram mandlar (oskållade)
  • 200 gram pistagenötter (osaltade)
  • Salt, svartpeppar, limejuice och olivolja efter smak.
  1. Rosta nötterna i ugnen på 200 graders värme i ca 10 minuter.
  2. Låt nötterna svalna och häll sedan nötblandningen i en matberedare/mixer och kör på full fart. Mixa tillräckligt länge så att blandningen blir glansig och krämig och inte grynig. Det kan ta tid, ge inte upp!
  3. Smaka av med kryddorna, oljan och limejuice under mixningen.
  4. Servera som bredbart pålägg till bröd, kex och knäcke.
  5. Toppa med dina favoritsmaker, till exempel skivad miniplommontomat och färsk rosmarin, gurka och persilja eller gul paprika och färsk timjan.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö