Hoppa till huvudinnehåll

Ekon från Vinterkriget under försvarets storövning - kustforten på östra Finska viken i nygammal nyckelroll

Rankin linnakesaaren eteläkärki, rannikkotykki 120TK, taustalla Suursaari.
Utsikt från Rankös sydspets mot Hogland. Rankin linnakesaaren eteläkärki, rannikkotykki 120TK, taustalla Suursaari. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst,Hogland

Kustforten på östra Finska viken är fortfarande viktiga för försvaret. Under årets huvudkrigsövning har marinen övat att stoppa ett angrepp från havet, precis som under Vinterkriget för exakt 80 år sedan.

Det är bara ett par minusgrader och vintersolen skiner, men den nordliga vinden är bitande och den snabbgående landstigningsbåtens däck är delvis nedisat.

Jurmo-luokan joukkojenkuljetusveneen ohjaamossa, matkalla Rankin linnakkeelle.
På väg mot Rankö. Jurmo-luokan joukkojenkuljetusveneen ohjaamossa, matkalla Rankin linnakkeelle. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Jurmo-klass,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst

- Visst är det mer krävande förhållanden här vid havet, konstaterar undersergeant Annika Riihimäki. Hon är en av beväringarna som varit stationerade på kustfortet Rankö utanför Kotka, under försvarets huvudkrigsövning, kallad Kaakko 19 (Sydost).

Huvudkrigsövningar ordnas av Försvarsmakten vartannat år. Den här gången är syftet att öva försvarets gemensamma beredskap att reagera på en snabbt eskalerande situation i just sydöstra Finland.

Jurmo-luokan joukkojenkuljetusveneen ohjaamossa, matkalla Rankin linnakkeelle.
I övningen deltar omkring 6 200 beväringar. Jurmo-luokan joukkojenkuljetusveneen ohjaamossa, matkalla Rankin linnakkeelle. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Jurmo-klass,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst

I övningen deltar omkring 12 000 beväringar, reservister och yrkessoldater från både armén, marinen, flygvapnet och gränsbevakningen.

"Kul att få öva på riktigt"

Då Vinterkriget bröt ut för 80 år sedan stod Finland likaledes inför en snabbt eskalerande situation. De gamla kanonerna på Rankö spelade en viktig roll i att stoppa de sovjetiska anfallen mot Kotka under krigets slutskede.

- Vi har nog pratat en del om det. Man får vara tacksam, de gav hundra procent då för 80 år sedan, säger sergeant Markus Nyman från Helsingfors.

Rankin linnakesaaren eteläkärki, meritutka tähystämässä merelle.
Mobil radarstation på Rankö. Rankin linnakesaaren eteläkärki, meritutka tähystämässä merelle. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst,eldledare,kikare,radar

Han tjänstgör inom Kustbrigadens artillerisektion och har fungerat som hjälputbildare under övningen. Ett tiotal av marinens fartyg har också deltagit i övningen längre ut till havs.

- Jag är nöjd, det är alltid kul när man får öva sin egen grej på riktigt, säger Nyman.

Försvarsmakten har inte haft någon permanent stationerad personal på Rankö eller det närbelägna kustfortet Kirkonmaa (Kyrkogårdsö) på flera år. Sedan sommaren 2015 har öarna varit i privat ägo och öppna för allmänheten, men försvaret får fortfarande använda sig av öarna och de omkringliggande havsområdena.

Rankin linnakesaaren eteläkärki, Merivoimien komentajia tähystämässä merelle.
Kustbrigadens kommendör Janne Huusko och bataljonskommendör Anssi Munkki (i bakgrunden t v). Rankin linnakesaaren eteläkärki, Merivoimien komentajia tähystämässä merelle. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst,Hogland,eldledare,kikare

- Här finns fortfarande mycket viktig infrastruktur som vi använder, till exempel kanonerna, säger bataljonskommendör Anssi Munkki vid Kustbrigaden.

De nuvarande 120TK-kanonerna har redan 30 år på nacken, men så länge de fungerar kommer de att användas.

Rankin linnakesaaren eteläkärki, tulenjohtotorni, sotilas tähystämässä merelle.
Eldledningstornet på Rankö. Rankin linnakesaaren eteläkärki, tulenjohtotorni, sotilas tähystämässä merelle. Bild: Jani Saikko / Yle Finlands marin,sjöstridskrafter,försvarsmakten,Rankö (ö i Kymmenedalen),kustartillerikanoner,beväringstjänst,Hogland,kikare,eldledare

Från eldledningstornet har man vidsträckt utsikt över Finska viken, och den långsmala silhuetten 30 kilometer längre bort: Hogland.

Ökad rysk aktivitet på Hogland

Hogland tillföll Sovjetunionen efter fortsättningskriget och största delen av ön har varit avspärrat militärområde sedan dess.

Den ryska militären har börjat visa större intresse för Hogland de senaste åren. En ny radarstation byggdes på ön år 2010, och mindre militärövningar har också ägt rum. I somras övade ryska specialförband luftlandsättning på Hogland och konstruerade snabbt fem nya helikopterplattor på ön.

Kotkan edustan saarien ja Suursaaren sijainnin kuvaava kartta.
Karta: Yle Nyhetsgrafik Kotkan edustan saarien ja Suursaaren sijainnin kuvaava kartta. Kotka,Rankö (ö i Kymmenedalen),Hogland,Kirkonmaa

Aktiviteten har förbryllat både journalister och forskare. Hogland är relativt oskyddad och därmed olämplig som bas. Ön ligger väl inom räckhåll för dagens moderna, rörliga kustartilleri och sjörobotar.

Sådant artilleri kan placeras också på Rankö, efter att de nuvarande kanonerna har gjort sitt.

Hoppa över Twitterpostning

Sven Sakkov, direktör för forskningscentret ICDS i Tallinn, bedömer att övningens främsta syfte kan ha varit att bara imponera på president Putin.

Bataljonskommendör Anssi Munkki har inte noterat någon ovanlig aktivitet kring Hogland under övningen.

- De bevakar sin egen gräns och opererar med sina egna trupper, det gör de vanligtvis också, säger han.

Här kan du se TV-nytts reportage från Rankö:

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes