Hoppa till huvudinnehåll

Lonkero, Rauli Badding Somerjoki och finskakurs på Instagram – Finlandsromantiken flödade på Årets Sverigefinne-galan

Vinnarna och de prisnominerade på rad på scenen på Finlandsinstitutet i Stockholm.
Prisnominerade och vinnare på rad på Finlandsinstitutet i Stockholm. Vinnarna och de prisnominerade på rad på scenen på Finlandsinstitutet i Stockholm. P7 Sisuradio,Årets sverigefinne,Finlandsinstitutet

Anna Takanen är årets Sverigefinne för sin bok om pappans upplevelser som krigsbarn - en grupp sverigefinländare som ofta vuxit upp helt utan finsk kultur i sina liv.

Fredag kväll samlades Stockholms sverigefinländare på Finlandsinstitutet för galan Årets sverigefinne. Festen uppmärksammar personer som gjort betydelsefulla insatser för att lyfta fram sverigefinskhet och sverigefinska frågor i Sverige.

Mellan prisutdelningarna spelar bandet finska klassiker som Ajetaan tandemilla och Paratiisi, det dras stand-up skämt om finsk sisu, och i baren beställer folk ljusblåa burkar med finsk long drink och stora glasflaskor Karhuöl.

Publiken är förtjust och 23-åriga Kalle Kinnunen, prisnominerad för sin finskakurs Kuusi palaa på Instagram, säger det som många andra i rummet känner:

- Jag kan känna att min själ längtar tillbaka till Finland.

Finland är som ett andra hemland för honom fast han är uppvuxen helt och hållet i Sverige. Han blir snabbt nostalgisk när han pratar om låtar som Satumaa och Tinasormus, eller bara om att gå omkring i finska matbutiker om somrarna när han besöker landet där hans släkt har sina rötter.

Kursen har han ordnat för att sänka tröskeln att lära sig finska för alla dem som är intresserade, och i och med kursen har han märkt av ett större intresse för det finska språket i Sverige.

- När jag var yngre var finska lite skämmigt, man vågade inte prata det, men nu har jag märkt att också många svenskar är intresserade av finska. De hör av sig via kontot och berättar att de lär sina barn finska.

Årets unga sverigefinne, gymnasieeleven Viivi Paavonperä fick pris i går för sitt arbete med att hjälpa unga sverigefinländare hitta skrivglädje på finska, genom att grunda en ungdomssektion i sverigefinska författarlaget Finn-Kirja.

- Där ska unga sverigefinnar få skriva på finska, vi har förstås som dröm att någon dag publicera något, säger Paavonperä.

Också hon pratar om den finska kulturen och Finland som starkt närvarande i hennes vardag. Finska böcker kan vara svåra att få tag på men finsk musik lyssnar hon mycket på, och hon ser fram emot finska jullådor på julbordet. Hon har bott största delen av sitt liv i Sverige men identiteten för henne är självklar:

- Jag definierar mig som sverigefinne. Att bara säga att jag är finsk känns som för långt borta eftersom jag bott här så länge, men jag kommer aldrig bli svensk. Det kommer alltid att finnas en liten finskhet i mig.

Krigsbarnen fick växa upp utan finsk kultur och utan finska rötter

Årets sverigefinne 2019 är Anna Takanen. Hon är skådespelare och regissör, hon har lett både Göteborgs stadsteater och Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och nu har hon också skrivit en bok, Sörjen som blev.

- Den handlar om min pappa som skickades till Sverige som krigsbarn, men den handlar också om mig och om att vara barn till ett krigsbarn och om hur kriget går i arv i generationer.

Den 15 december är det 80 år sedan första båten gick. Takanen har behandlat ämnet också i pjäsen Fosterlandet som spelats både i Göteborg, Stockholm och Helsingfors.

Hon talar om traumat för barnen som blev bortskickade från sina mödrar, sin familj, sitt land - men också om traumat i att bli utanför. Många krigsbarn kände varken att de var svenska, finska eller sverigefinnar, och Takanen känner att krigsbarnens barn i Sverige har gått miste om den finska kulturen.

- De som kom till Sverige som arbetskraft eller med familj fortsatte att ha ett finskt liv i Sverige. Vi som är barn till krigsbarn har inte haft något finskt liv här.

Anna Takanen.
Anna Takanen, skådespelare, regissör, författare. Anna Takanen. Bild: Virpi Inkeri / Sisuradio Anna Takanen

- Jag har varit i Finland varje sommar men jag har aldrig upplevt något finskt i min uppväxt i Sverige. Jag har inte varit del av den sverigefinska gemenskapen under min uppväxt, utan det var först när jag hade gjort Fosterlandet 2015 som jag förstod att jag är en del av det sverigefinska samhället med över 700 000 personer i Sverige, var fjortonde svensk.

I dag läser hon finska tidningar, pratar med familjen om vad som händer i konsten, politiken och livet i Finland, men har genom pjäsen och boken blivit mer uppmärksam på den sverigefinska kulturen i Sverige. Hon möter många sverigefinnar och barn till krigsbarn genom sitt jobb.

- Den sverigefinska relationen är väldigt stark för mig nu, genom reaktionerna jag får av människor som har läst min bok.

Årets Sverigefinnar är ett samarbete mellan Sisuradio, SVT, Finlandsinstitutet och tidningen Ruotsin Suomalainen. Utmärkelserna har delats ut sedan 2011.

Läs mera:

De finska invandrarna i Sverige drabbades hårt av sina tunga jobb - arbetsskador, tidig sjukpensionering och kortare liv blev följden

Nästan hälften av den finländska arbetskraften i Sverige blev sjukskrivna eller hade förtidspension innan de nått pensionsåldern.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes