Hoppa till huvudinnehåll

Lipponens regeringar hade stadigt högt stöd, Sipiläs blev snabbt impopulär - Se regeringspartiernas väljarstöd sedan år 1995

Bilder på Paavo Lipponen, Matti Vanhanen, Alexander Stubb och Antti Rinne infällda i en graf över deras regeringars understöd.
Lipponens och Vanhanens regeringar hade högt opinionsstöd jämfört med de senaste regeringarna. Bilder på Paavo Lipponen, Matti Vanhanen, Alexander Stubb och Antti Rinne infällda i en graf över deras regeringars understöd. Bild: Miro Johansson / Yle partier,väljarstöd för partier,regering

Vi har analyserat det sammanlagda stödet för regeringspartierna från och med riksdagsvalet 1995 till dags dato utgående från valresultaten och Yles opinionsmätningar.

Idag regeras Finland av partier med ett mindre stabilt och lägre stöd än för 15-25 år sedan. Den slutsatsen kan man dra av Svenska Yles analys av opinionsmätningarna under de sex senaste valperioderna.

Medan Paavo Lipponens (SDP) och Matti Vanhanens (C) regeringspartier kunde behålla sin majoritet av väljaropinionen genom sina fyra regeringsperioder, verkar regeringspartierna på 2010-talet befinna sig på ett sluttande plan.

Graferna nedan visar väljarstödet för regeringspartierna i riksdagsvalen och därefter i opinionsmätningarna från och med år 1995. Den nuvarande regeringens opinionskurva visas i varje graf för jämförelsens skull.

Både Juha Sipiläs (C) och Antti Rinnes (SDP) regeringspartier har tappat sin majoritet av väljarstödet redan ett halvt år efter regeringsbildningen.

Trots att regeringspartiernas popularitet har dalat allt snabbare efter valen har det inte gjorts grundläggande omställningar i regeringsbaserna (så att något av de större partierna skulle ha lämnat regeringen) och nyval har inte heller utlysts under de riksdagsperioder vi har granskat. Regeringen Sipilä satt praktiskt taget valperioden ut trots att regeringspartierna i slutskedet stöddes av färre än var tredje väljare enligt opinionsmätningarna.

Man kan också konstatera att partier rätt ofta verkar söka nya positioner ungefär ett år inför kommande riksdagsval genom att byta ordförande eller lämna regeringssamarbetet.

Regeringskriserna 1995 - 2019

31.5.2002 Gröna förbundet lämnar regeringen Lipponen II
När regeringen Lipponen ger grönt ljus till ett femte kärnkraftverk går Gröna förbundet ur regeringen. Stödet för Gröna förbundet var 7 procent i riksdagsvalet och regeringen kan fortsätta utan dem.

Historiekollen: Grön politik i 30 år

24.6.2003 Jäätteenmäki avgår
Anneli Jäättenmäkis (C) tid som statsminister blev bara dryga två månader lång. Hon avgår då det visat sig att hon bett president Tarja Halonens medarbetare om hemligstämplade Irakdokument. Till en början förnekade Jäätteenmäki att hon hade fått tillgång till de hemliga dokumenten. Irakdokumenten bevisade att statsminister Paavo Lipponen i strid mot regeringens linje uttryckt stöd för Irak-kriget. Jäätteenmäki åtalades för anstiftan och medhjälp till brott men friades senare från alla misstankar.

4.4.2014 Vänsterförbundet lämnar regeringen Katainen.
Våren 2014 kunde Vänsterförbundet inte godkänna regeringens uppgörelse om budgeten för nästa år. Stötestenarna var i synnerhet nedskärningen av barnbidraget och indexfrysningen av studiestödet och garantipensionen, alltså den lägsta pensionen.Vänsterförbundet lämnar regeringen

26.9.2014 De Gröna lämnar regeringen Stubb.
Partiet som numera heter De Gröna kan inte acceptera regeringens beslut att godkänna Fennovoimas bygge av ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki och går ur regeringen i september 2014. De gröna lämnar regeringen - se deras och regeringens presskonferenser

13.6.2017 Sannfinländarna splittras, De Blå fortsätter i regeringen.
Våren 2017 meddelar Sannfinländarnas långvariga ordförande Timo Soini att han inte står till förfogande i kommande ordförandeval. Jussi Halla-Aho vinner över Soinis favorit Sampo Terho och väljs till ordförande. Många Sannfinländska riksdagsmän och alla ministrar säger sig ha svårt att omfatta Halla-Ahos värderingar. 20 riksdagsmän och alla ministrar och går ur partiet och bildar en utbrytargrupp, Blå framtid. Sipilä regisserar ett dramatiskt skådespel där han själv flyger till Gullranda för att ansöka om regeringens avsked men vänder på halva vägen då han får budet om att Blå framtid vill vara med i regeringen. Halla-aho vald: Glädje och besvikelse hos Sannfinländarna

Bild på Jussi Halla-aho och Sampo Terho.
Sampo Terho och Jussi Halla-Aho på Sannfinländarnas partikongress i juni 2017 Bild på Jussi Halla-aho och Sampo Terho. Bild: Jarno Kuusinen Sannfinländarna,politik,Jussi Halla-aho,Sampo Terho

8.3.2019 Regeringen Sipilä avgår
I mars 2019 står det klart att regeringen Sipilä kommer att misslyckas med att ro i hamn vårdreformen. Regeringen Sipilä avgår men fortsätter som expeditionsregering fram till riksdagsvalet 14.4.2019
Här är 6 skäl till att vårdreformen sprack och regeringen föll: "Man gör inte en Billnässtol av en Ikeapall"

Juha Sipilä.
Statsminister Juha Sipilä och riksdagsledamoten i Centerns grupprum i riksdagen den 8 mars 2019. Juha Sipilä. Bild: Lehtikuva / VESA MOILANEN Juha Sipilä

Finlands regeringar 1995 till 2019

13.4.1995 Regeringen Lipponen
SDP fick 28 procent av rösterna i riksdagsvalet 1995. Paavo Lipponen bildar regering tillsammans med Samlingspartiet som fick 18 av väljarstödet, Svenska folkpartiet (5 procent), Vänsterförbundet (11 procent) och Gröna förbundet (6,5 procent). Lipponens regeringar har haft det största stödet hittills. Ur Svenska Yles arkiv: Riksdagsvalet 1995

15.4.1999 Regeringen Lipponen II
Samlingspartiet var riksdagsvalet största segrare, partiet fick 7 nya platser. Trots att SDP förlorade 12 mandar är partiet störst och Paavo Lipponen får bilda sin andra regering. Regeringssamarbetet med Samlingspartiet, SFP, Vänsterförbundet och Gröna förbundet fortsätter. Ur Svenska Yles arkiv: Riksdagsvalet 1999

17.4.2003 Regeringen Jäätteenmäki
Centern vann valet 2003 och SDP kom tvåa. Anneli Jäättenmäki bildar en rödmylleregering med 8 ministrar från centern, 8 socialdemokrater och 2 från sfp. Ur Svenska Yles arkiv: Riksdagsvalet 2003

24.6.2003 Regeringen Vanhanen
Anneli Jäättenmäkis avgår som en följd av den så kallade Irak-krisen. Matti Vanhanen blir ny statsminister. Regeringen Vanhanen I har samma sammansättning som Jäättenmäki I

19.4.2007 Regeringen Vanhanen II
Valresultatet var otroligt jämnt mellan Centern och Samlingspartiet. Centern vinner med 51 mandat mot Samlingspartiets 50. I Regeringen Vanhanen II ingår Samlingspartiet, De Gröna och Svenska folkpartiet. Ur Svenska Yles arkiv: Riksdagsvalet 2007

22.6.2010 Regeringen Kiviniemi
I december 2009 meddelade statsminister Matti Vanhanen att han inte ställer upp till omval för posten som partiordförande vid partikongressen i juni 2010. Matti Vanhanen avgår som partiledare och statsminister i juni 2011. Som orsak anger han att han vill hjälpa Centern till framgång i riksdagsvalet 2011. Vanhanens tid som statsminister påverkades av skandalerna kring centerns valfinansiering och hans privata kärleksaffärer.
Regeringen Kiviniemi fortsatte med samma sammansättning som regeringen Vanhanen II. JK utreder Vanhanens valfinansiering

22.6.2011 Regeringen Katainen
Riksdagsvalet 2011 blev Sannfinländarnas stora skräll, med Timo Soinis ord "jytky": partiet fick 19 procent av de avlagda rösterna. Etta var ändå Samlingspartiet som fick 20 procent av rösterna. Det tar två månader för Jyrki Katainen att bilda den så kallade sixpack-regeringen med SDP, De Gröna, Vänsterförbundet, SFP och KD. Trots jytkyn sitter Sannfinländarna fortfarande i opposition. Sannfinländarnas skräll i riksdagsvalet 2011

24.6.2014 Regeringen Stubb
Strax efter att vänsterförbundet lämnat regeringen meddelar Statsminister Jyrki Katainen att han lämnar posten som ordförande för Samlingspartiet och Statsministerposten. Som orsak angav han att han vill avgå i god tid före nästa val och att han nu vill se sig om efter internationella uppdrag. Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb väljs till statsminister 23.6.2014. Regeringssamarbetet fortsätter som förut. Katainen slutar som partiordförande

29.5.2015 Regeringen Sipilä tillträder
Centern får 21,1 procent av rösterna i riksdagsvalet 2015 och det räcker för en valseger. Tvåa kom Samlingspartiet med 18,2 procent och trea Sannfinländarna med 17,7 procent. Sipilä bildar regering med Samlingspartiet och Sannfinländarna. Regeringen renar vatten, fixar jobb och digitaliserar

6.6.2019 Regeringen Rinne tillträder
I riksdagsvalet 2019 faller rösterna nästan jämnt mellan de tre största partierna, SDP får 17,7 procent, Sannfinländarna 17,5 och Samlingspartiet 17 procent av rösterna. Centern är valet stora förlorare med bara 13,8 procent av väljarstödet. Så lågt har stödet för Centern (Agraförbundet) varit senast 1917. Antti Rinne bildar regering med Centern, De Gröna, VF och SFP. Här är ministrarna i Antti Rinnes regering: 11 kvinnor och 8 män

Läs också

Nyligen publicerat - Datajournalistik