Hoppa till huvudinnehåll

Stora Byvägens gamla trähus förtjusar och förfärar: "Många har flyttat till Nickby just tack vare de idylliska trähusen"

En kvinna i mörkröd jacka och färggrann halsduk står utomhus framför ett blått trähus och ett gult trähus på en gata.
Susanna Parri hoppas att alla gamla trähus vid Stora Byvägen får vara kvar och att de kan rustas upp. En kvinna i mörkröd jacka och färggrann halsduk står utomhus framför ett blått trähus och ett gult trähus på en gata. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,Susanna Parri

I östra änden av Stora Byvägen i Nickby står ett gäng färgglada gamla trähus på rad. Vissa av dem ser ut att vara i bra skick, medan det är sämre ställt med andra.

- Största delen av dem har flyttats hit till exempel från Terijoki. De är från 1800-talet eller början av 1900-talet, säger Susanna Parri från Sibbo byggnadstraditionsförening.

Hon tycker att det är just trähusen som gör Nickby mysigt och speciellt.

- Sibbos varumärke försvinner genom att riva bort de gamla husen, säger Parri.

En skylt på en gul trähusvägg. På skylten står det Hella.
De flesta av de gamla trähusen är byggda i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. En skylt på en gul trähusvägg. På skylten står det Hella. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,stora byvägen

Många av föreningens medlemmar, liksom hon själv, har flyttat till Nickby just tack vare de idylliska trähusen.

- Vi hoppas förstås att de hålls kvar här. Man borde ta till starkare åtgärder för att hålla dem kvar och försöka stöda husägarna i sina renoveringsprojekt och underhåll om de behöver hjälp, säger Parri.

Två av husen skyddas

Sipoon Sanomat skrev på torsdagen om kommunens planer för en del av området. Där den gamla busstationen ligger nu ska man bygga höghus och ett radhus.

I samband med det här ska man göra ändringar i den nuvarande detaljplanen för området.

Kommunen hade planer på att de fyra trähusen mitt emot busstationen ska märkas ut som skyddade i den nya detaljplanen eftersom de i olika inventeringar har klassificerats som värdefulla byggnader.

- Två av ägarna sade att byggnaderna är i så dåligt skick att det inte lönar sig att renovera, så kommunen beställde en kartläggning av en neutral utredare, säger planläggare Dennis Söderholm.

Stora Byvägen i Nickby. En gata kantas av höghus på vänstra sidan och trähus i blått, gult och vitt på högra sidan.
En hel rad med trähus kantar ena sidan av Stora Byvägen. Det blå huset närmast kameran är Rosenholms hus och det gula bredvid det är Singsing. Stora Byvägen i Nickby. En gata kantas av höghus på vänstra sidan och trähus i blått, gult och vitt på högra sidan. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,stora byvägen

Kartläggningen visar att det blå huset, Rosenholms hus, samt det gula huset intill, Singsing, är i alltför dåligt skick för att det ska löna sig att renovera dem.

Därför kommer kommunen inte att kräva av ägarna att husen renoveras.

Huset där blomaffären ligger, samt huset där Samaria håller till, ska klassas som skyddade i den nya detaljplanen.

Enligt Söderholm är redan Sipoon kellari och huset bredvid det skyddade efter att man gjorde upp en nya skyddsplan förra året.

De gamla trähusen invid Stora Byvägen ägs av privatpersoner.

Två hus kanske rivs

Kommunen kräver inte att Rosenholms hus och Singsing ska rivas, men det är troligt att så sker om de inte säljs åt någon renoveringsvillig husentusiast.

- Vi har bett kommunen om att få se de här rapporterna. Vi tycker att det verkar som om kommunen gör allt de kan för att stöda nybygge i stället för att renovera gamla hus, säger Parri.

Enligt Parri går stockstommar att återanvända och renovera, så hon förstår inte varför husen skulle behöva rivas.

Ett stort gult trähus invid en gata. På en skylt står det Samaria.
Samarias trähus ska antagligen få skyddad status i den ändrade detaljplanen. Ett stort gult trähus invid en gata. På en skylt står det Samaria. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,Samaria rf,stora byvägen

Susanna Parri poängterar ändå att föreningen inte är emot att man bygger nytt, men att man önskar att nya hus ska passa in i den nuvarande byggnadsmiljön och att kommunen tänker på var nya hus placeras.

Om det går så att Singsing och Rosenholms hus rivs så får man, enligt planläggare Dennis Söderholm, antagligen bygga trähus av ungefär samma höjd och storlek på tomterna.

Söderholm är övertygad om att kartläggningen av husens skick stämmer.

- Jag har varit inne i en av de här byggnaderna och den var i förskräckligt skick. Det växte mögel på väggarna i källaren, golvet var snett och vatten läckte in genom taket, säger Söderholm.

Urmakarens hus, Kellola

Tuula Ojaluoma är ordförande i Sibbo byggnadstraditionsförening. Hon har renoverat och bor i ett av trähusen vid Stora Byvägen. Huset kallas Oksanens hus, eller Kellola, och är byggt 1880.

- Jag har alltid trivts i äldre hus. Stockhus är den hälsosammaste konstruktionen man kan bygga, säger Ojaluoma.

Hon gillar dessutom att bo i en miljö med en lång historia.

- Det är trevligt att tänka att det har varit flera mammor som har suttit i samma kök och funderat på nästan likadana problem som jag har och att det ska komma ännu fler efter mig, säger Ojaluoma.

Ett gult trähus med grönt tak och gröna kanter ligger vid en gata.
Tuula Ojaluoma bor i Kellola som hon har rustat upp. Ett gult trähus med grönt tak och gröna kanter ligger vid en gata. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,Kellola

Enligt Ojaluoma och Susanna Parri borde kommunen redan för flera år sedan ha uppmanat husägarna i området att ta hand om sina hus, så kanske man inte skulle behöva riva någonting.

- Längs med åren har vi nog uppmanat husägare att renovera sina fastigheter, säger byggnadstillsynschef Ulla-Maija Upola.

Det är ändå en långsam process som inte alltid ger det slutresultat som önskas.

Upola påpekar också att man alltid måste noggrant överväga i vilket skede det gäller att ingripa, eftersom man måste närma sig alla fastighetsägare med byggnader i samma skick för att det ska vara jämlikt.

Går inte att rädda Singsing

Enligt Kerstin Broström, som äger Singsing, har hon aldrig fått någon uppmaning av kommunen om att huset måste fixas.

Hon säger att en renovering är omöjlig.

- En tid var det så snett att man trodde man ramlar när man går in där. Då ändrade vi lite på golvet. Fastän det ser någorlunda ut när man tittar långt ifrån, så går det inte att renovera. Det är synd, säger Broström.

Hon vet ännu inte vad som ska hända med huset.

- Skulle jag vinna på lotto så skulle jag riva ner det och bygga ett nytt likadant, säger Broström.

En sliten blå trähusvägg.
Utifrån ser Singsing ganska okej ut. Däremot flagar målningen ganska ordentligt på det blå huset bredvid. En sliten blå trähusvägg. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,Rosenholms hus

För att kunna använda huset har man ibland varit tvungen att göra mindre justeringar, men det har inte varit aktuellt med någon riktigt grundlig renovering.

Varken Broström eller någon ur hennes familj har varit intresserade av att själva bo i huset.

Hon tror dessutom inte att det skulle ha hjälpt att renovera huset i ett tidigare skede.

Hög väg boven

Största orsaken till att huset är i dåligt skick är att Stora Byvägen ligger på en mycket högre nivå än husen intill, vilket gör att allt vatten rinner ner mot husgrunden.

- Då när min man köpte det, 1991, så lät vi måla huset och taket. Visst såg det jättesnyggt ut men man hade höjt vägen redan då, och så har den höjts några gånger till efter det. Stenfoten, eller sockeln, allt som är där under är helt färdigt, helt ruttet. Det är omöjligt, säger Broström.

En ingång till ett ljusgult trähus med gröna kanter. Ovanför dörren står det Kellola 1880.
På Kellola välkomnar man julen. En ingång till ett ljusgult trähus med gröna kanter. Ovanför dörren står det Kellola 1880. Bild: Yle/Mira Bäck Nickby,trähus,träbyggnader,Kellola

Problemet med den höga vägen i förhållande till husen är något som Susanna Parri och Tuula Ojaluoma också tar upp.

- Kommunen har själv orsakat det att alla vi som äger hus här hela tiden har problem med att vattnet kommer under huset, säger Ojaluoma.

Hon har skaffat ett pumpsystem för att hålla vattnet borta.

Också planläggare Söderholm är bekant med problemet.

- Det är säkert en av de största orsakerna till att de bärande konstruktionerna är i dåligt skick och håller på att ruttna. Det är staten som har byggt vägen någon gång på 80-talet, säger han.

Söderholm tror inte att kommunen planerar göra någonting åt vägen nu.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland