Hoppa till huvudinnehåll

Tidningen Eos med 165 år på nacken söker ständigt nya former

En ung kvinna sitter vid ett skrivbord och arbetar med en dator.
Maria Erikslund är vikarierande redaktör för tidningen Eos. En ung kvinna sitter vid ett skrivbord och arbetar med en dator. Bild: Yle/Pia Lagus redaktör,Skrivbordsmiljö,eos

Tidningen Eos grundades av Zacharias Topelius för 165 år sen. Namnet kommer från den grekiska mytologin, där Eos var morgonrodnadens gudinna.

- Många av Topelius' sagor publicerades för första gången just i Eos, säger tidningens vikarierande redaktör Maria Erikslund.

Sedan 126 år tillbaka görs Eos i Nykterhetsförbundets regi. Målgruppen är fortsättningsvis barn i lågstadieåldern.

Tidningen står precis som alla andra papperstidningar inför utmaningar. Därför utvecklar man nya samarbetsformer och lyfter fram papperstidningens styrkor.

Både barnen och deras föräldrar vill ha en egen papperstidning, säger Maria Erikslund.

En redaktör - flera medarbetare

Maria Erikslund ser till helheten, redigerar tidningen, skriver och ser till att varje sida fylls.

- Vi har flera medarbetare och tre illustratörer. Nyligen hade vi också en prao, som kommer att få skriva mera framöver också.

Givetvis håller Maria också koll på vad barnen vill läsa om i Eos. För någon vecka sedan var hon ute och pratade med en grupp fjärdeklassister om vad de vill ha mer av.

- Till den kommande tidningen så frågade jag också via Instagram vad de vill ha för planscher i tidningen. Vanligen brukar det vara gulliga djur och så, men det kom några överraskande förslag. Mat, till exempel, och långtradare!

En tidningshylla
En tidningshylla Bild: Yle/Pia Lagus tidskrift,eos

I det aktuella numret av Eos finns bland annat en intervju med en spindelforskare. För de som tycker att spindlar är otäcka att titta på så finns en varningstext:

- Är man lite rädd för spindlar så får man riva ut en del av sidan, för på andra sidan så gömmer det sig spindlar!

Insändare och artiklar skrivna av läsarna

Det finns mer uppslag och idéer på vad man kunde skriva i tidningen än vad som ryms, säger Maria. Utöver egna initiativ så får redaktionen också tips från läsarna.

Till exempel så tog Pyttis skola kontakt för en tid sen och berättade att hela skolan hade blivit bjuden att delta i älgjakten. Deras berättelse kommer att publiceras i nästa nummer av tidningen.

- Femmorna och sexorna har själva skrivit och fotograferat artikeln, säger Maria.

Eos kommer också att få en insändarsida. Det har redan kommit in bland annat insändare om elsparkcyklar och palmolja - sådant som ligger i tiden och som barnen tänker på.

Det finns också ämnen som hängt med "i alla tider" bland det som tas upp och som engagerar. Det är miljö, kroppen, kompisar, rusmedel...

- Det kan vara frågor av typen "vad gör man när man är ihop med någon?", "Är jag normal då jag är så här?". Barnen kan också fråga "Varför finns det alkohol egentligen, varför säljs det?"

Eftersom det är Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik som ger ut Eos, är det hälsofrämjande och rusmedelsförebyggande arbetet centralt. Frågor kring rusmedel är också sånt som många barn hör av sig kring.

- Det är främst förebyggande arbete och information om välmående. De barn som har egna problem med rusmedel är lite äldre.

Läsvänligheten är papprets styrka

Antalet barn som prenumererar på Eos har gått ner och för närvarande är det ungefär nio procent av 7-12 åringarna som får tidningen hem. Maria Erikslund tror att det delvis beror på den ökande stressen.

- Som förälder är man van att få en massa meddelanden via Wilma. Då det kommer en lapp om någon prenumeration så glömmer man bort att fylla i den, eller slarvar bort den.

Hon säger att tidningen där har en utmaning att göra det enkelt att prenumerera och nå ut med informationen.

Redigering av tidning i ett ombrytningsprogram.
Nästa nummer tar form. Redigering av tidning i ett ombrytningsprogram. Bild: Yle/Pia Lagus redigerare,Desktop publishing,bildskärmsarbete

Då Maria ska beskriva Eos av år 2019 så säger hon att tidningen vill lyssna på barnen; att den är till för dem. Man arbetar också med de styrkor som en papperstidning har mitt i allt det digitala.

- Då det är en papperstidning, en fysisk produkt, då kan man till exempel riva ut sidor (som med spindlarna). Men vi håller också kontakt med med barnen via Whatsapp och Instagram och så vidare.

Maria har också varit i kontakt med Eos motsvarighet i Sverige, Kamratposten. De har upplevt motsvarande utmaningar att hålla sig relevanta, men:

- Både vi och de har samma erfarenhet: Barn vill gärna ha papper och föräldrar vill gärna ge ett skärmfritt alternativ.

Det finns mycket på nätet, men det är mest videor. Ur ett läsperspektiv står sig tidningarna bra. Det är bra med något konkret att hålla i.

- Att läsa böcker kan också vara en utmaning och då är tidningen ett mellansteg. Vi har både kortare och längre texter, något för alla nivåer.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten