I dag, måndag, inleds klimatmötet i Madrid. Under de kommande två veckorna ska närmare 200 länder försöka komma överens om de sista frågetecknen i reglerna för Parisavtalet, det vill säga hur världens koldioxidutsläpp ska minskas.
Årets klimatmöte skulle ursprungligen ordnas i Santiago i Chile.
Landet orsakade däremot skrämselhicka åt alla inblandade när det meddelade att det på grund av oroligheterna i landet inte kommer att arrangera mötet.
–Det var jättestor panik när vi hörde det, säger Finlands chefsförhandlare på klimatmötet Outi Honkatukia från miljöministeriet.
– Men 48 timmar senare sa Spanien att mötet kan hållas i Madrid och det var slutet på paniken.
Ett års förberedelser har gjorts på en månad
I vanliga fall tar förberedelserna inför FN:s klimattoppmöte ett år för ett värdland.
Det handlar om att arrangera lokaler, säkerhet, transporter, mat och så vidare för kring 30 000 personer.
Spanien har alltså haft endast en månad på sig att arrangera allt det här.
Outi Honkatukia tror ändå inte att flytten från Santiago till Madrid kommer att påverka förhandlingarna på mötet.
– I princip kommer det inte att påverka förhandlingarna därför att det möte som skulle ha ordnats i Santiago nu kommer att ordnas i Madrid på samma nivå. Alla evenemang som Chile skulle organisera i Santiago kommer nu att hållas i Madrid.
– Så i princip är det bara lokalen som har ändrats.
Chile kommer fortsättningsvis att vara ordförande på mötet och leda förhandlingarna.
Det betyder att samma personer som har förberett förhandlingarna och själva mötesagendan också kommer att vara de som håller i trådarna i mötessalarna.
Det här är ytterst viktigt för att mötet ska ha en möjlighet att lyckas.
Luddiga regler ska bli klara och transparenta
– Det viktigaste man ska förhandla om under klimatmötet är reglerna för marknadsmekanismerna som saknas, säger Outi Honkatukia.
Marknadsmekanismerna ja.
Under fjolårets klimatmöte i Polen lyckades man komma överens om gemensamma regler för klimatavtalet från Paris – det vill säga hur alla länder ska övervaka sina utsläpp och hur de ska rapportera om vad de gör för att minska dem.
Men det man inte lyckades komma överens om, främst för att Brasilien satte sig på bakhasorna, var regler för de klimatåtgärder som ett land finansierar i ett annat land för att kompensera för sina utsläpp. De så kallade marknadsmekanismerna.
Som det ser ut nu så är det hela mycket luddigt.
Om till exempel Brasilien finansierar trädplantering i Uruguay för att kompensera för sina koldioxidutsläpp, så är det i princip möjligt också för Uruguay att dra nytta av det här och räkna trädplanteringen till godo för egen del och egna utsläpp.
Det har hänt att två länder har rapporterat en och samma utsläppsminskning, det vill säga att den har räknats dubbelt.
Brasilien problembarnet igen
Finlands chefsförhandlare Outi Honkatukia tror att Brasilien, med sin klimatskeptiska president Jair Bolsonaro i spetsen, kan bli ett problem igen.
– Jag tror att det blir lika jobbigt som i Katowice i Polen. Det kommer att vara svårt att komma överens med Brasilien.
Varför är det då så svårt för Brasilien att godkänna transparenta, gemensamma regler för klimatkompensering?
Det är frågan om pengar säger Outi Honkatukia. Brasilien har investerat enorma mängder pengar i olika projekt för klimatåtgärder i andra länder, för att det helt enkelt har varit billigare att göra det i andra länder än på hemmaplan.
– Brasilien vill inte förlora pengarna för alla deras investeringar som de har gjort.
Om Brasilien igen sätter käppar i hjulen och förhandlingarna misslyckas så finns det inte så mycket annat att göra än att fortsätta förhandla, säger Outi Honkatukia.
– Då fortsätter förhandlingarna. Men det kommer att ta tid och jag anser att vi inte har tid. Vi måste lösa det nu.
