Hoppa till huvudinnehåll

Vad kostar rusningstrafiken dig i tid och pengar? Vi testade, här är resultatet

Vi körde samma sträcka med två timmars mellanrum - en gång i rusningstrafik och en gång lite senare. Att undvika rusning sparar dig inte bara tid utan också pengar.

I huvudstadsregionen infaller den värsta rusningen mellan klockan 7 och 9 på morgonen och mellan 15 och 17 på eftermiddagen. På en vardag är det ungefär dubbelt så mycket trafik då jämfört med till exempel mitt på dagen.

Vi testade hur tid, utsläpp och bränslekostnader påverkas om du undviker att köra under den värsta rusningen. Vår rutt gick från Malm till Drumsö med en start klockan 7.40 och en klockan 9.30. Sträckan var 16,4 kilometer lång.

Här kan du se hur testbilen rörde sig

Den röda bilen startade klockan 7.40 och den blå bilen startade 9.30.

Sextio timmar och 160 kilo koldioxid

På sträckan från Malm till Drumsö sparade vi åtta minuter, alltså 20 procent, i tid och 12 procent i utsläpp bara genom att köra lite efter rusningstoppen. Om du körde den sträckan två gånger varje arbetsdag under ett år skulle det bli sextio timmar i tid och 160 kilo koldioxidutsläpp. I bränslekostnader blir det ungefär hundra euro.

Under vår testdag löpte trafiken normalt och inga olyckor, halka eller vägarbeten störde testet. Man kan se vårt resultat som representativt för en vardag då trafiken löper normalt.

Vi sparade 1,5 dl bensin och åtta minuter i tid. På ett år skulle det spara oss 60 timmar, 100 euro och 160 kg koldioxid.
Vi sparade 1,5 dl bensin och åtta minuter i tid. På ett år skulle det spara oss 60 timmar, 100 euro och 160 kg koldioxid.

Trafikmängden påverkar utsläppen överraskande mycket

I regel är utsläppen större ju fortare du kör men det gäller inte i rusningstrafik. Varje gång du stannar och gasar upp ökar utsläppen. Vi fick hjälp med att beräkna utsläppen av Juhani Laurikko, ledande forskare på Teknologiska forskningscentralen VTT.

Juhani Laurikko, ledande forskare på VTT
Juhani Laurikko är ledande forskare på VTT och specialiserad på utsläpp Juhani Laurikko, ledande forskare på VTT Bild: Malin Ekholm VTT,Juhani Laurikko

- Det är överraskande att utsläppen varierar så mycket även där farten varit nästan densamma, säger han. Det är samma skillnad som om man körde med en tio år gammal bil och en helt ny, säger Laurikko.

Skillnaden i utsläpp var störst där trafiken grötar till sig som mest och testbilen måste stanna flera gånger per rödljus. Varje gång man bromsar ökar förbrukningen.

- Mitt bästa tips när det kommer till att köra energisnålt är att undvika att bromsa så mycket som möjligt, säger Laurikko.

Start kl 7.40Start kl 9.30
Tid (min)3931
Förbrukning per 100 km (liter)7,86,9
Kostnad (euro)1,941,72
Utsläpp (g CO2 / km)187165

Ifall alla bilister i huvudstadsregionen kunde undvika rusningstrafik så skulle vi släppa ut 14 000 ton koldioxid mindre. Det här motsvarar grovt räknat utsläppen från 3000 semesterresor till Thailand.

Så kom vi fram till resultaten

Vi körde rutten Malm-Drumsö (16,4 km) två gånger, klockan 7.40 och 9.30 tisdagen den 26 november. Trafikmängderna var rätt typiska för vardagsmorgnar enligt resultat från mätstationer på sträckan. På grund av trafiken måste vi sänka hastigheten på Lahtisleden och fick köa längre till de stora ljusstyrda korsningarna på rutten under den tidigare körningen, då det var morgonrusning.

Sträckan mellan Malm och Drumsö valde vi i samråd med Helsingfors stads trafikforskare. Ska man från Malm till Drumsö är det svårt att undvika rusning oberoende av vilken rutt man använder.

Bilen var en Ford Focus kombi av årsmodell 2013. Bilen är manuellt växlad och saknar start-stop, alltså system för att undvika tomgång som finns på modernare bilar. Enligt registerutdraget är dess CO2-utsläppsnivåer 192 g/km i stadstrafik och 105 g/km landsvägstrafik.

Vi mätte bränsleförbrukningen under körningarna med bilens egen mätare. CO2-utsläppen räknades utgående från bränsleförbrukningen enligt koefficienten 2,392 kg CO2 / l bensin. VTT-forskaren Juhani Laurikko hjälpte oss planera experimentet och analysera resultaten.

För att beräkna hur mycket tid, pengar och koldioxid man skulle spara på att undvika rusningstrafiken under ett helt år, så multiplicerade vi teststräckan (tur-retur) med 226 arbetsdagar (251 vardagar år 2019, minus fem veckor semester). Som bränslepris använde vi 1,516 euro per liter, vilket är riksgenomsnittet för 95:ans bensin enligt sidan polttoaine.net.

Det är svårt att beräkna exakt hur mycket utsläpp hela huvudstadsregionens bilister skulle kunna spara, eftersom vi inte vet exakt vilka rutter de kör. Men vi gjorde en grov uppskattning genom att använda resultaten från HRT:s rapport "Resvanor i huvudstadsregionen 2018". Enligt den utförs 953 100 bilresor per vardag inom huvudstadsregionen, och den genomsnittliga bilresan är 9,8 km lång. Genom att analysera trafikströmmarna på en av stadens mätpunkter på Tavastvägen, kom vi fram till att ungefär 30 procent av trafiken sker under rusningstiderna (klockan 7-9 samt 15-17). Det gav oss ett resultat på sammanlagt 633 miljoner kilometer som körs i rusningstrafik under alla årets vardagar.

Om vi räknar med samma besparing i utsläpp per kilometer som under vår egen mätning, kommer vi fram till summan 13 932 ton koldioxid. Enligt tyska Atmosfairs klimaträknare leder en persons flygresa från Helsingfors till Bangkok tur-retur till utsläpp som motsvarar 4820 kg koldioxid.

Om du nitar kan du orsaka en trafikstockning flera kilometer bort

På Tavastvägen in mot Helsingfors löper trafiken i medeltal 38 km/h en vardag klockan åtta. Riktigt grötiga dagar då medelhastigheten varit lägre än 30 km/h har inträffat 60 gånger sedan början av året. Det är ungefär var fjärde vardag. Under vår testdag var medelhastigheten vid Helsingfors stads mätpunkt på Tavastvägen 37,8 km/h, alltså en helt vanlig dag i trafiken.

Graf som visar att flest bilar rör sig söderut på Tavastvägen mellan klockan 6 och 9. Klockan 15 till 18 rör sig merst bilar norrut.
Graf som visar att flest bilar rör sig söderut på Tavastvägen mellan klockan 6 och 9. Klockan 15 till 18 rör sig merst bilar norrut.
Graf som visar att medelhastigheten söderut på Tavastvägen sjunger mellan klockan 6 och 10.30, medan hastigheten norrut sjunker mellan klockan 16 och 18.
Graf som visar att medelhastigheten söderut på Tavastvägen sjunger mellan klockan 6 och 10.30, medan hastigheten norrut sjunker mellan klockan 16 och 18.

Ser man på mängden bilar varierar bilmängden inte så mycket från vardag till vardag men det gör däremot medelhastigheterna. Den långsammaste dagen var medelhastigheten 13 km/h och den snabbaste vardagen var den 40 km/h. Det betyder att det inte är antalet bilar i trafiken som orsakar trafikstockningar och rusning utan något annat. Det är sist och slutligen ganska små saker som gör att trafiken grötar till sig.

- Ofta kan det vara en liten incident som sätter i gång det. När det väl börja stocka sig sprider det sig lätt bakåt. Det blir som en vågrörelse i trafiken som gör stockningen värre och värre, säger Jens West, trafikanalytiker på HRT.

Närbild på en man som står bredvid en väg.
Jens West, trafikanalytiker på HRT Närbild på en man som står bredvid en väg. Bild: Petter West / Yle porträtt,Jens West

I Helsingfors är den verkliga trafiktoppen väldigt kort, i praktiken bara en dryg timme på morgonen och lite längre på eftermiddagen. Redan små förändringar kunde därför ha stor effekt.

- Den värsta bilisten är den som inte skulle behöva ta sig fram just nu. Vi vet att bara 17% av alla resor under hela dygnet är arbetsresor. Det är alltså ganska många som inte ska till jobbet också under rusningstiden. Om man kunde hitta något sätt att få dem att åka en annan tid skulle det underlätta mycket, säger West.

Så ser pendlingen ut i huvudstadsregionen

Nästan hälften av helsingforsarna (47 procent) tar sig fram med kollektivtrafik, en tredjedel (27 procent) kör bil, resten går eller cyklar. Vandaborna kör mest bil, över hälften (52 procent) tar bilen till och från jobb och skola. Grafen beskriver hela befolkningens resvanor 2018.

Graf på färdsätt i huvudstadsregionen
Graf på färdsätt i huvudstadsregionen

Ser man på den arbetande befolkningen pendlar de allra flesta in till Helsingfors medan helsingforsarna själv främst arbetar på hemorten. Från Esbo tar sig varje morgon nästan 70 000 personer till en annan kommun för att jobba. Esboborna pendlar främst till Helsingfors. Totalt sett korsar över 480 000 personer regelbundet kommungränserna på väg till och från sina arbeten.

Graf med information om färdsätt i huvudstadsregionen 2018
Graf med information om färdsätt i huvudstadsregionen 2018

Både antalet arbetsplatser och pendling har ökat stadigt i huvudstadsregionen under de senaste åren. Med pendling avser man arbetsresor över kommungränsen. 2017 fanns det 647 553 arbetsplatser i regionen och 289 511 pendlare. På fem år har både antalet arbetsplatser och pendlare ökat med 4 procent.

Graf med information om arbetsplatser och pendlare i huvudstadsregionen 1987-2017
Graf med information om arbetsplatser och pendlare i huvudstadsregionen 1987-2017

Av alla som är på väg till olika håll är de allra flesta resor inte till och från arbetet eller butiken utan av annan karaktär.

Andel resor per resmål i huvudstadsregionen
Andel resor per resmål i huvudstadsregionen

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes