Hoppa till huvudinnehåll

Klyftan mellan elevernas kunnande syns allt tydligare - Finland håller sig ändå kvar på toppen i Pisa-mätningen

Pisa-studien 2018 visar att de finländska 15-åringarna fortfarande presterar goda resultat i läsning, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Finland hör till primusarna i klassen i europeisk och asiatisk jämförelse.

Den färska studien visar ändå tydligt att skillnaderna, klyftorna mellan eleverna växer.

Pisa-studien 2018 utvärderade speciellt läskunnigheten.
Utvecklingen i de finländska tonåringarnas läskunnighet pekar nedåt. Sedan år 2000 har poängtalet sjunkit med 26 poäng.

Alla vill inte läsa

Färre elever än tidigare nämner läsning som favoritsysselsättning och den negativa inställningen till läsande har tilltagit bland elever.

Flickornas läskunnighet är större än pojkarnas. Bland pojkarna har antalet svaga läsare ökat sedan 2009 och det är oroväckande att 63 procent av de finländska pojkarna höll med om påståendet "Jag läser bara om jag måste".

Jag läser bara om jag måste― över hälften av de 15-åriga pojkarna instämmer i det påståendet

Det finns fortfarande ungefär lika många unga som har utmärkta kunskaper i läskunnighet som i den förra Pisa-studien, som fokuserade på läskunnighet.

Klyftan mellan dem och de svaga läsarna har däremot blivit bredare. Det finns alltså allt fler unga i Finland som inte har en läskunnighet som räcker för studier och verksamhet i samhället.

Graf som visar att finska skolelever är bättre i läsning än finlandssvenska elever och medeltalet i OECD- länderna.
Graf som visar att finska skolelever är bättre i läsning än finlandssvenska elever och medeltalet i OECD- länderna.

Övriga poäng i 2018-toppen bland OECD-länderna att jämföra med är: Estland (523) och Sverige (506).

Bland alla deltagare fick PSJZ-regionen i Kina (Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang) (555) och Singapore (549) de bästa resultaten i läskunnighet.

Läskunnighet bland finlandssvenska elever

I Pisa 2018 -studien var medelvärdet för eleverna i Finlands svenskspråkiga skolor i läsning 504 poäng, jämfört med 521 poäng i de finskspråkiga skolorna.

I de svenskspråkiga skolorna har försämringen av läskunnigheten varit mindre än i de finskspråkiga skolorna.

Vid en granskning av prestationsnivån för 2018 i läsning nådde 10 procent av de svenskspråkiga skolornas elever till en utmärkt nivå.

Andelen utmärkta läsare i svenskspråkiga skolor har förblivit stabil.

Under hjälplig nivå i läsning hamnade i de svenskspråkiga skolorna 17 procent av eleverna. År 2000 var andelen 11 procent och år 2009 var andelen 12 procent. De svaga läsarna har ökat också bland svenskspråkiga elever.

Den socioekonomiska bakgrunden kan ge ett försprång på två år

För samtliga länder i Pisa-studien korrelerade föräldrarnas utbildning, yrke och hur förmöget hemmet är (socioekonomisk bakgrund) med elevens läskunnighet.

För Finlands del visar resultaten att de elever som har ett svagare socioekonomiskt utgångsläge presterar allt svagare resultat.

I Finland har korrelationen mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras kunskaper tilltagit från och med år 2009.

Skillnaden mellan de elever som kommer från en högre socioekonomisk bakgrund jämfört med dem som kommer från en lägre kan beräknas motsvara två år av skolgång.

Matematik och naturvetenskaper

De finländska ungdomarnas kunskaper i matematik (medelvärdet 507 poäng) var fortfarande klart bättre än OECD-genomsnittet. Trots att Finlands medelvärde sjönk med 4 poäng från Pisa-undersökningen år 2015.

Däremot klarade sig de finlandssvenska eleverna bra.

Graf som visar att finlandssvenska elever är bättre i matematik än finska och medeltalet i OECD- länderna.16 Finlandssvenska skolor
Graf som visar att finlandssvenska elever är bättre i matematik än finska och medeltalet i OECD- länderna.16 Finlandssvenska skolor

I jämförelse kan nämnas resultatet för Estland (523), Polen (516) och Sverige (502).

I den absoluta toppen för matematiska kunskaper fanns sju asiatiska länder eller regioner.

De finländska ungdomarnas kunskaper i naturvetenskapliga ämnen (medelvärdet 522 poäng) tillhörde toppen bland OECD-länderna strax efter Estland (530) och Japan (529).

Finlands resultat har sjunkit stadigt, sedan 2006 med totalt 41 poäng.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes