Ungefär 30 finländska barn och 10 kvinnor är instängda i det omdebatterade fånglägret al-Hol i nordöstra Syrien. Utrikesministeriet jobbar hela tiden på att hitta ett lagligt sätt att få familjerna till Finland.
Frågan om de finländska flyktingbarnen i al-Hol i Syrien har de senaste dagarna diskuterats flitigt igen. Utrikesminister Pekka Haavisto (De gröna) fick på tisdagen förklara sig inför utrikesutskottet om planerna på att få hem finländska barn och kvinnor från al-Hol.

Dagen innan sammankallade Haavisto snabbt till en presskonferens där han gav sin syn på varför det är så komplicerat att hjälpa barnen och mammorna i flyktinglägret al-Hol.
Samtidigt poängterade han att Utrikesministeriet hela tiden jobbar för att hitta ett lagligt sätt att få hem finländarna från al-Hol.
Samlingspartiets riksdagsgrupp har i dag lämnat in ett skriftligt spörsmål om utrikesminister Haavistos handlande i frågan.
1. Utrikesministeriet har en tjänsteman som utreder al-Hol
Pekka Haavisto har utnämnt en särskild tjänsteman som bara ska koncentrera sig på att förbereda en lösning för att få hem flyktingarna i al-Hol.
- Jag vill inte nämna hans namn, eftersom det är en säkerhetsfråga. Han har varit i kontakt med olika länders konsulära myndigheter, med myndigheterna i Syrien, Irak och kurdområdet.
Tjänstemannen har utrett vad andra länder som är i samma situation som Finland har gjort. Han utreder också hur Finland på ett säkert sätt kan hjälpa en familj att ta sig ända till Finland.
2. Myndigheterna har en plan för hur flyktingarna kan tas emot i Finland
Myndigheterna i Finland har tillsammans förberett en plan för hur flyktingarna ska tas emot i Finland. Bland annat polisen, barnskyddet och Migrationsverket samarbetar.
Det här myndighetssamarbetet har gått under namnet “Operation Korpi”.
- Då Turkiet anföll Syrien uppstod en situation där man var rädd att det också skulle påverka al-Hol. Det fanns en risk för fullständigt kaos och att stora mängder mänskor skulle börja ta sig mot den irakiska gränsen.
- Exakt vad de här myndigheterna har förberett och gjort kan jag inte gå in på, för det är en säkerhetsfråga. Men vi byter också hela tiden information med myndigheterna i området, säger Haavisto.
3. De kurdiska myndigheterna ställer egna krav
De kurdiska myndigheterna har information om brott som en del av flyktingarna i al-Hol kan ha gjort sig skyldiga till. Brotten gäller inte uttryckligen finländarna, utan flyktingarna i lägret överlag.
De kurdiska myndigheterna vill därför att rättsprocessen genomförs innan de överlämnar flyktingarna till ett annat land, eller att de får garantier för att mottagarlandet ställer de misstänkta personerna till svars.
- De kurdiska myndigheterna har också gjort klart att de inte godkänner att familjerna delas, säger Haavisto.
Det här innebär att Finland inte kan hämta hem endast barnen och lämna kvar mammorna i lägret.

4. Det är oklart vilken lagstiftning som gäller i nordöstra Syrien
Det kurdiska området i nordöstra Syrien, där flyktinglägret al-Hol finns, har utnämnt sig till ett autonomt område i Syrien.
- Området följer inte syrisk lagstiftning, men det är oklart vilken lagstiftning man följer och vilka myndigheter som gäller. Det är fråga om krigsförhållanden, säger Haavisto.
De kurdiska myndigheterna har i alla fall gjort klart att finländska socialmyndigheter och barnskyddet inte har någon befogenhet att verka i området.
5. Finländarna kan gripas om de försöker ta sig från al-Hol
Det finns ungefär 10 finländska kvinnor och 30 barn som är instängda i flyktinglägret al-Hol. Även om de finländska familjerna skulle lyckas ta sig ut från det bevakade lägret, så finns det en stor risk att de grips under resan.
Finländarna kunde till exempel välja att ta sig igenom Syrien, Irak eller Turkiet på väg till Finland.
- Men alla de här länderna har sådan lagstiftning, att personer som deltagit i IS kan gripas, säger Haavisto.
Också om finländarna skulle få konsulär hjälp att ta sig från lägret, så ställs de inför samma dilemma - att de kan bli gripna.