Hoppa till huvudinnehåll

Inhemskt kött eller utländskt? Rött eller fjäderfä? Intresset för köttets roll i klimatfrågan växer

En brun ko står på en äng och ser in i kameran.
Köttets klimatpåverkan utreds alltmer - många vill äta klimatsmart i vardagen. En brun ko står på en äng och ser in i kameran. kor,jordbruk

Vilket kött ska du välja för att äta klimatsmart? Eller överväger du att lämna bort köttet helt? Den frågan ställer sig allt fler i takt med ökad klimatmedvetenhet. Mycket görs för att bevara inhemsk livsmedelsproduktion, även köttproduktion. Forskarna ser närmare på köttets klimatpåverkan som bäst. I vår vet vi mera.


Köttet är på mångas läppar i dag. Traditionen av att äta kött är stark i Finland. Vi äter 81 kilo kött i året (utan köttets ben omkring hälften), 155 kilo mjölkprodukter och 12 kilo ägg. Fjäderfä, läs broilerkonsumtionen, har ökat med sju kilo på tio år, medan vi äter allt mindre griskött. Det här är uppgifter från Naturresursinstitutet Luke för 2018.

- Vi forskar mycket kring kött just nu, säger specialforskare Juha-Matti Katajajuuri vid Luke. Resultaten gällande nötköttets klimatpåverkan, som gäller både biff och mjölkkor, publiceras snart och i vår vet vi mer om inhemsk gris och fjäderfä och deras klimatpåverkan.

Han säger att man efter det kan börja jämföra inhemskt kontra utländskt kött med varandra och se, ifall det finns skillnader i klimatpåverkan.

Juha-Matti Katajajuuri är forskare vid Naturresursinstitutet Luke.
Juha-Matti Katajajuuri forskar bland annat kring kött och klimatavtryck. Juha-Matti Katajajuuri är forskare vid Naturresursinstitutet Luke. Bild: Yle/Anna Savonius kött,koldioxidavtryck,klimat,Utsläpp

Köttföretagen aktiverar sig

De stora köttföretagen HKScan och Atria funderar över hur de kunde producera kolneutralt kött.

- Det är ett utmärkt men tufft mål att uppnå, säger Katajajuuri, då vi vet att stora utsläpp frigörs vid köttproduktionskedjan, och från våra torvmarker. Utsläppen måste - ifall man vill uppnå kolneutralitet - bindas i odlingsjorden.

Torvmarkerna är för övrigt lantbrukets största utsläppskälla.

Ett sätt att fånga upp utsläpp är att utnyttja djurens gödsel till biogas. I förlängningen kunde biogas användas som bränsle inom lantbruket och dess maskiner. Det här funderar man en hel del på inom branschen.

Köttet är politiskt i dag

Specialforskaren Katajajuuri säger att frågor som berör kött lätt politiseras. Det märks i att forskarna får fler frågor. Olika uppgifter som berör livsmedel förekommer också i medierna. Politiska beslutsfattare har tvingats intressera sig för och ta ställning till livsmedel och klimat på annat sätt än tidigare.

- Vi behöver bättre kunskap och etablerad vetenskap om inhemska och utländska produkters klimatpåverkan och hur utsläppen kan fås ner. Effektiva livsmedelskedjor är också viktiga, säger han.

Olika produkters klimatpåverkan nämns också i regeringsprogrammet. De här frågorna ska också kopplas ihop med skattebasen. Hög klimatpåverkan - mera skatt - och vice versa.

Samtidigt behöver alla parter i livsmedelskedjan bli bättre på att erbjuda information åt konsumenterna om hur de kan välja smartare livsmedel i sin vardag.

Importen ökar stort ifall alla blir vegetarianer― Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare

Ifall finländarna skulle börja övergå mer till vegetarisk kost, med fullkornsprodukter och vild fisk, kunde utsläppen för matens del minska med 20-30 procent. För veganernas del blir utsläppsminskningen ännu högre.

Katajajuuri säger ändå att sådana beslut skulle få stora konsekvenser för importen av livsmedel. Den skulle i så fall öka starkt i Finland.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap