Hoppa till huvudinnehåll

Dags att slå hål på myten om den dåliga svenska skolan - Pisaresultaten förbättrades redan 2015 och steg nu ytterligare

Pojke räcker upp hand i klassrum
Är den svenska skolans rykte återställt? Pojke räcker upp hand i klassrum Bild: Mostphotos barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barn i skolåldern,skolelever,grundskolan,skolor,grundskolans lågstadium,klassrum,undervisning

Också den här gången förbättrades de svenska elevernas resultat i Pisaundersökningen. Myten om den dåliga svenska skolan är seglivad - inte ens svenskarna vet om att deras Pisaresultat förbättrades redan 2015.

I både läsförståelse, matematik och naturvetenskap ligger nu de svenska 15-åringarna över genomsnittet i OECD-länderna.
Det finns alltså inte längre fog för allt prat om att den svenska skolan är usel.

Kurvor som visar en tillfällig svacka vid 2012 i resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos svenska elever.
Bild från Skärmdump från svenska Skolverkets rapport om Pisaundersökningen. Kurvor som visar en tillfällig svacka vid 2012 i resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos svenska elever. Bild: Skolverket i Sverige PISA-undersökning,Sverige,Skolverket

Myten om den dåliga svenska skolan är seglivad.

Pisaresultaten för de svenska skolelever steg redan vid den förra mätningen 2015, men det har knappt noterats hos det svenska folket, visar en opinionsmätning som Svenska Dagbladet lät Sifo göra inför valet 2018.

Det är störtdykningen, Pisachocken år 2012 som etsat sig fast i svenskarnas minne. Nu verkar den ha varit en tillfällig svacka.

Klyftorna mellan elever större än i Finland

Precis som i Finland fokuserade diskussionen om Pisaresultaten i går på att klyftorna mellan eleverna har ökat.

Sverige har inte alls förbättrats på den punkten sedan den förra mätningen, utan ligger kvar på ett OECD-genomsnitt.

I Pisarapporten från Skolverket konstateras att skolsegregationen i Sverige är i nivå med övriga nordiska länder, men med "signifikant högre resultatskillnader mellan skolor".

I Sverige har skolans sammansättning - elevernas bakgrund - större betydelse för elevernas resultat än i övriga Norden.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ser det här som ett klart misslyckande.

- Vi ska i Sverige ha en mer likvärdig skola, det finns ingen anledning att vi ska vara sämre än våra nordiska grannar, säger han till Sveriges radio.

Segregeringen kan inte heller förklaras bara med nyanlända som inte har svenska som modersmål.

Sverige är det land i Pisaundersökningen där störst andel 15-åringar uteslutits på grund av att de varit nyanlända: 11 procent.

Det återstår alltså mycket arbete när det gäller hur likvärdigt den svenska skolan lyckas med att ge alla elever möjligheten att utvecklas så långt som möjligt, "oavsett bakgrund och oavsett vilken skola de går på", konstaterar rapporten.

Friskolor och frågan om att förstatliga skolan utreds

OECD:s Pisachef Andreas Schleicher har intervjuats av flera svenska medier och han ser det fria skolvalet i landet som en stor anledning till ojämlikheterna.

- Elever har blivit konsumenter, föräldrar har blivit kunder, lärare har blivit servicepersonal. Det har tagit själen och hjärtat ur utbildningen och gjort den till en handelsvara, sade Schleicher till SR:s nyheter i går.

I en diskussion i radiokanalen P1 mellan socialdemokratiska utbildningsministern Anna Ekström och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin var det just kring det fria skolvalet det hettade till.

- Systemet behöver utvecklas så att alla gör ett aktivt skolval, så att alla barn kan göra en klassresa, sade Axén Olin medan Ekström snabbt invände:

- Jag önskar att det vore så att fristående skolor tog ett stort ansvar för elever som har föräldrar med låg utbildningsbakgrund, men så är det inte. I fristående skolor, i synnerhet i skolkoncernerna, går framför allt barn med välutbildade föräldrar.

Men Moderaterna försvarar det fria skolvalet starkt.

- Vi har 23 skolor i Sverige där inte ens hälften av barnen har fullständiga betyg. Och det är inte friskolor utan det är kommunala skolor framför allt i storstäderna Malmö, Göteborg, Stockholm och en del andra. Skyll inte på friskolorna eller det aktiva skolvalet, sade Axén Olin.

I det så kallade januariavtalet, alltså överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, nämns förbättringar i skolan i tre av de 73 punkterna.

Det gäller bland annat skolors rätt att införa betyg från årskurs fyra om de vill och etableringsstopp för religiösa friskolor.

Men på listan finns också en utredning om att förstatliga hela skolan, snart 30 år efter kommunaliseringen 1991.

Partierna i Sverige hänvisar till Pisa för egna syften

Pisaresultaten har orsakat häftiga debatter i Sverige tidigare år.

År 2013 och 2014, efter störtdykningen i Pisaresultaten, nämndes skolundersökningen 156 respektive 174 gånger i riksdagsdebatterna, visar siffror som professor Christian Lundahl vid Örebro universitet redogör för i Dagens nyheter.

Tidningen redogör också för att riksdagen de senaste åren lagt fram 40 förslag till förändringar i skolan, med hänvisning till Pisa.

Lundahl poängterar att partierna hänvisar till Pisa av väldigt olika orsaker, utan att alltid ha belägg för påståendena, utan främst så att de använder Pisa för sina egna syften.

– Det är ett problem som riskerar att skada det svenska skolsystemet, säger Lundahl till DN.

Trots de klart bättre Pisaresultatet kommer skolan i Sverige att fortsätta debatteras.

Det här inte minst för att den så ofta nämns i de debatter som just nu dominerar den svenska politiken: integrationsfrågorna och bekämpningen av gängkriminalitet.

Läs mera:

Klyftan mellan elevernas kunnande syns allt tydligare - Finland håller sig ändå kvar på toppen i Pisa-mätningen

Läskunnigheten och kunskaperna i naturvetenskaper har ytterligare försvagats bland de finländska 15-åringarna. De matematiska kunskaperna har hållits snudd på oförändrade, jämfört med den förra Pisa-studien 2015.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes